Stora Borgbackens historia

Stora Borgbacken är en av Finlands bäst bevarade forntida borgruiner. Den grundades troligen under slutet av 1200-talet och övergavs redan på medeltiden. Borgens historia är ändå ett olöst mysterium.

Ett hemlighetsfullt förflutet
Rysk kanoneld
Grustäkt, forskning och turism

Ett hemlighetsfullt förflutet

De två stora groparna på Borgbackens krön har tolkats som rester efter förvaringskällare. Bild: Aino von BoehmStora Borgbackens historia är kopplad till de tidiga skedena i Borgås, Östra Nylands medeltida centrums, historia. Borgens förflutna har fascinerat forskare, men man har inte fått full klarhet i historiens gång. Under borgens grunder har man fått en radiokoldatering från vikingatiden, runt 800–900-talen. Då fanns det antagligen bosättning på platsen, men den egentliga borgen kom troligtvis senare. Man har inte hittat vikingaföremål på Borgbacken, men det har gjorts gott om medeltida fynd. De innehåller bland annat pansarpilspetsar i järn, knivar, en tång, en ljusstake och spikar samt bitar från lerkärl.

Vissa forskare har uppskattat att Borgbacken byggdes av danskar under sekelskiftet 1100–1200. Andra har kopplat Borgbacken till fälttågen som svenskarna gjorde till Tavastland under 1230- och 1240-talen. Ett tredje alternativ som föreslagits är att borgen hör ihop med svenskarnas framfart mot Karelen och inre Finska viken i slutet av 1200-talet.

Den sista tolkningen verkar mest sannolik i ljuset av ett nytt och viktigt fynd som gjorts av forskare från S:t Petersburg. I samband med arkeologiska utgrävningar som gjordes vid Nevaflodens delta 2007–2009 hittades Landskrona slott som svenskarna byggde runt år 1300. Dess struktur är nästan densamma som Stora Borgbackens. Tack vare detta sensationella fynd och keramiken som hittats på Borgbacken kan vi gissa att Borgbacken, tillsammans med Viborg och Landskrona borgar, hörde till etapperna under de svenska erövringarna österut på 1200-talet.

Borgen övergavs antagligen redan i början av 1300-talet. Den togs ändå möjligtvis på nytt i bruk under de oroliga tiderna vid århundradets slut som Borgå fögderis förvaltningscentrum. Det är ändå säkert att man helt slutande använda Borgbacken, liksom flera andra mindre borgar, senast under 1400-talet.

Rysk kanoneld

Man har även använt Borgbacken under den nya tiden. Som bevis på detta har man hittat föremål från 1700- och 1800-talen: till exempel mynt, bitar från lerpipor och glasskärvor från flaskor. Den äldsta kartan där borgen finns med är från 1747.  

Under stora nordiska kriget erövrade ryssarna Finland från Sverige. I Borgå stred man under sommaren 1713 på båda sidorna av bron över Borgå å, och ryssarna hade en kanonstation på Stora Borgbacken, strategiskt placerad ovanför staden. Stefan Löfving, som senare blev känd som gerillasoldat, brände ner Borgå bro under stridens gång. Det berättas att man även sköt med kanon från Borgbacken under hattarnas ryska krig 1741.

Grustäkt, forskning och turism

Efter Borgbackens mer krigiska perioder använde Borgåborna backen för grustäkt. Staden förbjöd grustäkten redan 1756 och flera gånger efter detta, även genom kejserligt diktat. Man lyckades inte utrota bruket helt. Sandtäkten har skadat i synnerhet backens norra del och sydvästra kant.

Borgbackens vallar och vallgravar restaurerades 1908–1909. Från vallgravarnas botten lyfte man upp sand till vallarnas krön. Under 1800-talets andra hälft och senast 1971 utfördes arkeologiska utgrävningar på backen.

Borgbacken har även en lång historia som sevärdhet. Sveriges kung Gustav III besökte backen under sommaren 1789. Tjänstefolket på Borgå prästgård hade som uppgift att se till att backen hölls prydlig. Redan då lockade backens gåtfulla historia, de välbevarade vallarna och utsikten som öppnade sig från backens krön både Borgåbor och resenärer från längre bort. På backen ordnades även folkfester och evenemang för allmänheten under slutet av 1800-talet.

Borgå stad och Museiverket har tillsammans ansvarat för skötseln av Stora Borgbacken. Nuförtiden sköts objektet av Forststyrelsens naturtjänster tillsammans med Borgå stad. 

Träbroar leder över fornborgens vallgravar. Bild: Aino von Boehm

Tilläggsinformation