Friluftsleder och stigar

Kevo naturreservat indelas i två delområden: kanjonområdet och fjällområdet. För dessa finns det olika regler när det gäller rörelsefriheten:

  • På kanjonområdet får man 15.6 - 15.10 röra sig till fots endast längs markerade leder och åka skidor på alla ställen 16.10 - 31.3. Det är totalt förbjudet att vistas på kanjonområdet 1.4 - 14.6.
  • På fjällområdet får man 1.5 - 15.10 röra sig till fots endast längs markerade leder och åka skidor på alla ställen 16.10 - 30.4.

Vid idkande av renskötsel och övriga naturnäringar har lokalbefolkningen betydligt större rättigheter än friluftsfolket i Kevo naturreservat.

Ledernas startpunkter

Man kan följa Kevoleden från Sulaoja till Kenesjärvi eller tvärtom. Kuivileden börjar vid Sulaoja och avviker från Kevoleden vid Ruktajärvi.

Naturstigen

  • Från Sulaoja börjar en 2 km lång naturstig, invid vilken det finns skyltar. Skyltarna informerar bl.a. om Sulaoja källa och om den allmänna höstmätarens förstörelse.

Kevo leden

Den landskapsmässigt otroligt vackra, 63 km långa leden går i Kevo naturreservat genom fjällbjörkskog, över kalfjäll, i tallskog och på bottnen av Kevo kanjondal. Den här kanjonlika, över 40 km långa och ställvis 80 meter djupa kanjonen bildar Kevo naturreservats kärna, och vandringsleden går huvudsakligen just här i kärnområdet. Leden är mycket krävande, för den går flera gånger ner till kanjonens botten för att igen kliva upp på kalfjället. Ett par gånger är man tvungen att vada över ån Kevojoki.

Kevoleden går genom reservatet längs ravinområdet från Sulaoja till Kenesjärvi. Leden är märkt med orange färg på träd och träpålar. Man kan vandra längs leden antingen från Sulaoja till Kenesjärvi eller tvärtom. Leden är lättare då man startar vid Sulaoja.

Leden går ställvis på kanjonens botten, ställvis uppe på platån och korsar tre gånger Kevojoki, som flyter fram i kanjonen. På rutten ser man naturreservatets ståtligaste sevärdheter, bl.a. Fiellus vattenfall och "Kevos vägg", ett ställe där sprickdalen spricker upp, alltså öppnas mot en utsikt invid friluftsleden. Kuivileden löper delvis längs Kevoleden.

  • Service: Längs leden finns skyltar, eldplatser, tältningsområden, trappor, spångar och vadvajrar. Vid Ruktajärvi finns en ödestuga. Vid Suohpášája och Gamajotnsuohppášája finns det kåtor av tyg som väderskydd för dagsbruk. Vid Fiellu vattenfall och Njakalsjön finns det torvgammar som väderskydd men inte för övernattning.

Kuivileden

I Kevo naturreservat går också Kuivileden, som viker av från Kevoleden vid Ruktajärvi och förenar sig med den åter nordost om Fiellu vattenfall. Man kan vandra Kuivileden som en rundslinga med startpunkt och slutpunkt i Sulaoja, eller så kan man ta av till Kevoleden norr om Fiellu. Rundslingan från Sulaoja är 86,5 km lång.

Leden är markerad på kalfjället med träpålar med orange topp och på träd med orange målarfärg.

  • Kuivileden 86,5 km. Kuivileden löper över fjällområdet. Den viker av från Kevoleden vid Ruktajärvi mot Njávgoaivi och Kuivi ödestugor. Leden löper delvis över Paistunturi ödemarksområde. Leden återvänder till Kevojoki norr om Fiellufallet, därifrån den fortsätter tillbaka till Ruktajärvi.
    • Service: Längs leden finns det skyltar, eldplatser, tältningsområden, trappor, spängar och vadvajrar. Ödestugor finns det vid Ruktajärvi, Njávgoaivi och Kuivi.
    • Avstånden från Sulaoja tillbaka till Sulaoja:
      • Sulaoja - Ruktajärvi 12 km
      • Ruktajärvi - Njaugoaivi 6 km
      • Njaugoaivi - Akukammi 7,5 km
      • Akukammi - Kuivi 10 km
      • Kuivi - Fiellu 13 km
      • Fiellu - Suohpášája 6,5 km
      • Suohpášája - Ruktajärvi 11 km
      • Ruktajärvi - Sulaoja 12 km
    • Ruttens längd från Sulaoja via Kuivi till Kenesjärvi är utan avvikelse till Fiellu är 77 km.