På vandring i Sverige - Säkerhet

Allmänt om väderförhållanden

Uppe i fjällen kan vädret växla plötsligt och häftigt både på sommaren och på vintern. En vindstilla solig och varm dag kan på ett ögonblick övergå i en störtskur och t.o.m. på sommaren i ett kraftigt snöfall eller i en tät dimma.

Den Skandinaviska fjällkedjan inverkar i hög grad på nederbördsmängden. Den årliga nederbörden kan i Sareks nationalpark vara 2 000 mm, medan den på andra håll i fjällen kan vara bara en bråkdel av denna mängd. Ett två timmars häftigt skyfall kan få vattennivån att stiga i en liten bäck till en häftig fors till ett djup över knäna. Läs mer om korsning av vattendrag.

På vintern bör man i kalfjällen skydda ögonen med slalomglasögon mot iskristaller som flyger i luften. Man bör inte underskatta vindens kylande inverkan. Det finns alltid risk för hypotermi.

Snölaviner

Ställvis kan det förekomma en förrädisk lavinfara, som man bör ta i beaktande även på sommaren. Ta reda på lavinriskerna från områdets lavinriskprognos. Dessutom kan du fråga fjällstationernas personal om lokala förhållanden.Du kan också fråga andra med lokalkännedom och företag som erbjuder logi om lavinfaran.

Läs mer

Dimma och snöfall

En rasande snöstorm kan ge upphov till en farlig situation, om du inte har möjlighet att komma i skydd till exempel i en stuga. Du kan också få skydd genom att gräva ner dig i snön, men inte ens det är alltid möjligt. I de svenska fjällen är många stugor försedda med fångstarmar, dvs. pilar som pekar mot stugan, och fångar dem som i dåligt väder av misstag håller på att gå förbi stugan.

Du kan gå vilse i tät dimma, även om du följer en markerad led. Om du på vintern färdas utanför markerade leder och du plötsligt överraskas av en snöstorm eller tät dimma, kan det vara mycket svårt att lokalisera dig, då du inte kan urskilja terrängens former, då allting är bara vitt. Då är det mycket stor risk att gå vilse, om du inte har med sig en gps-navigator som noggrant visar positionen.

På glaciärer kan det uppstå särskilt farliga situationer i tät dimma eller vid snöfall då du inte upptäcker eventuella glaciärsprickor. Om du har för avsikt att röra dig på glaciär bör du ha tillräcklig glaciärkunskap och rätt utrustning. På de kurser i glaciärvandring som arrangeras i Sverige lär man sig att säkert röra sig på glaciärer.

Mobiltelefonens hörbarhet

På fjällområdena är det ofta radioskugga vilket gör att du inte får kontakt med mobiltelefon, men tack och lov finns det hjälptelefoner i de svenska fjällen. Hjälptelefonerna har ritats in bl.a. Fjällkartseriens kartor. Det allmänna larmnumret är 112 såsom i Finland.

Färdmeddelande

Ett färdmeddelande kan rädda ditt liv. Det är all orsak att lämna ett färdmeddelande åtminstone till de anhöriga. I meddelandet bör ingå namnen på deltagarna i er grupp, datum då färden börjar, vilken rutt ni följer, planerad återkomst samt er utrustning. Efter avslutad färd är det all orsak att ge besked åt den som tog emot färdmeddelandet. Man bör också meddela om det blir stora ändringar i rutten eller om färden varar längre än beräknat. Det är bra att skriva följande etappmål i stugornas gästbok.

Ett färdmeddelande kan rädda ditt liv. Bild: Tage Lampén

Utrustning

När du vandrar i Sverige klarar du dig i stort sett med samma utrustning som i Finland. Det kan dock vara på sin plats att se till att kläderna är tillräckligt vindtäta. I svenska fjällen klarar du dig bättre med vandringskängor och damasker än gummistövlar. Vandringsstav(ar) och vadarskor är oumbärliga, då man vadar i glaciärbäckarnas starkt forsande gråaktiga vatten. Man bör på förhand ta stav(ar) med sig, för på kalfjället går det inte att få stavar. I fjällen är det nödvändigt att på vinterfärden ha med en hållbar snöspade för att vid behov kunna gräva en nödbivack. En god säkerhetsutrustningsdetalj är även en vindsäck. Vindsäcken bör vara så stor att en liten grupp kan krypa in i den i hård storm.

Vandringsstav och vadarutrustning är nödvändiga då man vadar över glaciärbäckarna. Bild: Tage LampénPå kalfjället är det i allmänhet bärande skare, varför det inte lönar sig att ta med breda och långa skogsskidor. Lämpligare är stålkantade turskidor som är försedda med bindningar som lämpar sig för stadiga läderkängor. Kängorna stöder vristerna betydligt bättre än gummistövlar. Det har man stor nytta av speciellt i sluttningar. Stighudar är till stor hjälp i långa branta motlut, i synnerhet då man färdas med pulka. Man kan ha nytta av dem även i branta nedförsbackar. På plant underlag är det bäst att ta bort dem, för skidorna glider nästan lika dåligt som på sandpapper.

Läs mer om förhållandena i Sverige