Naturen i Repovesi

28.6.2019
OBSERVERA! Hängbron i Lapinsalmi är inte i bruket. Man bygger en ny bro under den här sommaren och hösten. Det ordnas avgiftsfria båtskjutsar mellan Lapinsalmi och rastplatsen dagligen klockan 10-18 från den 26 maj till den 11 augusti 2019 (26.5.-11.8.2019). Dessutom kan man få båtskjuts på följande veckoslut: 17.-18.8., 24.-25.8 och 31.8.-1.9.2019 klockan 10-18. Färjan Ketunlossi är i normalt bruk.
Bild: Lassi Kujala

Repovesi nationalparks vidsträckta obebodda skogar, branta klippväggar och klara vatten utgör ett skyddat hem för många arter.

Så här värnar vi om naturen

Olhavanvuori, Katajavuori, Mustalamminvuori

Jordskorpans rörelse, istiden och erosionen, alltså jordmånens slitage, har gjort Repovesis berg unika till sin sammansättning och form. T.ex. på Olhavanvuoris klippbrant syns det tydligt spår i glaciärens rörelseriktning samt sprickor orsakade av isen. Norr om Lapinsalmis hängbro finns brytningslinjen mellan två bergarter. Norr om gränsen, vilket omfattar största delen av Repovesis område, är bergarten Mellersta Finlands hårda granit medan den södra delen består av Viborgs rapakivimassiv, som är sällsynt i hela världen.

Olhavanvuori. Bild: Anne Pyykkönen.

Olhavanlampi. Bild: Lassi Kujala

Granit och rapakivi

Repovesiområdets granit är ca 1 900 miljoner år gammal. Den för graniten typiska rätvinkliga sprickningen har fått till stånd Repovesis massiva ytformer. I solskenet kan man följa med hur ljusets spel tar fram åter nya former på klippbranernas yta. Lossnade stenblock har bildat ett fantastiskt blockfält alldeles vid Kuutinlahtis strand.

Olhavanvuori. Bild: Lassi Kujala

Vid Lapinsalmi parkeringsplats kan man lätt se rapakivi-bergartens speciella struktur. Repovesiområdet söder om Lapinsalmi hör till Finlands största rapakiviförekomst, Viborgs rapakivimassiv. I Finland finns det mest rapakivi i hela världen. Ordet rapakivi har från finskan upptagits till en internationell geologisk term (the rapakivi, Das Rapakiwi). Rapakivi är en granitisk bergart, vars specialitet förutom strukturen är att den har högre fluorhalt än andra bergsarter.

Brandområdet sjuder av nytt liv

Största delen av Repovesiområdet har varit i skogsbruk. En del av bergens, sjöarnas, tjärnarnas och bäckarnas splittrade natur samt de små tallmyrarna och grankärren har ändå bevarats orörda. Repovesis trädbestånd varierar från gamla furor ända till plantskogar. I och med skyddet kommer en del av ekonomiskogarna att återföras i naturtillstånd genom restaurering (www.metsa.fi).

Mosippa. Bild: Jonna Haavisto.

Bild: Aarno Tervonen

Räven i Repovesi

Repovesis mosaik av höga berg, låga myrar och karga sjöar bebos av folksägnernas luring, räven. Detta rödbruna hunddjur har bebott Finland under tusentals år. Rödräven uppskattas ha varit ett av de första däggdjur som återvänt till Finland efter istiden. Under samma period anlände även bland annat älgen och skogsharen från sydost.

  Bild: Lassi Kujala

Rödräven är inte lika skygg som många andra rovdjur. Särskilt nattetid eller i skymningen kan man påträffa räven under en av dess nattliga jaktutfärder. Dess kännspaka ludna svans, långa ben och kroppsbyggnaden, som är smäckrare än hos en mårdhund, hjälper en att identiera en räv som tassar omkring i skymningen. Dess viktigaste föda är gnagare, men för en allätare som räven duger också växter, bär och kadaver. Ibland bär räven med sig sitt byte till sitt gryt där den matar ungarna, eller så lagrar den bytet i andra dolda hålor. Den gräver själv ut sin lya men den kan också ta i bruk hålor som andra djur grävt. Det är även vanligt att räven bosätter sig i naturliga hålor, som kan ha en förbindelse till andra håligheter där den gömmer sitt byte. Rödräven får vanligtvis 2–12 valpar. 

En yvig, lång svans avslöjar att räven mår väl. Vid kallt väder kryper räven ihop i en ring. Svansen skyddar då särskilt tassarna och nosen mot kylan. I en idrottstävling i djurvärlden skulle räven åtminstone vinna i en gren, nämligen sorkhopp. En räv som dyker med huvudet före ner i snön är både ett effektivt rovdjur och en lustig syn. Räven travar ofta. Vintertid avslöjar ett pärlband av tassavtryck att en räv vandrat genom snön. Räven har hunddjurets karaktäristiska spårstämpel, med fyra tår och synliga kloavtryck.

I finska folksägner ingår ofta räven som ett illmarigt, knipslugt och fyndigt djur. Den har ansetts vara svår att jaga. Enligt somlig folktro är det även mickel som står bakom uppkomsten av norrsken. Den uråldriga eldrävens päls troddes nämligen slå gnistor när eldräven pilade runt Lapplands fjäll – så att den fick natthimlen att flamma upp. Där många språk hänvisar till nattliga eller nordliga sken (såsom norrsken på svenska eller northern lights på engelska), härleder sig det finska ordet revontuli från repo, ett fornfinskt ord för räv. 

I skogens dunkel trivs många arter

Över hälften av Repovesis trädbestånd består av tall. I den talldominerade moterrängen växer det lingon och blåbär samt lavar och mossor. På de kala bergens ytor breder vinterlavar ut sig som gröngråa halvcirklar och på markytan lyser kochenillavens klarröda toppar. Man kan även hitta svamprariteter, ifall man kan söka pärlmusseron ur älgspillning eller kamjordstjärna i myrstackar. På Repovesis moar finns också en mångsidig fauna.

Fåglar som trivs i gamla skogar samt flygekorren

Repovesis äldsta, drygt 200 år gamla tallar har besparats från avverkning på de branta bergsbackarna. I de gamla skogarnas skydd bor bl.a. lundsångaren, mindre flugsnappare och svartmes. Även spillkråkan kan ofta ses och höras. Den tretåiga hackspetten däremot är de gamla granskogarnas tysta knackare. Den färskaste nykomlingen i Repovesi är gråspetten.

Sparvuggla. Bild: Lassi Kujala

Europas minsta uggla, alltså sparvuggla häckar i de dunkla granskogarna, ofta i den större hackspettens gamla bohålor. Berguven å sin sida håller till på de ståtliga klippbranterna. Speciellt under de stjärnklara nätterna i mars förivrar sig ugglorna till spelhoande. Repovesis största dagsrovfåglar är fiskgjusen och duvhöken.

Repovesi har ett livskraftigt flygekorrbestånd. Den skygga flygekorren trivs speciellt i gamla grandominerade blandskogar, som ger den skydd mot rovfåglar och mårdar. I björkskogarna finner flygekorren föda samt gamla hackspetthålor som sitt bo.

Fuktiga skogar

Mellan de höga bergen finns det frodiga lundaktiga områden, vars sällsynthet är skogslind. Sommarnätter kan man i de frodiga lundarnas skydd känna doften av nattviol.

I Repovesi har våröversvämningarna eller kanadabävrarnas dammar bildat små klibbalmadar runt bäckarna, som även under soliga sommardagar är dunkla och svala. På madmyrarna dör björkarna ofta stående. De torra björkarna erbjuder ofta ett utsökt växtunderlag för fnöskticka, björkticka och eldticka.

Smålommens hörbara rop

Vid Repovesis skogstjärnar häckar ett av Finlands tätaste smålomsbestånd. I april - maj återvänder smålommarna till Repovesi och börjar häcka. De häckar vid de små myrkantade tjärnarna och ibland t.o.m. vid myrarnas små höljor. Smålommarnas vårliga spel är så ljudligt och livligt, att om man övernattar i närheten kan man knappt sova. Speciellt vid Olhavanlampi ekar ljuden i klippbranterna.

Den vackra smålommen. Bild: Lassi Kujala

Smålomtjärnarnas liv

I maj - juni ruvar smålommen i sitt bo som flyter på en torvflotte. Den skygga smålommen trivs på sin "boholme", eftersom den där är trygg för botjuvar. Efter att de kläckts övar de små ungarna sina simkunskaper bland näckrosorna.

Ruvar smålommen i sitt bo som flyter. Bild: Lassi Kujala

Smålommen kan dyka under vattnet över en minut. Den fiskar genom att dyka i de större sjöarnas klara vatten. Till sin föda nappar den små fiskar, såsom mörtar och abborrar. Då den flyger över sjöarna kacklar den högljutt.

Smålommen hör till lomfåglarna och även dess nära släkting storlommen häckar i Repovesi. Smålommen är mindre än storlommen, ca 53 - 69 cm lång med ett vingspann på 106 - 116 cm. Till smålommens kännetecken hör den mörkbruna ryggen, det gråa huvudet samt en roströd fläck på halsen som på långt avstånd kan se svart ut. I vinterskrud och som ungar är smålommarna mycket ljusare.

Då den flyger sträcker smålommen sitt huvud långt fram, medan halsen hänger en smula nedåt. Flygningen ser inte speciellt reslig ut. I oktober - december flyttar smålommen söderut i små flockar. På våren återvänder 1 000 par till Finland.

På senaste tiden har smålommens bestånd minskat såväl i Finland som i Europa. I Repovesi häckar det över tio par av denna vackra fågel. I Finland har smålommarna lidit av att dikningen har sänkt tjärnarnas vattenyta, då skogstjärnarna har fått för branta stränder för dem. Vandrare bör minnas att smålommen som den ödemarksfågel den är, lider av störning orsakad av människan. Man bör låta Repovesis smålommar vara i sin egen frid och titta på dem endast på avstånd.

Repovesi nationalpark

  • Inrättad  2003
  • Areal 15 km²

Repovesi nationalparks symbol - rödräv

Repovesi nationalparks symbol är rödräv

Forststyrelsens publikationer från Repovesi
(julkaisut.metsa.fi)
 

Övriga publikationer

  • Häyrinen, Tuomo & al.: Repovesi: erämaa Etelä-Suomessa, Helsinki 2003