Naturen i Tiilikkajärvi

Tiilikkajärvi nationalpark grundades för att bevara ödemarksartad sjö-, å- och åsnatur samt de aapamyrar som omger sjön Tiilikkajärvi. Gårdstunet vid Tiilikanautio torp, där vegetationen slås regelbundet, bidrar också till biodiversiteten i nationalparken.

Så här värnar vi om naturen

Tiilikkajärvis sandstränder

Tiilikkajärvi nationalpark har grundats för att bevara den ödemarkslika sjö-, älv-, och åsnaturen samt aapamyrarna som omger Tiilikkasjön. 
Ett tecken på områdets ödemarkslika karaktär är att en förbipasserande vandrare till och med kan få sällskap av en nyfiken lavskrika. 

I det ca 400 hektar stora Tiilikka slingrar sig den humushaltiga Itkonjoki fram genom myrarna. Sjön har en sparsam växtlighet p.g.a. det karga myrvattnet.

Områdets mest typiska vattenfåglar är kricka och storlom. De vanligaste vadarna är drillsnäppa och grönbena. Man kan också se den mindre strandpiparen på sandstranden. I Tiilikka kan man även upptäcka bävrarnas konstruktioner och stigar.

Känsliga åsar

Insjölandskapet domineras av låga, smala och tallbevuxna åsuddar. Den cirka fyra kilometer långa åsryggen som bildas av Pohjoisniemi och Kalmoniemi landtungor delar nästan Tiilikkajärvi i två delar, men mellan uddarna finns ett 150 meter brett sund, Selkäsalmi. Stränderna kantas av ljusa sandstränder eller stenstränder slipade av sjön. 

Åsarna formades när inlandsisen smälte för mer än 10 000 år sedan. När isranden drog sig tillbaka blottade den de branta, låga åsarna där smältvattnet hade format tunnlar.  Åsarnas vegetation är ytterst känslig för slitage. Därför får man vandra endast längs de markerade stigarna på uddarna.

Mindre än en tredjedel av parkens landyta består av skog medan resten av parken är täckt av myrar. Mest finns det karga tallmoskogar. De allra frodigaste skogstyperna saknas helt. Av skogsfåglarna är de vanligaste lövsångare, bofink, bergfink, grå flugsnappare, trädpiplärka och rödvingetrast.

Vidsträckta öppna myrar

Myrdominerades spångstigar.

Dryga två tredjedelar av parkens areal består av myrmark. Trakten kring Tiilikkajärvi är en övergångszon för olika myrtyper, med drag av både myrarna i norr och mossarna i söder. Tiilikkas stora myrar är till största del nordliga aapamyrar, som är vida, öppna myrar. De karga, öppna myrområdena korsas av åsar med momark i sydostlig-nordvästlig riktning. De öppna mossarna kantas av fuscum-tallmyr, där det växer såväl höga risväxter som starr. Fågelfaunan på aapamyrarna är mångsidig. Myrarnas vanligaste fågel är gulärla. Av vadarfåglarna trivs grönbenan och småspoven på myrarna.

Tiilikkajärvi nationalpark

  • Inrättad  1982
  • Areal 34 km²

Tiilikkajärvi nationalparks symbol är märken i råsten efter freden i Täyssinä

Publikationer från Tiilikkajärvi

Forststyrelsens publikationer från Tiilikkajärvi (julkaisut.metsa.fi)

Övriga publikationer

  • Eisto, Kaija 1994: Tiilikan kansallispuiston kasvillisuus. Forststyrelsen
  • Kanerva, Tiina 1991: Tiilikanautio 1900-luvulla. Forststyrelsen