Korois uddes historia

Finlands viktigaste centrum 1229-1300
Resultat från utgrävningarna
Korois udde som begravningsplats
Korois herrgård

Finlands viktigaste centrum 1229-1300

Korois udde i Åbo har på 1200-talet varit Finlands andliga och världsliga centrum. Då sträcktes biskopens makt utöver kyrkliga ärenden även att gälla mycket inom den världsliga förvaltningen. Centrumet för Finlands stift, det så kallade biskopssätet, flyttades enligt brevet som påven Gregorius IX givit 1229 från Nousis till Korois. Det har förekommit verksamhet på området redan under stenåldern men på basis av fynden är det svårt att säga om verksamheten främst hade att göra med handel, boende eller begravningsplatsen - eller kanske alla tre. Biskopssätet flyttades till Åbo år 1300 i samband med invigningen av Åbo domkyrka.

En gång i tiden var Korois udde en naturlig plats för biskopssätet. Vattnet skyddade den branta udden från tre olika håll och handelsfartygen kunde havsvägen nå ända fram till Korois udde. För att skydda den östra sidan av udden byggdes en jordvall. Man gick till udden längs med en bro som brutits fram av jordvallen.  

Resultat från utgrävningarna

I utgrävningarna har man hittat grunden till en kyrka. Kyrksalens längd är 27,5 meter och dess bredd är 14,5 meter. En fortsättning på kyrksalen, en smalare korbyggnad av sten, har funnits i östra delen. Det har föreslagits att stenstrukturen hört till biskoparnas minneskapell som byggts på 1400-talet. Detta är dock motstridigt med att man endast hittat ett 1400-tals mynt under utgrävningarna. Inifrån den stora kyrkogrunden har man hittat en mindre grund av en äldre kyrka. Brandvåningen som hittats i samband med utgrävningarna tyder på att byggnaden har brunnit.

Från avsatsens södra kant har man hittat grunderna till två stenbyggnader. Den större byggnaden har tolkats vara biskopens palats och den mindre ett försvarstorn, en kastal. Mellan dem finns grunden till en stor ugn som tolkats vara resterna av en centralvärme-anläggning, en så kallad hypokaust.

De pengafynd man gjort i utgrävningarna vid Korois udde har en stor betydelse för dateringen av kyrkans verksamma tid. Man har hittat cirka 300 mynt, varav de flesta dateras från 1220-talet till slutet av 1300-talet. Detta berättar troligtvis om kyrkans användningstid. Enligt en viss källa har vitaliebröderna, som ofta kallats för Östesjöns sjörövare, bränt Korois kyrka 1396.

Korois udde som begravningsplats

I utgrävningarna vid Korois udde har man hittat över 300 gravar. Det har funnits en kristen begravningsplats på platsen. Den har varit i bruk under cirka 200 år. Tre av gravarna utmärker sig från resten; de är murade av tegel och finns innanför kyrkostrukturen. De har tolkats vara biskopsgravar. Uppenbarligen är det fråga om biskoparna Bero I, Ragvald I och Catullu. Övriga biskopar i Korois var Thomas, Johannes I och Magnus I.
En värdefull fornlämningsplats

Efter att Korois uddes betydelse avslöjades i samband med utgrävningarna i slutet av 1800 talet och i början av 1900-talet kom staten att tvångskonfiskera udden 1905. Då restaurerades och skyddades även byggnadernas ruiner. I samband med detta lämnade man stenfötterna fram så att stenarna inte kan flytta på sig. I början av 1950-talet restes ett vitt kors där den tidigare kyrkan funnits.

Under årens lopp har området skötts av olika aktörer, bland annat Åbo stads historiska museum, Åbo stads kulturnämnd och Museiverket. Ansvaret för skötseln av Korois udde flyttades till Forststyrelsen 2014. Skötselåtgärderna utförs under Museiverkets övervakning. Den tidigare betesmarken har utöver historiskt värde även naturskyddsliga värden. Man strävar till att bevara dem genom slåtter vid rätt tidpunkter.

Bild: Aino von Boehm

Korois gård

Öster om vallen vid Korois udde fanns en gård, där biskoparna tidvis vistades även efter förändringarna år 1300. Korois gård motsvarade till godsstorleken en stor herrgård i sydvästra Finland.  

Till skillnad från nästan alla andra gårdar som ägdes av biskopen i Åbo eller domkyrkan, förblev Korois efter reformationen på 1500-talet fortfarande i domkyrkans ägo, varefter lutherska biskopar använde den. Korois udde som stängdes av en vall var efter reformationen åker och betesmark som tillhörde Korois gård. Korois gård flyttades från kyrkan till statens ägo 1932. Vidare övergick gården till Åbo stad 1985.