Skanslandets natur

15.10.2019
Skanslandet är stängt under vintertiden. Det är förbjudet att landstiga och röra sig på ön under tiden 30.9.2019 - 30.4.2020.
Bild: Forststyrelsen/Jukka-Pekka Ronkainen
Skanslandet är platsen med den mest varierade naturen i hela skärgården i huvudstadsregionen. Öarna har varit stängda för allmänheten och utvecklats till vilda områden i naturtillstånd.

Så här värnar vi om naturen

Människans och naturens samexistens

Skanslandet är platsen med den mest varierade naturen i hela skärgården i huvudstadsregionen. Ett rekordstort antal arter vittnar om samexistensen mellan människan och naturen. Under de senaste årtiondena har Skanslandet och Kungsholmen utvecklats till vilda områden i naturtillstånd.

Bild: Jukka-Pekka Ronkainen

Forskare utredde vid millennieskiftet den biologiska mångfalden på över 200 öar i Helsingfors. Skanslandet visade sig vara den ö som var rikast på växtarter. Många krävande växter från de traditionella miljöerna trivs på vallarna och de öppna gårdarna på ön. Man kan exempelvis stöta på luddhavre och backnejlika.

Hem för tusen fjärilarter

Skanslandet är även hem till 1 000 olika fjärilsarter. 100 av dessa är hotade eller sällsynta. Skanslandet fungerar som en språngbräda för sydliga fjärilsarter, för vilka de varma ängarna och dungarna med ädla lövträd erbjuder samma livsbetingelser som i Centraleuropa. Exempelvis fjäderbärare trivs på ön. På sandbotten på de gassiga fälten finns det skalbaggsarter, som man ofta även hittar på sandstränderna, som exempelvis philopedon plagiatus.
Bild: Anna Haukka

Fräscha fågellundar

Öns klibbalar, aspar och häggsnår skyddar de skuggiga fågellundarna, där bastardnäktergaler, näktergaler och busksångare sjunger. Efter solnedgången kryper grävlingarna fram ur sina hålor och fladdermössen och berguvarna lyfter sina vingar.  
Bild: Vesa Nikkanen
Den rekordartade artrikedomen på Skanslandet kan man även tacka människorna för. Försvarsmaktens verksamhet hållit vallarna och fälten vid fästningarna öppna och berikat naturens spektrum. Vallarnas kalkhaltiga murbruk och de smuliga betongkonstruktionerna upprätthåller sällsynta moss- och lavpopulationer.

Bild: Forststyrelsen/Jukka-Pekka Ronkainen

Fladdermössens favoritställe

På Skanslandet flyger nordisk fladdermus, mustaschfladdermus/taigafladdermus, dammfladdermus, långörad fladdermus och trollfladdermus. De är alla fridlysta.

Bild: Niclas Fritzén

Fästningarna, grottorna och de gamla byggnaderna erbjuder de skinnfjädrade djuren fortplantnings- och övervintringsplatser. De lummiga skogarna, ängarna och dammarna ser till att det finns tillräckligt med insekter för dem att mumsa i sig. För fladdermöss är det viktigt att ön delvis bevaras tyst, mörk och sval.

Liten ö, rik växtlighet

Växterna på Alexandersbatteriets kullar vittnar om öns ryska historia. Den gula blomstrande Ryssgubben, den gråa sandvitan som blommar på sensommaren och den sällsynta ryska drakblomman är exempel på arter som har hittat till ön från öst med djurens foder.

Bild: Evgeni Usov

På vallarna på Skanslandets sydspets lever skalbaggen Trachyphloeus scabriculus, som är oförmögen att flyga. Precis som växterna har den tagit sig till ön som fripassagerare från öst. Den för Finland nya taggblomvivelarten hittades år 2013 i samband med Forststyrelsens naturkartläggning.

Tack till talkoarbetarna

Talkoarbete är livsviktigt för Skanslandets natur. Innan Forststyrelsen med sina samarbetspartner påbörjade arbetet med att öppna ön för besökare år 2013 hade stigarna, gårdarna och vallarna växt igen. Frivilliga sköter nu öns natur tillsammans med oss. Även fångar deltar i reparationsarbetena. Arbetet leds alltid av proffs.

Bild: Katja Raatikainen

Vill du vara med och sköta Skanslandets natur? Läs mer om frivilligverksamheten.