Klädseln

Utomhus i väder som väder! Bild: Markus Sirkka

Det lönar sig att fästa uppmärksamhet på klädseln då du beger dig ut på tur. På valet av klädsel inverkar bl.a. årstid, väder och vilket slag av tur det är fråga om. Flerskiktsprincipen hjälper vandraren att hålla sig varm och torr och på det sättet blir turen angenämare.

Idén med flerskiktsprincipens innersta skikt är att det transporterar bort fukten från huden och på så sätt har man ett torrt lager mot huden. Mellanskiktets viktigaste uppgift är att hålla kroppen varm och ta emot den fukt som kommer från det understa lagret och transportera den vidare utåt. I vartdera skiktet är det all orsak att undvika material som torkar långsamt, såsom bomull, som suger i sig rikligt med fukt och som är svår att torka. Det översta dvs. förstärkningsskiktet skyddar mot blåst och fukt. Det kan bestå av flera olika klädesplagg t.ex. sådana plagg som andas, vindtäta plagg eller regnkläder i vilka man svettas i eller skalplagg med membran som delvis andas och är vattentätt. På vintern är det ofta viktigt att klä varmt på sig på pausen, t.ex. dunjacka på förstärkningsskiktet, så att kroppen hålls varm.

Flerskiktsklädselns ABC

Innerskiktet

Nuförtiden är underställen ofta tillverkade av konstfiber eller ylle. Konstfibrerna suger inte upp fukt, utan transporterar den från huden till följande klädskikt. Nackdelen med konstfibrer är lättantändligheten och den ingrodda svettlukten i plagget. Även ett fuktigt underställ av ylle känns varm mot huden och svettlukten kan tvättas bort. Till yllets nackdelar hör att det lättare slits vid användning och att det transporterar sämre fukten vidare än konstfibrer.

Det lönar sig att välja underställ enligt användningsändamål. Om man tränar aktivt lönar det sig att välja ett underställ som andas och inte blir vått, utan för bort fukten från huden. Vid långvariga och lugnare aktiviteter såsom vandringar lönar det sig att satsa på merinoull som överför fukten, värmer också som våt och som varken kliar eller börja lukta.

Vid mera långvarig vinteraktivitet, såsom vid skidning, lönar det sig att klä sig så att man inte blir genomsvettig och om man tar en längre paus under skidfärden, lönar det sig att under pausen klä på sig en tjockare tröja så att man inte blir förkyld.

Mellanskiktet

Goda alternativ för mellanskiktet är bl.a. tunna fleeceplagg, ylletröjor eller konstfiberplagg. Fleeceplaggens porösa struktur isolerar, men drar inte till sig fukt på samma sätt som bomull. Under pauserna kan du dra på dig en lätt dunväst eller en tjock ylletröja. Man bör undvika att svettas med förstärkningsplagg.

Skalskiktet

Det yttersta dvs. skalskiktet skyddar vandraren mot vind, fukt och kyla. Skalskiktets uppgift är även att släppa ut fukten som avdunstat från huden och som transporterats genom de olika skikten. Klädseln bör vara så rymlig, att under den ryms såväl underställ som mellanskiktsplagg. Valet av skalplagg inverkar bl.a. väder, aktivitet och hur ansträngande den är. Ju tyngre den fysiska prestationen är desto viktigare är att plagget andas bra. Om väderutsikten lovar uppehållsväder räcker det med en vindtät overall, friluftskläder eller anorak. Om klädernas ytskikt är impregnerat, klarar man sig också fastän det kommer en liten regnskur. Ett sådant plagg är till exempel en oljerock. På sommaren behöver man inte så mycket kläder, men vindtäta kläder kan behövas på öppna platser, såsom till sjöss eller i fjällen.

Man kan skydda sig mot regn bl.a. med en regncape. Den är lätt och den skyddar också ryggsäcken. Regncapen ger dock inte tillräckligt bra skydd mot långvarigt regn och i allmänhet blir benen våta om man inte använder vattentäta byxholkar. Dessutom är det besvärligt att använda regncape i hård blåst.

Det traditionella regnstället, regnjacka och -byxor, skyddar bra mot regn, men andas inte, varför insidan lätt blir våt av svett. Det traditionella regnstället lämpar sig bäst då man sitter stilla t.ex. i en båt.

I stället för regnställ av plast eller gummi används nuförtiden olika skalplagg försedda med membran, som är vattentäta och i någon mån även andas. Det finns många olika material och tillverkare. Fördelen med skalplagg, att man inte behöver separata regnkläder. Plaggets nackdelar är materialets höga pris, korta livslängd och bristfälliga andningsförmåga.

Då man köper en skaljacka bör man tänka på hur den kommer att användas och lägga vikt vid speciellt hur fickorna är placerade, kolla också att midjebältet inte täcker fickorna, att huvan är av funktionell modell. Notera också hur ventilationsöppningarna är placerade. Blixtlås under armarna fungerar sällan tillsammans med ryggsäck, ventilationsöppningar på bröstsidan är att föredra i det fallet.

Det är bra om skalbyxorna har förstärkningar i knä- och vristpartiets insidor. Byxor försedda med blixtlås längs med hela benets yttersida möjliggör toalettbesök med "byxorna på", vilket känns lyxigt under kyliga förhållanden. Man kan enkelt ta av och på sig sådana byxor med skodonen på fötterna och blixtlåset i sidan kan även användas för ventilation.

Vid kallare turer är det skönt att ha med sig en riktigt köldtålig omgång kläder för pauserna och lägerlivet. Dunjacka och -byxor eller en varm overall är sköna att ha i dessa situationer.

Strumpor, handskar och huvudbonader

För att undvika blåsor på fötterna bör valet av strumpor och sockor få lika mycket uppmärksamhet som valet av skodon. Bomullsstrumpor mister snabbt sin mjukhet och känns kalla då de blir våta. Lämpliga strumpmaterial är ylleblandning och vissa konstfibrer. Man har i allmänhet två strumpor på varandra så, att den undre strumpan transporterar bort fukten som absorberas av den övre strumpan. Det är bra att ha med åtminstone ett par extra strumpor.

Vandringsstrumporspeciellt framtagna för ändamålet är i allmänhet ofta dyra i inköp på grund av sin sömlösa, fukttransporterande konstruktion och förstärkta häl- och sulpartier.

Speciellt på hösten och vintern är det all orsak att fästa uppmärksamhet vid att handskarna är tillräckligt varma och funktionsdugliga. De bör vara vindtäta och varma även då de är fuktiga. Handskarna bör även helt täcka handlederna. Under köldperioder är det bäst att ta med separata, tjocka tumvantar, "lägervantar".

Man förlorar en stor del av kroppsvärmen via huvudet. Något slag av huvudbonad bör du alltid ha med dig på alla vandringar. En ordentlig mössa för vandringsbruk bör åtminstone vara vindtät och den bör även skydda öronen. Vid sträng köld och kallblåst kan man komplettera mössan med en kommandoluva. Även anorakens pälskrage ger ansiktet ett gott skydd mot vinden.

Många moderna mössor designade för uteliv är utrustade med en vattenavvisande membran, som samtidigt andas. På vintern, och om du svettas ymnigt, räcker denna ventilation inte till, utan du bör ta med dig en extra mössa.

På sommaren kan man med en lämplig huvudbonad skydda sig mot solgass samt mot myggor, älgflugor och annat knott.

Skodon

En god vandringskänga är stadig, vridstyv och är lämplig i olika väder. Beaktansvärda alternativ är tjockbottnde gummistövlar, vandringskängor eller lättare terränglöpnings- eller orienteringsskor. Man bör gå in sina skodon under kortare vandringar innan den egentliga vandringen börjar och dessutom bör de absolut vara av rätt storlek.

En tjockbottnad vandringsstövel är det vattentätaste vandringsskodonet, men på grund av fotsvetten bör du ha extra strumpor med dig. Med hjälp av stövlar kan man vada över grunda vattendrag. På vintern lämpar sig stövlar med löst eller fast filtfoder för långfärder.

Vandringskängor är de klart bekvämaste och stadigaste skodonen. Vandringskängornas vattentäta membran hålls ändå inte hela särskilt många år. Även sömmar och fogar som utsätts för stort slitage går lätt sönder. En högklassig vandringskänga är tillverkad av läder med få sömmar, som ännu efter det att det blivit hål på membranet, kan göras vattenfast med hjälp av impregneringsmedel.

Lätta vandringskängor är lättare än traditionella vandringskängor och de är lämpliga i lätt terräng och för dagsturer.

Damasker skyddar kängorna och byxbenen mot slitage och fukt.

Coverboots kan dras över vandringskängorna vid vad.

De, som inte låter sig störas av våta fötter, kan välja betydligt lättare orienterings- eller terränglöpningsskor. Vissa modeller har en vattentät membran. Man kan litet bättra på skodonens vattentäthet genom att använda damasker som delvis täcker skodonen. Lätta joggingskor eller sandaler kan också vara bra att ha med sig som läger- och vadarskor.

Reservkläder

Under en vandring är det bra att vara beredd på att alla de kläder man har på sig kan blir våta. Ett tunt fleeceställ och en vindtät overall är ett bra och lätt klädombyte. I en större vandringsgrupp kan man t.o.m. delvis ha gemensamma reservkläder, så blir packningen lättare att bära.

Underställ och strumpor är det bäst att byta med några dagars mellanrum. Kläder tvättas relativt lätt även under en vandring om man har en ranson tvättpulver med sig i en plastpåse. Moderna friluftskläder torkar på några timmar i ödestugans värme.

Läs mer

Sjukdomar förorsakade av fästingar och hur man skyddar sig mot dem

Klädkod

Bild: Yle Oulus video

Så här klär du dig på vintern (Yle Oulu, www.facebook.com)