Då man strövar på Hangö udd lönar det sig att förutom att stifta bekantskap med naturobjekten även att göra sig bekant med områdets rika historia och många sevärdheter.

Hangö udds krigiska historia

Hangö udd var eftertraktad

Skyddade farleder och direkt kontakt till öppna havet har gjort Hangö udd till en eftertraktad bas genom tiderna. Den som besatte Hangö udd kunde från sitt brofäste härska över sjöfarten på norra Finska viken. Det är alltså inget under, att Hangö udd under historiens gång har haft många tagare: både den svenska och den ryska flottan har velat ha den som sin bas.

Hangö udds krigshistoria före andra världskriget

De tidigaste uppgifterna om Hangö udds befästning är från år 1656, då fältbefästningen Brunerskärs skans, byggd av stock och grus, var en del av det dåvarande kustförsvarssystemet. Den mest betydande byggnadsperioden för Hangö udds befästningar inföll ändå under 1700-talets sista decennium och 1800-talets första år. Då hörde Finland till Sverige och syftet med befästningarna var att hindra den ryska flottans framfart vid Hangö udd. Under finska kriget under åren 1808 - 1809 ockuperade ryssarna ändå Hangö udds befästning utan strider, eftersom den svenska garnisonen redan före krigets utbrott hade blivit beordrad till Sveaborg som förstärkningstrupp.

Fästningsön Gustaf Adolf. Bild: Minttu Perttula

Hangö fästning förstördes nästan totalt under Krimkriget åren 1854 - 1856. Inte heller denna gång var det egentligen någon strid om fästningen, utan de ryska officerarna som ansvarade för försvaret av fästningen sprängde fästningen själva inför fienden som de ansåg vara övermäktig.
 

I början av 1900-talet blev Hangö udd en del av Peter den Stores befästningar till havs. Syftet var att garantera säkerheten för kejsardömets huvudstad S:t Petersburg särskilt mot tyska angrepp. Efter den ryska revolutionen övertog försvarsmakten i det självständiga Finland Hangö udds kustartilleribefästningar .

Hangö udd under andra världskriget

Leningrads säkerhet blev en ödesfråga för Hangö och hela Finland. Under hösten 1939 krävde Sovjetunionen att få upprätta en flottbas på Hangö udd för att säkra herraväldet över Finska viken. Finland vägrade byta områden och Sovjetunionen anföll vårt land. Under vinterkriget var Hangö en av våra mest bombade städer.

Efter vinterkrigets slut var Finland tvungen att arrendera ut Hangö udd till Sovjetunionen under 30 år. Ryssarna byggde under åren 1940 - 41 en effektiv försvarsapparat på det nuvarande naturskyddsområdet Uddskatan. Finnarna i sin tur befäste gränsen emot Hangö udds arrendeområde och tvärs över Hangö udd byggdes det starka Harparskog befästningsområdet, som då fortsättningskriget bröt ut var helt funktionsduglig. Under fortsättningskriget utkämpades det blodiga strider i Hangö skärgård. Hangö arrendeområde övergick till finländarna den 4 december 1941.

Spår av krigen på tallmon

Det finns gott om tecken på krigshistoria i Hangö udds tallmoar. Då vinterkriget tagit slut var Finland tvunget att i enlighet med fredsvillkoren i Moskva arrendera Hangö udd till Sovjetunionen. Under fortsättningskriget retirerade den Röda armén från Hangö udd i slutet av år 1941 och lämnade efter sig många befästningsverk som fortfarande finns kvar. Bl.a. artillerirälsen mellan Täktom och Tvärminne finns fortfarande kvar, även om dess 305 mm rälskanoner måste återlämnas till Sovjetunionen i slutet av år 1944.

Mer information om området finns i Hangö frontmuseum (www.mannerheim.fi, på finska).

Inspirerande bymiljö

Då man åker längs Täktomvägen lönar det sig att se på Täktom by som ligger på bägge sidor om vägen. Den förtjusande byn har långt bevarat sitt traditionella utseende. Från mitten av 1700-talet till början av 1900-talet fanns det fem hemman i byn, vilka idkade förutom jordbruk och fiske även säljakt - detta hänsyftar Täktom bys gamla namn Sälhamnsbugten.

Hangö udds unika natur har fascinerat och inspirerat konstnärer. Många betydande kulturpersoner från 1900-talets början tillbringade somrarna i Tvärminne, Täktoms grannby. Sibelius rodde, simmade och vandrade i Tvärminne sommaren 1902. Sibelius komposition "Var det en dröm?" är från denna period. Konstnärinnan Venny Soldan och hennes make, författaren Juhani Aho med familj tillbringade somrarna i Tvärminne från slutet av 1800-talet nästan ända till mitten av 1900-talet. Havet och skärgårdsnaturen påverkade Venny Soldans konst, och Juhani Aho hänvisade till platsen och dess stämningar i flera av sina texter.

Mer om detta ämne kan man läsa i Birgitta Ekström Söderlunds bok "I Hangö som på utländsk botten".

Spår av istiden

Ca en kilometer före avtaget Kobben till Täktbukten finns ett intressant naturminnesmärke från istiden. Norr om Täktomvägen ligger en bergsformation med många jättegrytor. Bergshålorna som är t.o.m. flera meter djupa berättar om kraften hos ismassornas smältvatten. Jättegrytorna av olika djup uppkom då istidens smältvatten fick malstenar att rotera på stället. En skylt vid Täktomvägen visar vägen till jättegrytorna.