Södra Konnevesis natur och historia

Bild: Jouni Lehmonen
I Södra Konnevesi nationalpark finns det vida insjöfjärdar, skyddade labyrinter av öar och stora höjdskillnader. I det storslagna bergslandskapet gömmer sig bastanta aspar och frodig växtlighet. Konnevesis klara vatten är fiskgjusens och insjööringens rike.

Så här värnar vi om naturen

Mosaik av karga bergslandskap och frodiga lundar

I motsatsernas Södra Konnevesi möter den öppna sjönaturen de nordsavolaxiska bergslandskapen och bakom de karga klippstränderna döljer sig inlandets grönskande lundar. Nationalparkens stora fastlandsdel vid sjöns östra strand är verkligt bergsland med en variation av frodiga lundar och branta klippor täckta med lavar och tallar med tjock bark. De tre topparna i Enonniemi, Kalajanvuori, Loukkuvuori och Kituvuori, erbjuder en utmanande terräng även för den som önskar en utmaning. En av säregenheterna i bergsterrängen är den hotade fjällbräckan som oftast påträffas i fjällen i Lappland.

Bild: Tiina Hakkarainen

Södra Konnevesi – nationalparkens böljande hjärta

Södra Konnevesi som omger nationalparken har klart vatten och är den oreglerade centralsjön för Rautalampirutten. Dess svala vatten är av utmärkt kvalitet och den vilda insjööringens viktigaste livsområden i Södra Finland. Sjöns kända djupaste punkt störtar 57 meter ner. Klippgrunden i Södra Konnevesiområdet är uråldrig och under tidens gång har olika sprickor, sänkor och flyttar skapat sjöns kännspaka sönderrivna strandlinje med sina uddar och långa vikar. I sjön ligger hundratals öar och kobbar.

Bild: Maija Mikkola

Fiskgjusen, fiskevattnens och kvisthögarnas herre

Denna stora rovfågel har spridit sig till hela Finland. Den övervintrar i Afrika och återvänder platstroget till sitt bo i april då sjöns is lossar. Fågeln äter nästan enbart fisk. Den störtar ner i vattnet med ben och huvud först och nappar tag i fisken med sina klor. 

Bild: Forststyrelsen

Konnevesi är en del av en urgammal vattenled

Rautalampirutten har varit en viktig vattenled redan under förhistorisk tid. Än idag är det en av de få oreglerade långa vattenleder i vårt land. Rutten startar i de små myrarna och dammarna i Norra Savolax och tar slut i Saraavesi i Laukas. Vid Konnevesi stränder finns bland annat bosättningsplatser från stenåldern och gravruiner från tidig metalltid. I parkens sydöstra hörn från Tossunlinna finns en av de få klippmålningarna i Norra Savolax. På ön Pohjois-Lantsu från karsikkoträdet i Lantsu finns minnen från vad man på 1800-talet trodde om livet efter detta. 

Bild: Jouni Lehmonen

Södra Konnevesi nationalpark

  • Inrättad  2014
  • Areal 15 km²

Leivonmäki nationalparks symbol - fiskgjus

Leivonmäki nationalparks symbol är fiskgjus.