Naturen i Liesjärvi

I lilla Liesjärvi nationalpark finns mängder av natur. Den bildsköna åsen Kyynäränharju slingrar sig fram där inlandsisens rand en gång låg.

Så här värnar vi om naturen

Olikåldriga skogar, vackra stränder och värdefulla myrmarker

En avsevärd del av skogarna i Liesjärvi nationalpark är över hundra år gamla. De mest orörda urskogarna i området, Ahonnokka och Isosaari, har varit skyddade sedan 1920-talet. En stor del av området användes för skogsbruk tills nationalparken inrättades, så det finns också rikligt med unga och medelgamla skogar.

Nästan hälften av skogarna är grandominerade. Moskogar med blåbär och lingon är typiska för området. I nationalparken finns också myrområden, åsar, stränder och vackra insjölandskap. I parken finns nästan 50 kilometer strandlinje. År 2005 nästan fördubblades nationalparkens areal, när flera myrskyddsområden och gamla urskogsobjekt togs med i området.

Upplev den unika åsen Kyynäränharju

Nationalparkens mest kända natursevärdhet är Kyynäränharju, som är en låg ås med sandstränder. Det cirka en kilometer långa näset skiljer åt de två sjöarna Kyynäränjärvi och Liesjärvi. Mellan sjöarna finns endast ett par meter brett sund med en bro för vandrare som vill ta sig över. Det labyrintartade insjölandskapet och stränderna i naturtillstånd hör till nationalparkens viktigaste skyddsvärden. Åsarna, som formades när inlandsisen smälte, är riktiga mästerverk från slutet av istiden.

Ett rågax.

Blåklint och rågax

Symbolen för Liesjärvi nationalpark är ett rågax  och en blåklint. Rågen symboliserar odling med rötter i den gamla svedjebrukskulturen. Blåklinten är ett vackert ogräs som växer på rågåkrar och drar nytta av traditionell tröskning i ria för att klara sig. På Korteniemi kulturgård växer också andra ängs- och torrängsarter, såsom backnejlika.

Är du en vän av växter? På Korteniemi kulturgård kan du också hitta låsbräken, kattfot, skatnäva och smällglim. Också linets späda, ljusblå blommor är förtrollande vackra.

Den rika fågelfaunan lockar fågelskådare

Liesjärvis skogar sjuder av liv. Fågelfaunan är typisk för barrskogar. Många hålbyggare trivs i Liesjärvis skogar tack vare den stora mängden gamla och murkna träd. De gamla skogarna och strandskogarna är omtyckta speciellt bland hackspettarna. I parkens skogar häckar utöver spillkråka och större hackspett även tretåig hackspett, gråspett och mindre hackspett. I området häckar hela sex olika hökarter. Vid rätt tillfälle kan vandrare i parken höra pärlugglans poande eller berguvens hoande. Över Korteniemi kulturgård glider ladusvalor på jakt och från sjön ekar storlommens rop.

En anonym nattuggla

Om du har tur kan du få syn på den skygga flygekorren, som trivs i de gamla skogarna i parken. Flygekorren hittar lämpliga boplatser i de stora håliga asparna vid stränderna. Det är sällan man ser flygekorren som mest rör sig på natten, men spåren av den kan man ändå hitta: gul spillning under den asp där den har sitt bohål samt spår efter tänder i asplöven.

Liesjärvis intressanta insektfauna

Den lilla blå tosteblåvingen flyger högt över ängarna på våren. Vid den tiden på året flyger i praktiken inga andra blåvingar, så det är relativt lätt att identifiera arten. Tosteblåvingen, som valdes till nationalfjäril 2017, förekommer i hela Finland och den är vanlig speciellt i de södra och mellersta delarna av landet. Ovansidan av hanens vingar är helt blå, medan honans vingar har ett mörkt område på framvingespetsarnas ovansida. Undersidan av vingarna är ljusgrå på både hanen och honan – fjärilen är alltså nästan blå-vit. Arten trivs i många miljöer och flyger ofta på hög höjd. Tosteblåvingens larv lever på brakved och getapel.

Violett majbagge är en blåskimrande, lite klumpig skalbagge. Till skillnad från de flesta andra skalbaggar kan den violetta majbaggen inte flyga. Skalbaggens små larver klättrar upp på blommor och åker snålskjuts på ett sandbi till dess bo där larven lever som parasit. Efter parningen kan honan vandra långa vägar på marken innan hon lägger sina ägg. Vuxna exemplar av violett majbagge trivs till exempel på Korteniemi gårdsängar och i ljusa åsskogar.

Insekterna sotsvart praktbagge och Aradus crenaticollis av familjen barkskinnbaggar är oansenliga småkryp. Arten sotsvart praktbagge är som namnet säger en svart skalbagge och Aradus crenaticollis är ett slags skinnbagge. Aradus crenaticollis förnimmer en skogsbrand på långt håll och dyker upp i det brandhärjade området så fort branden är släckt. Utöver dessa finns flera andra hotade insekter som lever på bränt trä eller på de svampar som växer i brandhärjade skogar.

Återgång till naturtillstånd

Människans inverkan syns i Liesjärvi nationalpark. Området har varit föremål för långvarigt skogsbruk, liksom också för traditionellt jordbruk. Korteniemi kulturgård, en före detta skogvaktarstuga, sköts i dag på samma traditionella sätt som på 1910-talet. De små, utspridda åkerlapparna och ängsgläntorna som hör till gården är ett trevligt inslag i nationalparkens landskap.

Skogar som tidigare användes för skogsbruk restaureras också. Restaurering (metsa.fi) är åtgärder som görs för att påskynda att ett ekosystems återgång till naturtillstånd. En restaureringsmetod är att bränna en skog på samma sätt som den skulle brinna på naturlig väg. Längs vandringsleden mellan Korteniemi och Kopinlahti samt vid Ilvesreitti vandringsled i parkens norra del får vandraren en inblick i hur en ny skog uppstår naturligt efter en skogsbrand. 

I Liesjärvi har man också dämt upp och fyllt igen gamla skogsdiken, för att myren ska återgå till sin ekologiska status före utdikningen. Levande träd har ringbarkats och fällts för att öka antalet murkna träd. Restaureringen gynnar många insekt- och svamparter som är beroende av murkna träd. Skogskärren är också viktiga med tanke på den biologiska mångfalden. Exempelvis Soukonkorpi är Finlands mest undersökta restaurerade skogskärr.

Bete håller landskapet öppet

""

Många arter som lever i kulturmiljöer drar nytta av att vegetationen slås eller boskap får beta i området. På Korteniemi kulturgård och längs lederna fram till gården kan du få syn på flitiga landskapsvårdare i full färd med sitt arbete. Flera får och några kor av lantras går på bete kring gården vid olika tidpunkter beroende på sommarens och vegetationsperiodens längd.

Liesjärvi nationalpark

  • Inrättad  1956
  • Areal 21 km²

Liesjärvi nationalparks ritade emblem. Inuti den ovala symbolen finns en blåklint och ett ax av råg avbildat. Längs emblemets yttre kant löper texten Liesjärvi kansallispuisto nationalpark.

Liesjärvi nationalparks symbol är blåklint och rågax