Lauhanvuori är en forntida ö

Lauhanvuoris krön höjer sig till 231 meters höjd, vilket är ca hundra meter högre än de omgivande låglänta markerna. Området kallas målande för Västra Finlands Lappland . Bergets enkvadratkilometerstora krönområde är en topp, oskjöld av vatten, som blottades för ca 10 000 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka från trakten. Krönet var i början en ensam ö i mitten av en fjärd utan stränder.

Bild: Timo Nieminen

Under havsperioderna sköljde och nötte vattnet Lauhas sluttningar. Vågorna, isen och vinden danade landet som steg ur vattnet. Spåren syns nu som olika strandformationer på bergets sluttningar: strandavsatser, erosionsbrinkar, smältvattensdalar och strandvallar. De mest kända formationerna lär vara de forna strandstenfälten (kivijata) som är utan vegetation. De största av dessa är hundratals meter långa och tiotals meter breda bälten på bergets nedre sluttningar. Lauhanvuoris berggrund av sandsten kan man se endast på dessa stenfält. Annanstans är den täckt av ett tjockt lager morän, torv eller sand.

Unesco Global Geopark (www.unesco.org)

Det av vatten osköljda krönet, behöll sin näring och sin lösa jordmassa. Därför är krönets jord frodigare än de ytterst karga och näringsfattiga sluttningarna, som sköljts av vatten.

På flygbilden ser man bra hur Lauhanvuori berget sammansmälter med sin omgivning. Spitaalijärvi sjön ligger i förgrunden. Bild: Timo Halme och Tuomo Häyrinen

Karget och torrakor

I mineraljordens svackor på bergets nedre sluttningar uppkom det karga myrar. Dessa svackor med sitt tunna torvtäcke ger Lauhanvuori dess säregna utseende. På våren hör man tjädrar och tranor på myrarna. Man kan även höra dalripans snattrande ljud på parkens myrar. 

 

Bild: Timo Nieminen

De nedre sluttningarnas karga moskogar är täckta med lav. Trädbeståndet består av tvinvuxen tallskog. De nordliga arter, som trivs i karga miljöer, såsom bergfinken samt sidensvansen, som ofta tillbringar sommaren i norr men som trivs i Lauhaområdet även om sommaren. På tallmoarna kan man även höra dubbeltrastens refräng samt om sommarnätter nattskärrans surr. Om hösten pryds sluttningarna av den klorofyllösa tallörten, som får sin näring ur tallarnas rötter.

Trana och orre. Bild: Aku Kankaanpää

På krönet blir växtligheten frodigare och domineras av lövträd och gran. Älgarna betar av krönets frodiga växtlighet och äter topparna av aspens och rönnens plantor. På frodiga ställen påträffas bl.a. skogsnäva, skogsstjärna, örnbräken och slokgräs.

Vegetationen vittnar om parkens läge på Suomenselkä vattendelarområde, i Lauha påträffas nämligen såväl sydliga som nordliga arter.

Bild: Ari Ahlfors

Speciellt på Lauhanvuoris sydsluttningar kan man se granformationer. I granformationen finns det ett moderträd i mitten, vars nedersta grenar har rotat sig och bildar liksom en familj runt moderträdet. De sällsynta granformationerna bildas speciellt på ljusa sluttningar, där granarna har utrymme att bilda en familj runt sig.

Granformation. Bild: Timo Nieminen

Hermelin i Lauhanvuori

Den kvickfotade hermelinen lever på moarna i Lauhanvuori och med lite tur kan en vandrare få se den längs stigen eller i vedförrådet på lägerplatsen. Tack vare sin snabbhet jagar hermelinen främst smågnagare, men den äter även småfåglar, insekter, blötdjur och grodor.

Porlande bäckar och källnatur

Lauhanvuoris sluttningar, som ligger över 100 meter högre än det omgivande området, stannar upp regnfronter, och på Lauhanvuori regnar det därför mer än i omgivningen. Regnvattnet sugs fort in i sluttningarna med grovkornig jordmån, under vilka det finns en berggrund av sandsten som släpper vattnet igenom väl. Vattnet tränger sig ned till grundvattnet. Lauhanvuori producerar mycket grundvatten. Områdets vattentillgångar kan karakteriseras som utomordentliga.

Bild: Timo Nieminen

På de nedre sluttningarna kommer grundvattnet nära markytan och visar sig som ståtliga källor och källbäckar. Bäckarnas och källornas omgivning skiljer sig från omgivningen som frodiga oaser i den karga terrängen. Till källornas växtlighet hör flera sällsynta käll- och myrväxter. I de rena källbäckarna plaskar bäcköringen, som gömmer sig i strandbrinkens skugga då det dunsar på spångarna.

Lauhanvuori nationalpark

  • Inrättad  1982
  • Areal 57 km²

Lauhanvuori nationalparks symbol - hermelin

Lauhanvuori nationalparks symbol är hermelin

Intressant geologi på andra ställen i Finland