Leder i Kaldoaivi

26.1.2022
Kolla de regionala koronainstruktionerna före din utflykt eller besök till ett naturum.

Limingovikens naturum är stängt 1.1.-4.2.2022. Finlands naturcentrum Haltia är stängt 10.1.–1.2.2022 och Kolis naturum Ukko är stängt 1.1.–20.2.2022. Kuusamos kundtjänst Karhuntassu är stängt 13.1.-31.1.2022.

I andra naturum i Finland, skall man bära mask och hålla 2 meters avstånd till andra besökare. Koronapass kan även frågas, och/eller antalet besökare begränsas. Mera information finns på naturums webbplats. Längden av restriktionerna varierar regionalt. Mera regional information kan läsas på på Regionalförvaltningsverkets webbplats.

Tre leende vandrare med ryggsäckar går längs fjällryggen mot kameran. I bakgrunden syns ett fåtal träd och vatten.

Friluftsleder och stigar

Ledernas startpunkter

Startpunktför de markerade lederna i ödemarken är Skoltsamernas kulturhus i Sevettijärvi.

Markerade leder

  • Sevettijärvi - Pulmanki -leden, 60 - 70 km, är dragen genom områdets östra del. Ledens sydligaste ändpunkt finns i Sevettijärvis skoltsamiska by på kulturhusets gårdsplan. Den nordligaste ändpunkten ligger vid Pulmankijärvis södra ända vid Utsjoki, därifrån det är 20 km längs landsväg till Nuorgam. Ledens södra avsnitt går genom tallmoskog, i norr övergår landskapet till kalfjällsmyrar och fjällhögland. Tack vare sina vattendrag lämpar sig leden väl för rekreationsfiske. Vattendragens överfart sker alternativt med roddbåtfärja, genom vad eller över broar. Terrängen är inte krävande, men vandraren måste beakta områdets ödemarksförhållanden. Leden rekommenderas inte åt oerfarna vandrare.

En vandrare med ryggsäck tittar på landskapet från toppen av en bergssluttning. Nedanför en stor sjö.

  • Enarestigen - Anárašmáđe, 100 km, är en historisk marknadsfärdled till Karlebotn i Norge. Karlebotn på Varangerfjordens södra strand var en livlig marknadsplats från 1600-talet ända fram till 1890-talet. Norges gräns stängdes år 1852, men leden var ännu inofficiellt i bruk om somrarna. Färdleden, som varit bortglömd i nästan 150 år, har åter tagits i bruk. Stigen börjar i söder vid Skoltsamernas kulturhus gårdsplan och följer till en början Sevettijärvi - Pulmanki-leden, från vilken den skiljer sig för att korsa Norges gräns i Aittoaivi. Ledens nordligaste ändpunkt är i Karlebotn, dit man kommer med landsväg antingen via Pulmanki eller Näätämö. På norska sidan krävs absolut en kompass och en karta för att kunna följa leden, eftersom den är markerad på gammalt vis med rösade stenar, varav den översta visar åt vilket håll man skall fortsätta. Topografiska kartor (Norge 10178 Buodggaidnjarga) kan köpas i Karttakeskus. Leden är krävande och lämpar sig inte som första vandring.
    • Service: Opukasjärvi eldplats; Opukasköngäs skärmskydd; Iisakkijärvi och Rousajärvi ödestugor. Obs! På norska sidan finns det inga ödestugor.
  • Skaidijärvi leden, 5,8 km, finns norrut i Kaldoaivi ödemark. Startpunk till leden är vid Pulmankijärvitie vägen närä Nuorgam byn. I Skaidijärvi sjö finns det skärmskydd.

Etablerade vandringsrutter

  • Till ödemarkens västra del kommer man behändigt med stigvägen till Skállovárri rengärde.
  • En annan terrängrutt som går till ödemarkens västra del börjar vid Mieraslompolo och går till den stora höglandssjön Vetsijärvis strand. Från denna rutt avviker en stigväg till Puksajavri.
  • Från riksväg 4, norr om Kaamanen, leder en väg till den stora Iijärvi i ödemarkens nordvästra del.

Vandrare på en smal stig i fjället, framför en smal sten, följt av en brunfärgad trädbevuxen fjällplatå. Några sjöar är långt borta.

Övriga friluftstips

  • Egna stigar: De tre markerade lederna täcker endast en mycket liten del av Kaldoaivi ödemarksområde, men det finns otaliga möjligheter till egna ödemarksfärder. T.ex. fjällen i områdets mellersta och norra del samt Vetsijärvi och Vetsijoki är värda att vandra till. P.g.a. ödemarkens storlek bör vandraren vara erfaren i ödemarksvandring - naturen kan överraska även de mest erfarna vandrare.

Skidleder

  • På vintern erbjuder de frusna jänkämyrarna och vattnen de lättaste rutterna för skidåkare. Ifall skidåkaren överraskas av att snön inte bär, kan markerade snöskoterrutter underlätta skidåkningen.

Kanotleder

  • Näätämöjokis kanotled, 92 km, börjar vid Iijärvi i Enare kommuns norra del och slutar i Neiden vid Barents hav på norska sidan. På gränsen mellan Norge och Finland är Näätämöjoki det officiella gränsövergångsstället. Leden är ödemarkslik (det är minst 5 km till närmaste väg), och det finns rikligt med forsar. Älven hör till Finlands svåraste kanotleder. Forsarnas svårighetsgrad är I - VI i forsklassificeringen. Forsarna är det med undantag av Kolttaköngäs möjliga att ränna med kanot.

Snöskoterrutter

  • I Kaldoaivi ödemark finns det tre markerade snöskoterrutter.
    • I områdets västra del, i sydnordlig riktning: Riksväg 4-Petsikkojärvi-Johtijärvi -Vetsijärvi-Utsjoki.
    • Från den ovannämnda rutten avviker en förbindelserutt norr om Johtijärvi till Skiehtsaras Sevetti-Nuorgam rutten.
    • I områdets östra del, sydnordlig riktning, följer i stort sett Sevettijärvi-Pulmanki -vandringsled: Sevettijärvi-Opukasjärvi-Silisvaara-Nuorgam.
  • Tilläggsinformation och tillstånd: Ivalo kundtjänst och Övre Lapplands naturum Siida.

Sevettijärvi - Pulmanki leden

En vandrare ligger i skjulet bredvid en ryggsäck och tittar på det karga landskapet som öppnar sig framför honom. Han har ett mellanmål i handen och en träkopp och en flaska vatten på klippan.

Vandringsleden Sevetti - Pulmanki går genom Kaldoaivis stora ödemarksområde. Leden är 60 - 70 km lång beroende på vilken rutt man väljer. I södra ändan av leden går den ännu över tallhedar, men längre norrut blir den omgivande fjällplatån allt kargare, där det i huvudsak enbart växer björk. Leden är markerad med trästolpar med orange topp.

I början av juni har snön till största del smultit på ödemarksområdet, men älvarna och bäckarna svämmar över p.g.a. smältvattnet. Den bästa tiden för vandringar är från midsommar fram till oktober.

Lämpliga startpunkter

Ledens södra utgångspunkt finns vid skoltsamernas kulturhus i den skoltsamiska byn Sevettijärvi. På gården finns det en parkeringsplats och en torrtoalett. Ledens norra utgångspunkt finns vid Pulmankijärvi, där det finns en parkeringsplats, en torrtoalett och en informationstavla. Från Pulmankijärvi är det ca 20 km till Nuorgam längs landsväg. Man kan vandra leden lika väl från norr till söder som vice versa.

På stranden av sjön finns en öppen spis, omgiven av trästolar och ett bord med gryn bredvid. Två ryggsäckar lutar på en bänk och det ligger väskor på bordet.

Sevettijärvi - Iisakkijärvi, 19 km

Då man startar från Sevettijärvi vandrar man först genom tallmoar och passerar diverse vattendrag. Senare går leden i blandskog. Man kan ta sig förbi den långa och smala sjön Sundeejärvi längs vandringsleden på östra sidan av sjön eller alternativt längs en rutt för terränghjulingar på västra sidan av sjön. Innan man kommer till Opukasjärvi, måste man ta sig över ån Äylijoki antingen genom att vada eller genom att gå över en bro gjord för terränghjulingar.

Ungefär 2 km framåt från Opukasjärvi finns en eldplats som kallas Ylä-1. Den finns på södra stranden av Näätämöjoki, 0,8 km uppströms från en hängbro. Efter Näätämöjoki, som är en känd laxälv, kommer man till älven Silisjoki, som man kan ta sig över genom att vada eller vid högvatten med en dragfärja. Det mångsidiga landskapet uppvisar flera olika element: tallskogar, kalfjäll, myrar, berg, blockfält och tjärnar. Den här etappen slutar vid Iisakkijärvi ödestuga.

En leende kvinna med sin ryggsäck står på en sten vid vattnet. Det ligger en tom båt på stranden och ståltrådar löper över floden i luften.

Iisakkijärvi - Huikinvárjohka, 9 km

Fjällbjörkskogarna har inslag av kalfjäll, tjärnar och små bäckar. När man har vandrat 4 km norrut från Iisakkijärvi, kommer man till en stigkorsning. I korsningen kan man välja mellan två rutter: man kan fortsätta vandringen mot norr till Huikinvárjohka ödestuga eller göra en avstickare till Rousajärvi ödestuga. Från korsningen är det 5 km till båda ödestugorna.

Alternativ sträcka Iisakkijärvi - Rousajärvi - Huikinvárjohka, 15 km

Leden till Rousajärvi viker av från huvudleden 4 km norr om Iisakkijärvi. I norra ändan av sjön Löyttijärvi finns en liten bäck som man bör ta sig över. Under etappen alternerar fjällbjörkskog med trädfattigt fjällhögland. Rousajärvi ödestuga är på södra sidan av sjön Rousajärvis, på 9 km avstånd från Iisakkijärvi.

Från Rousajärvi går man 6 km längs samma led tillbaka till huvudleden och Huikinvárjohka. Då man går vidare från Rousajärvi ödestuga följer leden en bäck mot sjön Rousajärvi och passerar den på västra sidan. Leden stiger sedan upp för fjällsluttningen, där landskapet är öppet. Huikinvárjohka ödestuga ligger gömd i en tät fjällbjörkskog.

Trädstammar upprättstående utan löv och grenar, grå skyltar framtill, där det stod "Tsaarajärvi 12, Iisakkijärvi 9, Roussajärvi 6".

Huikinvárjohka - Čárajávri , 12 km

Från Huikinvárjohka vandrar man över nästan trädlöst fjällhögland mot sjöarna Čárajávriet, som skiljs åt av ett näs. Leden passerar renstängslet på gränsen mellan Kaldoaivi och Näätämö renbeteslags områden i närheten av Čárajávri ödestuga.

Vandraren går mot det grå rummet som öppnar sig.

Čárajávri - Čuomasjávri, 11 km

Leden går på en trädlös fjällrygg. Vid leden reser sig fjället Golmmesoaivin (379 m), på vars topp finns Finlands och Norges gränsmärke. Čuomasjávri ödestuga är den sista stugan längs leden. Bakom stugan finns fjället Čuomasvárri (435 m), och det är mödan värt att kliva upp på fjällets topp en klar dag; vyerna över den omgivande ödemarken och Norge är fantastiska.

Čuomasjávri - Pulmankijärvi, 13 km

Leden går i närheten av finsk-norska gränsen och för till ledens ändpunkt, sjön Pulmankijärvis södra ända. I slutet av etappen tar man sig över ån Pulmankijoki längs en bro.