Gustavsvärn - Hangö vaktpost

Under Gustav III:s krig mot Ryssland åren 1788 -1790 blev det klart hur stor betydelse Hangö hamn hade i kampen om herraväldet över Finska viken. Svenskarna beslöt att ersätta de tillfälliga fältbefästningar de uppfört på Tulludden och närliggande öar med permanenta befästningar. Gustav IV Adolfs förmyndare hertig Karl gav våren 1792 order om att påbörja planeringen av befästningar till Gustavsvärn, Gustav Adolf och Drottningsberg.

Gustavsvärns murar. Bild: Katariina Hopponen

Kobbar befästes för bevakning av Hangö hamn

Planeringen av befästningen anförtroddes major von Kierting. Kapten Carl Nycander fungerade som hans assistent. Befästningsarbetet inleddes våren 1793. Det primära syftet med befästningen var att bevaka infartslederna till Hangö hamn. Tanken var att man slår ner fienden redan till havs eller i alla fall orsakar så svåra förluster att fiendens artillerield inte når Hangö hamn. Fästningarna på Gustavsvärn och Gustav Adolf hade alltså som uppgift att med korseld skydda Hangö hamn. Befästningsarbetena pågick fram till början av 1800-talet men bygget blev endast halvfärdigt.

Gustavsvärn byggdes huvudsakligen av röd granit från själva ön. På ön finns rikligt med spår av stentäkt. Vid fästningsbygget drog man nytta av öns topografi: det var inte bara de strategiska synpunkterna utan också öns ytformer som inverkade på placeringen av murarna. Muren drogs längs kanten av det högsta stupet på ön, och på detta sätt blev den ovanligt hög. Det naturliga bergsstupet gjordes dessutom ställvis ännu brantare.

Gustavsvärn sett från sjön. Bild: Katariina Hopponen

Ryssarna fortsatte med byggandet, men sprängde sedan befästningen som onödig

Våren 1808 hamnade Hangö befästning i ryssarnas händer så gott som utan strid. Ryssarna ansåg att befästningen fortfarande var viktig och fortsatte att bygga på den. Krimkriget 1854 - 1855 satt fart på byggnadsarbetet. Kvällen innan krigsutbrottet fanns det 61 kanoner på Gustavsvärn. Fästningen uppfyllde förväntningarna och man lyckades avvärja engelsmännens angrepp.

Efter Krimkriget ansågs underhållet av Hangö befästning för dyrt i förhållande till dess strategiska betydelse. Fästningarna på Gustavsvärn, Gustav Adolf och Meijerfeldt sprängdes i slutet av sommaren 1854. Förstörelsen förvärrades ytterligare av att lokalbefolkningen för eget behov fick tillstånd att hämta byggmaterial från öarna.

Andra världskriget och Hangö skärgård

Hangö var en av de mest bombarderade städerna i vårt land under vinterkriget. Även den gamla befästningen i Hangö led av bombardemangen. Efter vinterkriget var Finland tvunget att utarrendera Hangö udd till Sovjetunionen för 30 år. Ryssarna grävde korsun (skyddsrum) på insidan av Gustavsvärns murar men dessa har senare förstörts. Under fortsättningskriget utkämpades många blodiga strider i Hangö skärgård. Hangö arrendeområde övergick i Finlands besittning 4.12.1941.

Läs mer om Hangö udds krigshistoria.