Saimenvikaren, en finländare med sisu

Den storögda saimenvikaren är en av världens mest hotade och sällsynta sälar. Saimenvikaren påträffas endast i Saimen, där den isolerades från andra sälarter efter istiden.

Vikaren älskar is och trivs i de mörka vattnen med sin labyrint av holmar och skär i Saimen. Artens enda fiende är människan, vars verksamhet ledde till att vikarstammen rasade under 1900-talet. Tack vare det långsiktiga skyddsarbetet finns det idag mer än 400 vikare i Saimen, men arten hotas fortfarande av utrotning. Numera är de största hoten mot vikaren risken för att fastna i fiskeredskap och drunkna, klimatförändringen, den splittrade stammen samt störningarna under fortplantningen.

Här kan du läsa mer om denna insjöfinländare med sisu. Du får också veta hur Forststyrelsen bidrar till att skydda vikaren och vad du själv kan göra för saimenvikaren.

Glada djupdykningar!

10 intressanta fakta om saimenvikaren

  • Saimenvikarens intelligens har bedömts motsvara hundens intelligensnivå.
  • Vikaren använder sina klor till att gräva upp ett andningshål i isen.
  • Saimenvikaren kan dyka i mer än 20 minuter. Normalt varar en dykning i mindre än tio minuter.
  • Tidigt på våren föder honan vanligtvis en unge i ett bo som hon grävt i en snödriva på stranden. Det är svårt att upptäcka boet på isen, eftersom vägen in i boet går via en vak.
  • Gers, nors, abborre, siklöja och karpfiskar utgör huvuddelen av vikarens kost. En fullvuxen vikare äter cirka 1 000 kilo fisk om året.
  • Kutar kan ses leka i vattnet, med exempelvis ett strå i munnen. Även honorna kan ses leka med sina kutar.
  • Varje vikare har ett individuellt pälsmönster som gör att den kan identifieras, på samma sätt som människans fingeravtryck.
  • Den största hanen som vägts i Saimen, ”Viljo”, vägde hela 124 kilo. Normalt väger en vuxen vikare cirka 60 kilo. Vikten varierar betydligt beroende på årstid.
  • Vikaren blir könsmogen vid 4–6 års ålder och en individ kan leva i mer än 30 år.
  • Vikaren har en kort svans mellan baklabbarna.

Läs mer om saimenvikaren

Saimens egen vikare
Forststyrelsen och vikaren
Jag och vikaren

Saimens egen vikare

Saimenvikaren (Pusa hispida saimensis) är en av de få sälarter som lever i sötvatten. Arten isolerades i Finlands största sjö för 8 000 år sedan, när inlandsisen smälte och landhöjningen bröt förbindelsen till Östersjön. När vikaren anpassade sig till livet i Saimen med dess mörka, grumliga vatten och labyrinten av holmar och skär, blev dess hjärna och ögon större än hos de närmaste släktingarna. Saimenvikaren förekommer ingen annanstans än i Saimen.

Saimenvikaren tillbringar största delen av sitt liv under vattenytan och den kan till och med sova under vatten. I maj, när vikaren byter päls, trivs den på strandklippor och skär, där den torkar sin päls i vårsolen. Saimenvikarna har i allmänhet sina egna favoritplatser, där de kan ses ligga och gona sig i solskenet vår efter vår. Om du hittar en vikares liggplats ska du inte närma dig den och skrämma djuret. Med god tur kan du följa dess liv i flera år.

Efter pälsbytesperioden återvänder vikarna till vattnet. Under varma julidagar är enstaka vikarhuvud som sporadiskt dyker upp över vattenytan det enda beviset på att denna mytiska varelse existerar.

En saimenvikare simmar i en nästan spegelblank sjö. Endast vikarens huvud skymtar ovanför vattenytan.

Vikaren lider inte av dykarsjuka

Saimenvikaren är en skicklig dykare och har anpassat sig till ett liv i vatten. I Saimen, som är en labyrint av holmar och skär, orienterar vikaren sig med hjälp av synsinnet och morrhåren. Skiktet av underhudsfett fungerar som ett utmärkt isoleringslager i vattnet och de stora baklabbarna möjliggör snabba rörelser i jakten på föda.

Vikaren är den första yrkesfiskaren i Saimen. En vuxen vikare äter cirka 1 000 kilo fisk om året. Vikarens vikt, i synnerhet fettmängden, varierar kraftigt beroende på årstiden. Som störst är vikaren i början av vintern innan isen lägger sig och som minst i början av sommaren efter parningen och pälsbytesperioden. Vikarna fastar den största delen av tiden medan de byter päls.

Saimenvikarstammen växer långsamt. Vikarna blir könsmogna först i 4–6 års ålder och föder vanligtvis en unge varje år. På grund av den höga dödligheten i synnerhet bland unga vikare blir den genomsnittliga livslängden ofta mindre än tio år. Med god tur kan en vikare leva i trettio år.

En saimenvikare ligger på en klippa vid en spegelblank sjö.

Många faror hotar saimenvikaren

Jakt, miljögifter, variationer i vattenståndet under fortplantningen och dödlighet på grund av fiskeredskap ledde till att vikarstammen rasade i slutet av 1900-talet. En del av hoten har eliminerats och saimenvikarstammen har vuxit långsamt under detta årtusende, men mycket återstår att göra för att trygga vikarens framtid.

  • Jakt. Saimenvikaren har varit en viltart och skottpeng betalades för vikare fram till 1940-talet. Jakten förbjöds slutgiltigt och saimenvikaren fredades genom en förordning 1955.
  • Miljögifter. I synnerhet de höga kvicksilverhalterna i Saimen på 1960- och 1970-talet bidrog till att försämra vikarnas fortplantning.
  • Avtappning från Saimen. De stora variationerna i vattenståndet till följd av avtappningen från Saimen förstörde vikarnas vinterbon tills ett avtal om avtappning från Saimen ingicks 1991. 
  • Dödlighet på grund av fiskeredskap. Ibruktagandet av nylonnät på 1960-talet har varit förödande för vikarstammen.

De största hoten idag:

  • Dödlighet på grund av fiskeredskap. I synnerhet kutar fastnar fortfarande i fisknät och drunknar i katsor med stor öppning.
  • Klimatförändringen. En snörik vinter är ett villkor för att vikarens fortplantning ska lyckas.
  • Liten population. Alltför nära släktskap leder till att arvsmassan försvagas.
  • Störningar under fortplantningen. Kränkning av vikarens bofred kan i värsta fall leda till att kuten dör.
  • Strandbyggande. Den ökade bosättningen året om vid Saimens stränder försämrar vikarens fortplantning och minskar antalet rastplatser vid stranden.

Forststyrelsen och vikaren

Saimenvikaren är en av Forststyrelsens ansvarsarter. Forststyrelsen har förbundit sig att skydda vikaren på statens mark. Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för skyddet och uppföljningen av stammen. I skyddsarbetet deltar olika myndigheter, naturorganisationer, forskare och mer än hundra frivilliga. Det effektiviserade skyddet har gett resultat. År 2019 föddes rekordmånga, 88, kutar. Största delen av dessa föddes i Forststyrelsens områden.

En person står på knä på isen och sticker in huvudet i ett hål i isen.

De konkreta skyddsåtgärderna för saimenvikaren inleddes 1955, när vikaren fredades och jakt på vikare förbjöds genom en förordning. På 1980-talet trädde de första begränsningarna av fisket och rörelsefriheten i kraft i vikarens utbredningsområden. Numera är saimenvikaren, dess vinterbo och rastplatser är fredade med stöd av naturvårdslagen.

Landstignings- och rörelsebegränsningar gäller i nationalparker och andra skyddsområden. Vikarens levnadsbetingelser beaktas i planläggningen och fiske som är farligt för vikaren har begränsats.

Med hjälp av uppföljningen av stammen är det möjligt utvärdera skyddsåtgärdernas effekt och snabbt reagera på eventuella hot. Bobyggandet, nativiteten, dödsorsakerna och naturen i fortplantningsområdena följs upp årligen.

Saimenvikaren dyker också i framtiden om vi skyddar den tillsammans! Då kan även kommande generationer se vikare vila på klippor och skär samt dyka i fjärdarna.

Två personer ombord på en motorbåt med hytt.

Jag och vikaren

Var och en kan med sina egna handlingar bidra till att skydda saimenvikaren. Fiskeredskapen utgör fortfarande det största hotet mot vikarstammen. I synnerhet kutar fastnar lätt i näten och fångas i katsor med för stor öppning. Se anvisningarna för vikarsäkert fiske nedan.

Ett annat stort hot mot saimenvikaren är den globala uppvärmningen. Snöfattiga vintrar och svag is försvårar vikarens fortplantning. Du kan bidra till att trygga saimenvikarens fortplantning genom att undvika att röra dig på Saimens isar i synnerhet i närheten av holmar och skär samt genom att hålla hundar kopplade medan isarna ligger kvar. Det här är viktigt särskilt under snöfattiga vintrar, då kutarna inte har det skydd som drivorna erbjuder. Genom att minska din konsumtion och göra etiska val med tanke på naturen bidrar du också till att förbättra saimenvikarens levnadsförhållanden.

Fiska endast med katsor vars öppning inte ens utspänd är större Öppningen på en katsa har förminskats med hjälp av buntband.än 15 cm.

I vikarens utbredningsområden är fiske tillåtet endast med katsor vars öppning inte ens utspänd är större än 15 cm. För att förhindra att katsans öppning spänns kan man använda särskilda anordningar som minskar öppningen eller till exempel buntband. Med stöd av lagen om fiske ska katsan märkas tydligt och förses med ägarens kontaktuppgifter. Kom också ihåg fisketillstånden.

Öppningen på en katsa har förminskats med hjälp av buntband.

Lämna näten på stranden under tiden 15.4–30.6 och kontrollera områdena med fiskebegränsningar (www.kalastusrajoitus.fi), där näten är farliga för saimenvikaren även utanför begränsningstiderna.

Håll ögonen öppna när du rör dig med båt på Saimen. Var uppmärksam när du rör dig med båt på Saimen. Det kan vara svårt att upptäcka en vikares huvud i det mörka vattnet.

Ta en omväg runt drivor på skären och stränderna. Ta en omväg runt drivor på fjärdarnas skär och uddar om du rör dig på isen på Saimen vintertid. Snödrivorna kan gömma ett vikarbo. Håll också hunden kopplad.

Anmäl observationer av döda vikare

Med tanke på skyddet av saimenvikaren är det viktigt att undersöka alla döda vikare. Från vikare som hittats döda går det i allmänhet att reda ut ålder och kön, samt i många fall också dödsorsaken, vilket är viktig information för uppföljningen av stammen.

  • Om du hittar en död vikare ska du se till att den inte kan föras bort av vågorna.
  • Anmäl omedelbart ditt fynd till Forststyrelsen i Nyslott, tfn 0206 39 5000 eller till polisen.
  • Uppge namn och adress samt berätta var och när du hittade den döda vikaren.
  • Om en vikare lever till exempel i närheten av din stugstrand kan du anmäla också det till Forststyrelsen per e-post saimaannorppa(at)metsa.fi.

Tack för hjälpen!

En saimenvikare tittar upp ur vattnet.

Mer information om saimenvikaren och LIFE-projektet

NTM-centralens video: Ta hänsyn till vikaren när du rör dig med båt på Saimen

En vikare som vilar på strandstenarna kan bli skrämd av stänk. Videon berättar om vikarens beteende och ger semesterfirare tips om bästa sättet att handla när de möter en vikare (youtube.com, på finska).

Fiska endast med katsor vars öppning inte ens utspänd är större än 15 cm

I vikarens utbredningsområden är fiske tillåtet endast med katsor vars öppning inte ens utspänd är större än 15 cm. För att förhindra att katsans öppning spänns kan man använda särskilda anordningar som minskar öppningen eller till exempel buntband. Med stöd av lagen om fiske ska katsan märkas tydligt och förses med ägarens kontaktuppgifter. Kom också ihåg fisketillstånden.

Video med jakt- och fiskeövervakarens anvisningar för hur man gör ett vikarsäkert fångstredskap (youtube.com, på finska).

Texten Saimaannorppa-LIFE ovanför en tecknad bild. Bilden visar en vikare i ett bo i en snödriva under tre torn. I vattnet simmar en större vikare och två fiskar.

LIFE-projektet för saimenvikaren Saimaannorppa-LIFE 2013–2018

Mer information om projektet Saimaannorppa-LIFE (metsa.fi, på finska).

Texten VÅR SAIMENVIKARE LIFE runt en tecknad bild av en saimenvikare.

Projektet Vår saimenvikare LIFE 2020–2025

Projektet Vår saimenvikare LIFE främjar skyddet av saimenvikaren under perioden 2020–2025 på många olika sätt:

  • vi skyddar vikaren och forskar
  • vi skottar ihop drivor, utvecklar konstgjorda bon och utreder hur fortplantningen kan tryggas när klimatet blir varmare
  • vi förmedlar information till fiskare, skolelever, invånare och semesterfirare
  • vi ger råd och sköter övervakningen på vattnet

Mer information om projektet Vår saimenvikare LIFE (metsa.fi).

Vår vikare - introduktion om saimenvikaren (youtube.com).

Life, Natura 2000.

Projektet har fått finansiering från Europeiska unionens LIFE-program. Innehållet återspeglar författarnas synsätt, och Europeiska kommissionen eller CINEA ansvarar inte för användningen av informationen i materialet.

Anmäl observationer av döda vikare

Med tanke på skyddet av saimenvikaren är det viktigt att undersöka alla döda vikare. Från vikare som hittats döda fås i allmänhet viktig information för uppföljningen av stammen.

Video: Stöd tryggandet av saimenvikarens bofred

Saimenvikarens kutar föds i snödrivor vid stranden under vårvintern. Titta på videofilmen för att få tips om hur du kan ta hänsyn till vikaren när du rör dig på isen på Saimen vintertid (youtube.com, på finska).