I den karga vildmarkstrakten levde den traditionella livsföringen länge kvar

Liesjärvi nationalpark ligger i sydvästra Tavastland, i Tammelas glesbygd. Detta moränrika område som kallas Tammela högplatå, har alltid varit känd som ett kargt och glest bebott område mitt i bördiga jordbruksmarker. Gamla näringar och seder, såsom svedje-, tjär- och träkolsbränning samt rökpörte som boendeform bevarades längre på högplatån än på de omkringliggande områdena. Trots sitt avsides läge har högplatån alltid varit omtyckt bland jägare: för detta talar bl.a. stenåldersboplatserna och föremålen av sten som hittats på nationalparkens sandstränder. 

 Skogsvaktarens gård. Bild: Heli Saloniemi

De äldsta uppgifterna om användningen av skogarna i nationalparken är från 1700-talets slut. På den tiden hade svedjebruket och tjärbränningen ännu en stark ställning på Tammela högplatå. Svedje- och tjärbränningen och bränderna som spred sig från dem var förödande för områdets skogar, och den tidens ekonomiska experter förfasade sig över skogarnas tillstånd såväl i Tammela som överhuvudtaget i Södra Finland.

Då begränsningarna för sågverken slopades i början av 1800-talet steg värdet på trävaror, vilket ledde till att man började begränsa svedjandet och annan "slösande" användning av trä. På samma gång gjordes lagstiftningen striktare och en skogsförvaltning utsågs att sköta statens skogar. På Liesjärvis område brändes svedjor och tjära ännu länge efter att begränsningarna trätt i kraft. Då området övergick i statens ägo år 1878 blev torparen på Korteniemi skogvaktare hos Forststyrelsen, och hade i uppgift att övervaka användningen av skogen.

På Korteniemi kulturgård kan man bekanta sig med atmosfären från gångna tider

Liesjärvi nationalpark representerar i miniatyr de karakteristiska dragen på Tammela högplatå: vildmarksskog, myrar, insjölandskap och gammal bosättning i glesbygden. Skogvaktarens gård i Korteniemi berättar om livsföringen i dessa utmarksskogar. Korteniemi är en stenåldersboplats. På Korteniemi kulturgård värnar man nuförtiden om gångna tiders livsstil med alla de arbetsmetoder och traditionella växt- och djurarter som hörde till det. Korteniemi är under sommaren öppen för allmänheten, men gårdsmiljön kan man bekanta sig med året runt. 

Skörd. Bild: Juhani Mattila

Liesjärvi nationalpark

  • Inrättad  1956
  • Areal 21 km²

Liesjärvi nationalparks symbol - blåklint och rågax

Liesjärvi nationalparks symbol är blåklint och rågax