Teuravuoma - Kivijävenvuomas historia och sevärdheter

Höbärgning och tjärbränning

Man bärgade förr i tiden flitigt hö i Teuravuoma - Kivijärvenvuoma -området för att få foder till boskapen. Området har även använts för jakt, bärplockning och tjärbränning. Folket i trakten levde av naturahushållning, och myrområdets gamla nyttjandeformer har stött näringarna för invånarna i de närliggande byarna. Fisket var en viktig näring från och med 1500-talet, liksom boskapsskötseln som började bedrivas på 1700-talet. Bruket av ängsmarkerna fortgick ända in på 1900-talet.

En hölada i Teuravuoma. Bild: Maarit Kyöstilä

Området har haft stor betydelse för hjortronplockning och gåsjakt. Det bedrevs även jakt med fällor, men den upphörde under krigstiden. Det fiskades just inte i myrtjärnarna, utan hellre i de fiskrikare sjöarna Teurajärvi och Kurtakkojärvi. I de små sjöarna jagade man änder.

Vid sjön Iso Kivijärvi fanns det förr i tiden många lador, och en av dem har flyttats till en restaurerad äng på Särkijärvis strand. Under åren 1947 - 1948 sänktes Isojärvis vattennivå för att få en större slåtteryta. Samtidigt sänkte man också vattennivån i Teurajärvi. Sjön användes som en damm med naturligt foder för sikodling. Från byn Teurajärvi tog man dessutom korna på bete till Iso Kivijärvi, dit man tog sig över bron som byggts över Teurajärvi. Man lät också fåren beta på flarken. I Kivijärvenoja kan man se rester av en gammal dammbyggnad.

Tjärbränning var en vanlig verksamhet i området. Under vintern samlade man ihop tjärstubbar, högg dem till ved och travade dem i tjärdalar. Flera män arbetade tillsammans med tjärbränningen. I Kurtakko brände man tjära både till husbehov och till försäljning, men verksamheten upphörde under krigstiden. I Venejärvi däremot bränns fortfarande då och då tjära.

Från by till by längs Telatieleden

Längs Teuravuoma - Kivijärvenvuomas östra sida går den upprustade Telatieleden mellan byarna Kurtakko och Venejärvi. Spången byggdes ursprungligen år 1878 och den har varit en handels- och postrutt mellan byarna samt som färdrutt till maderna i älvdalen.

Någon har lämnat spegeln för nästa danskväll. Bild: Maarit Kyöstilä

Telatie har rustats upp vid två tillfällen; första gången på 1920-talet och på nytt under åren 1999 - 2001. En del av leden går igenom Naturaområdet, och på sina ställen har man grävt fram äldre skikt av leden. År 2003 färdigställdes en spång över Teuravuoma - Kivijärvenvuoma som förenade den med den sedan tidigare upprustade Telatieleden.

Fornlämningar

Man känner inte till några fornlämningar i Teuravuoma - Kivijärvenvuoma -området, men fornfynd i omnejden tyder på att den varit bebodd under stenåldern. Fynden är boplats- och fångstgropar samt eldstäder. De vanligaste verktygen som hittats är mejselformiga föremål, såsom egg, klubbor och isbillar i grönsten. Man har även hittat kvartssplitter. De närmast belägna fornlämningarna är i Kurtakko och Venejärvi.