Bärtider och ätliga bär

Bärplockning är ett härligt sätt att vistas i naturen under den snöfria tiden. Försäkra dig om en god bärskörd genom att gå på utflykt i skogen före bärsäsongen och kolla blomningen, mognandet och skördeutsikterna.

På våren när snön nyss har smält och tjälen fortfarande sitter i marken kan du ta dig till öppna myrar och smaka på de saftiga tranbären. På försommaren kan du samtidigt titta efter var och hur rikligt blåbären och lingonen blommar. Därefter lönar det sig att följa väderleken: frost och torka minskar bärskörden.

Smultron. Bild: Lari JärvinenÄtbara bär

Nedan berättas om våra ätbara bär ungefär i den ordning de mognar.

Smultron

Smultronet är det av våra vilda bär som mognar först, i början av juli. Arten är allmän på torrängar, i vägrenar och skogskanter och på hällmarksängar i södra och mellersta Finland. Bären konserveras sällan, men under en utflykt är det trevligt att mumsa i sig smultron på plats och ställe.

Jordgubbe. Bild: Tiina LaitinenJordgubbe

Bärplockarna insamlar gärna inte bara vilda bär utan också odlade bär, såsom jordgubbar. Jordgubbarna mognar ungefär vid samma tid som smultronen.

Hjortron

Plocksäsongen för hjortron räcker från mitten av juli till mitten av augusti. Hjortronet växer på såväl öppna som trädbevuxna myrar. De bästa skördarna fås i allmänhet i Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland.

Hjortronskörden varierar stort mellan olika år och olika områden. Hjortronets blommor är frostkänsliga. När vädret är kallt och regnigt, råder det ofta brist pollinerande insekter. Eftersom hjortronskörden är så känslig för väder och vind, är det bäst att man har så goda uppgifter om olika slags bärställen som möjligt. Om frosten har tagit hjortronblommorna på öppna myrar, lönar det sig att söka sig till trädbevuxna myrar, backmyrar eller myrar som ligger högre upp.

Eftersom skördetiden för hjortron är ganska kort i jämförelse med andra bär, kan det vara en god idé att på förhand undersöka var det kommer att finnas hjortron just den sommaren. Då behöver man inte ösa tid på att reda ut var det över huvud taget finns hjortron sen när bären är mogna. Det lönar sig också att följa med vad som informeras om hjortronskörden. Om man planerar att plocka bär på obekanta områden kan man skaffa sig en friluftskarta där de goda hjortronmyrarna är utprickade.

Åkerbär

Plocksäsongen för såväl det vilda som det odlade åkerbäret räcker från mitten av juli till slutet av augusti. Det förekommer mycket stora variationer i skörden mellan olika år. Blomningen och pollinationen lyckas bara om vädret och fuktigheten är den rätta. Arten är vanlig i hela landet men förekommer allmännast inom ett område som sträcker sig från Kemi till Kuopio. Åkerbäret växer i lundartade moskogar, på fuktängar, på stränder, i dikesrenar och på gamla betesmarker. De naturliga växtplatserna har minskat, så inga stora skördar att vänta för åkerbäret. Nuförtiden finns det också odlade åkerbär till salu. Man kan göra exempelvis likör och sylt av åkerbär.

Blåbär. Bild: Maija MikkolaBlåbär

Plocksäsongen för blåbär räcker från mitten av juli till början av september. Arten växer i barrskogar, och arten är allmän i hela Finland. I södra Finland trivs den i lundartade, friska och relativt torra moskogar. I norra Finland växer den i kargare moskogar. Blåbäret trivs bättre på skuggiga växtplatser än i direkt solsken.

Skörden kan ta skada om det förekommer nattfrost under blomningen, om pollineringen misslyckas på grund av dåligt väder eller om sommaren är mycket torr. Därför är det bra om man känner till många olika bärställen. Fastän blåbärsskörden skulle vara dålig på grund av sommartorka lönar det sig att försöka hitta blåbär i försumpade skogar och i kanten av myrar. Även på sjöstränder och öar i insjöarna kan man då hitta blåbär. I allmänhet djupfryses blåbär men man kan också göra sylt och saft av dem.

Odon

Plocksäsongen för odon räcker från slutet av juli till mitten av september. Hela Finland ingår i odonets utbredningsområde, men rikligast förkommer arten i Kajanaland, Nordbotten och Lappland. Odonet, som utnyttjas bara i liten utsträckning, växer på tallmyrar, i försumpade moskogar och i strandskogar, i Lappland också på torrare ställen. Tidigare trodde man att bäret är giftigt fastän det i själva verket är mycket hälsosamt och innehåller rikligt med antioxidanter och flavonoider.

Man kan göra saft och sylt av antingen bara odon eller odon och andra bär.

Hallon. Bild: Alina TuomistoHallon

Plocksäsongen för både det vilda och det odlade hallonet börjar i slutet av juli och fortsätter hela augusti. Arten är allmän i södra och mellersta Finland ända upp till Uleåborgstrakten. Den växer i lundartade och friska moskogar, i skogskanter, på avverkade ytor och vägrenar samt andra öppna ställen. Eftersom hallonet är en ljusälskande växt, blir skörden mycket mindre om hallonbuskar överskuggas av träd och andra buskar. Bären kan djupfrysas eller så kan man göra sylt av dem.

Stenbär. Bild: Pia JaakolaStenbär

Plocksäsongen för stenbär räcker från slutet av juli till slutet av september. Arten är allmän i hela landet men bären plockas sällan. Den växer i lundar, lundartade moskogar, skogskärr och på stränder. Stenbäret kan användas tillsammans med andra bär exempelvis i geléer och syltar.

Kråkbären

Kråkbären. Bild: Olli AuttoPlocksäsongen för kråkbär börjar i slutet av juli och fortsätter tills snön kommer. I Finland har vi två vilda arter av kråkbär: kråkbäret är vanligare i södra Finland medan nordkråkbäret dominerar i norra Finland. De här arterna växer huvudsakligen på tallmoar och tuvor på tallmossar men också på kalfjället. Om man blir törstig på en utflykt och dricksvattnet tagit slut kan man för att släcka törsten häva i sig ett par nävar med kråkbär. Av kråkbär kan man göra exempelvis saft.

Måbär

Plocksäsongen för måbär börjar i augusti och fortsätter till början av september. Arten växer i lundar i södra och mellersta Finland. Bären är inte giftiga men nog ganska smaklösa. Bären har använts i matlagning främst som utfyllnad bland andra bär.

Mjölon. Bild: Tapio TynysMjölon

Mjölonet ger skörd från början av augusti till slutet av oktober. Arten förekommer i hela Finland, huvudsakligen på karga marker. Bären tas inte tillvara, för de är så torra, saftlösa och mjöliga till smaken. Mjölon växer ofta på samma ställen som lingon så det lönar sig att kontrollera att man inte i misstag plockar mjölon.

Röda vinbär

Augusti är skördetid för röda vinbär. Det vilda röda vinbäret, dvs. skogsvinbäret, trivs främst på lundartade växtplatser. Till gruppen skogsvinbär räknas skogsvinbär, körtelvinbär och lappvinbär. Skogsvinbäret är ganska vanligt i hela landet. De två övriga är nordligare underarter. Det lönar sig att var på sin vakt att man inte i misstag plockar av det mjöliga måbäret. Allra vanligast är det odlade röda vinbäret, trädgårdsvinbäret. Vita vinbäret är en odlad form av trädgårdsvinbäret. Röda vinbär kan djupfrysas eller så kan man göra sylt, gelé eller saft av dem.

Svarta vinbär

Augusti är skördetid för svarta vinbär. Arten trivs i lundartade grankärr, på å- och bäckstränder samt i busksnår på havsstränder. Den odlade formen av svarta vinbär ger en betydligt större skörd och har större bär än det vilda svarta vinbäret. Nuförtiden har det odlade svarta vinbäret spridit sig ut i naturen. Svarta vinbär kan djupfrysas som sådana eller så kan man göra sylt, gelé och saft av dem.

Krusbär

Augusti är skördetid för krusbär. Arten ingår inte i vår ursprungliga flora men den påträffas förvildad i vår natur. Krusbäret odlas i nästan hela landet ända upp till Rovaniemi. De viktigaste områdena för odling av krusbär hos oss är östra och mellersta Finland. Det finns krusbärssorter som har gula bär och andra som har röda, och de skiljer sig också till smaken. Krusbären är goda som sådana. Man kan också göra sylt och saft av dem.

Ripbär. Bild: Eila AuttoRipbär

Ripbär kan plockas från slutet av augusti till slutet av september. Arten förekommer i Lappland, i synnerhet i norra Lappland. Den växer på kalfjället och på torra, ljusa fjällhedar i björkskogsbältet. Bären utnyttjas dock inte i stor utsträckning fastän de är ätbara. Man kan använda ripbär i safter och bärmos.

Lingon

Plocksäsongen för lingon räcker från början av september till mitten av oktober. Lingonet är det av våra vildväxande bär som ger den största skörden och det plockas huvudsakligen till husbehov och livsmedelsindustrins behov. Arten är vanlig i torra moskogar i hela landet men den växer också på tallmossar och i skogskärr. Lingonet är en ljusälskande växt och ger mest bär på områden där bestånden inte överskuggas av trädkronor. Lingonet ger en god skörd med större sannolikhet än blåbäret, för det blommar ett par veckor senare än blåbäret och då är risken för frost mindre. Trots detta lönar det sig att redan innan bären mognar besöka de ställen där man tidigare år plockat lingon för att kontroller var det kommer att finnas lingon på hösten. I lingonskogen ska man se upp för att inte i misstag plocka också mjölon eller giftiga liljekonvaljbär. Lingon kan djupfrysas eller förvaras som rårörd mos i kallt. Man kan också göra bl.a. sylt, gelé och saft av lingon.

Rönnbär. Bild: Juha Pääkkönen Rönnbär

Skördetiden för rönnbär sträcker sig från slutet av augusti till oktober. Rönnen är vanlig i hela landet. Typiska växtplatser är lundar, moskogar, frodiga skogskärr, stränder och klippiga sluttningar. Rönnbären är fiberrika och innehåller också rikligt med karoten och C-vitamin. Rönnen indelas i flera underarter och exempelvis i Lappland är underarten nordrönn allmän. Det förekommer också skillnader i bärens surhet mellan olika trädindivider. Därtill finns det odlade rönnsorter som har sötare bär. Man kan göra bl.a. saft, sylt och gelé av rönnbär.

Tranbär. Bild: Sanna-Mari KunttuTranbär

Tranbär kan plockas från slutet av september ända fram tills snön kommer och ännu följande vår genast när snön smultit. Vi har två tranbärsarter i Finland, tranbär och dvärgtranbär, men de är precis likvärdiga med tanke på användningen. Dvärgtranbäret är vanligare i norra Finland medan tranbäret växer i hela landet med undantag av nordligaste Lappland. Tranbäret växer på karga ljusa tallmossar och fattigkärr. Dvärgtranbäret trivs på torrare ställen än det vanliga tranbäret. Man kan göra saft och gelé av tranbär och använda bären i bl.a. bakverk.

Havtorn. Bild: Nina ÖverholmHavtorn

Man kan börja insamla bär av vild havtorn i oktober. Havtorn växer längs kusten i Österbotten samt på Åland. Växten behöver rikligt med ljus och tål inte att bli överskuggad. Havtorn odlas också allmänt. Bären innehåller mycket rikligt med C-vitamin och förstadier till A-vitamin, dvs. karotenoider. Av havtornsbär görs bl.a. saft, gelé och likör.

Läs mer

Mobilappen 112 Finland

När man ringer ett nödsamtal via appen 112 Finland (www.112.fi) får operatören vid nödcentralen automatiskt uppgifter om uppringarens position.



Det lönar sig att hålla telefonen varm och ha mat och dryck med sig. I Lappland finns stora områden med radioskugga och vissa telefonmodeller fungerar inte vid köldgrader, så det är viktigt att låta någon veta den planerade rutten och tidtabellen.

Hälsa från naturen

  • Vårt finska blåbär är till sina hälsovärden nummer ett bland bären.
  • Våra inhemska skogsbär innehåller mer vitaminer och fibrer än importerad frukt. Hjortron innehåller till exempel tre gånger mer C-vitamin än apelsiner.
  • Också svamp innehåller en mängd vitaminer, mineralämnen och fibrer, som är a och o i en hälsosam kost.

Annat att göra i skogen