Tarvantovaara ödemarksområde

14.7.2021
Under varning för skogsbrand (ilmatieteenlaitos.fi) är det endast tillåtet att göra upp eld på inbyggda eldplatser försedda med rökkanal samt i stugors eldstäder. Den som tänder en eld ansvarar också för säkerheten. Det kan finnas lokala eldningsförbud vid dessa eldplatser.
Ett stenröse och ett triangelmätningstorn på toppen av Stuorrahanoaivi.

Norra Lappland
Enontekis
Areal 670 km², inrättat 1991
 

På Tarvantovaaras ödemarksområde kan ödemarksvandrare som söker frid och stillhet uppleva oförglömliga naturupplevelser. Fågelfaunan på ödemarksområdet och på det bredvidliggande Lätäseno-Hietajoki myrskyddsområdet lockar även erfarna fågelskådare att styra sina steg mot denna ödemark som ännu är okänd för så många.

Den kände naturförfattaren Yrjö Kokko gjorde sina första egna upptäckter över sångsvanens häckning på en fjällsjös strand på området. Kokkos bok Sångsvanen, vars första upplaga publicerades år 1950, inspirerades alltså på Tarvantovaara ödemarksområde. Som följd av boken fredades svanarna från jakt och nuförtiden häckar svanarna i stora mängder även på Tarvantovaara ödemarksområde.

Tarvantovaara ödemarksområde ligger väster om byn Leppäjärvi och norr om byn Kaaresuvanto. Området gränsar till Finlands och Norges gräns i norr. Söder om ödemarken går tallskogens norra gräns och nära den norska gränsen höjer sig en fjällplatå, vars högsta krön ligger drygt 600 meter ovanför havsytan. Områdets skogar består till största del av fjällbjörkskog. Ungefär en tredjedel av Tarvantovaaras yta består av myrar, på vilka det finns rikligt av palsor, dvs. torvkullar med en iskärna.

Flera av älvarna som mynnar ut i Muoniojoki, varav de största är Tarvantojoki och Harrijoki, får sin början på områdets fjällplatåer, sjöar och stora myrar. I dessa vattendrag finns det fångster även för erfarna fiskare som söker nya utmaningar.

Denna sidas webbadress är utinaturen.fi/tarvantovaara