Två kajakpaddlare på en sjö. I bakgrunden syns strandlinjen och skogen.

Startpunkter och parkeringsplatser för kanotleder i Hossa

  • ​Hossa - Juntusranta -etappen
    • ​Papinpetäjä sjösättningsplats
    • Småbåtshamnen vid Niskakoski nedanför byn Hossa
    • Hossanjoki bro, parkeringspalts vid vägen Selkoskyläntie
    • Kuikankoski parkeringsplats
  • Iijärvi - Hossa -etappen
    • Iso Ahvenlahti i Iijärvi, sjösättningsplats vid västra stranden av Iso Ahvenlahti i Iijärvi
    • Bron vid Sakkojoki  
  • Julma-Ölkky - Somer - Hossa -etappen
    • Julma-Ölkkys parkeringsplats
    • Lihapyörres parkeringsplats vid låg vattenföring
    • Laukkujärvi i Hossa nationalpark vid låg vattenföring, Norra Laukkujärvi sjösättningsplats
  • Peranka - Hossa -etappen
    • ​Leden börjar från sjön Iso-Perankajärvi; 200 meter norr om Perankakorsningen längs riksväg 5 tar man av på en skogsbilväg som leder till sjön Iso-Perankajärvi.

Forsklassificering av kanotlederna i Hossa

Hossa är ett av vårt lands bästa områden för kanotturer. Det finns lämpliga leder för såväl nybörjare som erfarna kanotister. Lederna lämpar sig för ett par timmars kanotturer till flera dygns långfärder med kanot. Sjöarna är långsmala och lämpar sig väl för paddling. Forsarna är förhållandevis lätta, mellan klass I och II+ beroende på vattenföringen. Det rekommenderas att man inte ränner ner för den farligaste Lounatkoskiforsen som finns vid Perankaleden. Under torra perioder rekommenderas att man använder plastkanot på alla leder med tanke på eventuella bottenkänningar.

Kanotlederna korsar nationalparkens karga tallmoar och åsar. Vattendragen har klart vatten och längs lederna finns det gott om underhållna rastplatser.

Till största delen är kanotlederna i Hossa lätta och lämpar sig även för nybörjare. Lederna går för det mesta längs smala älvar som med jämna mellanrum utvidgar sig till tjärnar eller sjöar. Iijärvi och Tormuanjärvi är de största sjöarna och vid hård blåst kan det vara säkrast att paddla längs med stränderna. Forsarna är steniga och under torra somrar bör man vara beredd på tågning av kanoten eller bära den på vissa ställen. Längs Peranka - Hossa -leden finns ett kanotlyft för att passera de svårare forsarna.

Det lönar sig att lära sig grunderna i paddling på grunda sjöar nära stranden. Mera information om guidning och rådgivning fås i Hossa naturum och hos Experience KL Oy, tel. 050 384 4692. Redskap och utrustning kan hyras i naturumet.

Det finns en avgiftsbelagd guidebok på finska (Hossan vesiretkeilyopas) över kanotlederna i Hossa där man i detalj beskriver bl.a. hur man kan ränna forsarna. På kartorna i guideboken har man märkt ut sjösättningsplatser, rastplatser och övrig service längs lederna.

Forsklassificering

Forsarna i Hossa har klassificerats enligt internationell forsklassificering (I - VI). Forsarna vid kanotlederna i Hossa hör till klasserna I - III.

Instruktioner för den som färdas längs Hossas kanotleder

Allemansvett och översvämningar

  • Längs Hossa kanotleder tillämpas i huvudsak samma regler som gäller för Hossa nationalpark.
  • Kanotledsetappen mellan bron på riksväg 5 och Kukkuri längs Peranka - Hossa -leden går delvis genom privat mark liksom även den del av etappen Hossa - Juntusranta som går söder om Alakoski. På privat mark tillämpas allemansrätten.
  • Kanotleden passerar de i ledbeskrivningarna nämnda hyresstugorna. Du kommer väl ihåg att inte störa hyresgästerna.
  • Kanotlederna i Hossa är i allmänhet paddlingsbara från mitten av maj till slutet av september. På våren är det hög vattenföring längs lederna och det är lätt att paddla. På sommaren varierar situationen årligen, under regniga somrar finns det tillräckligt med vatten längs alla kanotleder, under torra somrar är paddlingsalternativen mera begränsade.
    • Peranka - Hossa etappen är nästan alltid paddlingsbar. Under torra somrar kan man börja paddla från östra ändan av älven Peranganjoki.
    • Det är stenigt i Hossanjokis forsar längs etappen Hossa - Juntusranta och det rekommenderas att man inte paddlar längs den under torra perioder ifall man inte är en erfaren kanotist. Man kan börja paddla längs leden till exempel från Matalajoki.
    • Etappen Iijärvi - Hossa är alltid paddlingsbar neråt från Sakkojoki bro.
    • Etappen Julma-Ölkky - Somer - Hossa -leden blir fortast oforcerbar på grund av låg vattenföring. Under torrare perioder kan man börja paddla från Lihapyörre parkeringsplats eller från Laukkujärvi dit man kommer antingen genom att dra kanoten från Lihapyörre eller från vägen Julma-Ölkyntie på Kuusamosidan.
    • Sjöarna är alltid paddlingsbara då de inte är frusna.
  • I maj under vårflödet stiger vattennivån i älvarna högt och det är möjligt att den egentliga leden inte är synlig. Översvämningarna inverkar mest på början av Hossa - Juntusranta-etappen.
  • Det finns ingen regelbunden trafik längs Hossas kanotleder.  

Utrustning och säkerhet

  • Använd alltid flytväst då du paddlar, i forsar även hjälm.
  • Det är bra att ha en extra paddel, räddningslina och reparationsutrustning i kanoten.
  • Packa med vattentätt, första hjälpen -utrustning, kläder för ombyte, tändstickor och mobiltelefon. Då du paddlar på för dig okända vatten bör du även ta med dig karta och kompass.
  • Spänn fast all utrustning ordentligt i kanoten, gärna i vattentäta packningspåsar eller tunnor.
  • Planera rutten i förväg och bekanta dig med leden. Rekognosera i förväg svåra forsar från stranden.
  • Kom ihåg att en översvämmad älv alltid är farlig - vid högt flöde stämmer inte ledbeskrivningarna och forsklasserna.
  • På sjöar är det säkrast att paddla nära stranden.
  • Det rekommenderas att man använder plastkanot på kanotlederna i Hossa.

Fiske

Etappen Hossa - Juntusranta, 40 km / 2-3 dygn

Kanotleden mellan Hossa och Juntusranta bjuder på lugn älv- och sjöpaddling samt forspaddling. Den första delen av Hossanjoki som har sin början i Niskakoski är fartfylld med många forsar. Älven lugnar sig till en sävlig och slingrande ström som ställvis breder ut sig till sjöar och tjärnar. I det nedre loppet finns några forsar som piggar upp paddlingen.

Leden är 40 kilometer lång varav forsandelen är 7 kilometer. Etappens uppskattade paddlingstid är 2 - 3 dygn. Under torra somrar är början av Hossanjoki stenig och det är möjligt att man ofta får bottenkänningar. Därför rekommenderar Forststyrelsen att du använder plastkanot. Hela slutdelen av etappen kan forceras när som helst på sommaren. 

En kanotpaddlare på en dimmig sjö.

Etappens forsar och strömdrag samt forsklass (klass under hög vattenföring inom parentes):

  • Niskakoski I
  • Kuusikoski I
  • Kaivoskoski I
  • Leveänkoski II (II+)
  • Vääräkoski I
  • Pystynkoski II (II+)
  • Kuikankoski I
  • Alakoski I
  • Raaninkoski I

Papinpetäjä - Niskakoski, 7 km

Man kan starta kanotturen från Papinpetäjä, varifrån det är sju kilometers paddling till Niskakoski sjösättningsplats. Längs rutten finns Hossa by och turistföretag (hossa.fi, på finska och engelska) på östra sidan om Hossanjärvi. Vid Niskakoski finns en eldplats.

Niskakoski - Kuikankoski, 4 km

Kanotleden som startar från Niskakoski (I) fortsätter som en tredelad och stenig forssträcka (II) efter Isokivenlaukama. Man bör exakt veta hur man ränner nerför den sista forsen, Leveänkoski, under hög vattenföring eftersom den då t.o.m. är i klass II+. Före Leveänkoski på den vänstra stranden av älven finns Leveänkoski kokskjul. Vid Vääräkoski (I) går leden under Perankavägens bro. Vid den finns det en sjösättningsplats och en informationstavla.

Efter att ha paddlat en knapp kilometer från bron, kommer man till den tvådelade Pystynkoski-forsen (II, under hög vattenföring II+) som bör forceras på högra sidan. Pystynkoski är en krävande fors speciellt vid hög vattenföring, vid behov är det säkrast att rekognosera forsen från stranden innan man forcerar den. Nedanför Pystykoskiforsen, på den södra stranden av en holmes finns ett skärmskydd med samma namn. Från skärmskyddet är det älvpaddling ett par kilometer och däremellan finns Hippavirta och Kuikankoski (I). Vid Kuikankoski finns ett skärmskydd och på dess södra sida en sjösättningsplats.

Kuikankoski - Tormuanjärvi, 18 km

Söderut från Kuikankoski är det strömdrag på cirka en kilometer och därefter kommer den fyrdelade forsen Alakoski (I). Det finns en kåta och eldplats vid Alakoski. Efter Alakoski strömmar älven sävligt och slingrande och fortsätter som en bred älv ända fram till sjön Tormuanjärvi. Från Alakoski är det ca 17 kilometer till sjön Tormuanjärvi. På den östra stranden av Tormuanjärvi, i Muosalmi, finns en sjösättningsplats. Leden fortsätter från den västra stranden av Tormuanjärvi där det finns ett skärmskydd.

Tormuanjärven laavu - Juntusranta, 11 km

Från Tormuanjärvi fortsätter älven sävligt och slingrande vidare, emellanåt finns det strömdrag. Efter fem kilometer på södra sidan om Saarivirta tar Saarijoki av från leden till höger och i andra ändan av den finns en sjösättningsplats. Efter 1,5 kilometers paddling från Saarivirta, kommer man till forsen Raaninkoski (I) men före den finns det en eldplats. Från Raaninkoski är det 1,5 kilometer till Juntusrantavägens bro dvs. Heinäkivi och där finns en sjösättningsplats.

Från Heinäkivi är det sjöpaddling längs Kokkojärvi till Juntusranta by där det finns en båthamn. Sträckan är cirka fyra kilometer. På södra sidan om Juntusranta finns den historiska boplatsen Kalmosärkkä där det finns eldplatser och en informationstavla.

Etappen Iijärvi - Hossa, 14 km

Iijärvi - Hossa -leden är en kanotled med få forsar som främst består av sjöpaddling. Iijärvi är en stor sjö som delvis är belägen i Kuusamo. Vid blåsigt väder är det en utmaning att ta sig över fjärden och då kan det vara säkrast att ta sig runt sjön i närheten av stränderna. Leden som börjar från Sakkojoki bro vid Kuusamovägen nr 843 och slutar vid Papinpetäjä är 14 km lång och man får räkna med 8 timmar att paddla hela etappen. Under torra somrar kan man inte forcera Iikoskiforsen, men resten av leden kan man paddla även under perioder med lägre vattenföring.

En vandrare drar en kajak upp på en sandstrand. Det grunda strandvattnet är klart. Skog syns i bakgrunden.

Sakkojoki - Iikoski, 10 km

Då man startar vid bron i Sakkojoki paddlar man ett par kilometer längs en smal, sävlig älv. Älven flyter samman med Sakkolahti i Iijärvi. Det är en drygt två kilometers sjöpaddling söderut och efter Teeriniemi tar man mot sydväst i riktning mot Niskaniemi. På södra sidan av Niskaniemi börjar åpaddlingen mot Hypäsjärvi.

Man kan starta sin paddlingstur även från västra stranden av Iso-Ahvenlampis varvid etappen blir 3 kilometer kortare. Från Iso-Ahvenlampi har man ett par kilometers sjöpaddling österut och tar av söderut efter Paloniemi. Efter Niskaniemi börjar en åpaddling som leder till Hypäsjärvi.

Åpaddlingen är ett par kilometer lång, och ån flyter sävligt i krokar. Emellanåt breddas älven ut till vikar och tjärnar. Leden går under Kuusamovägens bro och kommer via tjärnen Saarilampi till sjön Hypäsjärvi. Man kan avsluta kanotturen vid Hypäsjärvis (ca 1 km) sydvästra strand före Iikoski (II). Vid forsen finns Iikoski en dagsparkering och ett kokskjul.

Iikoski - Hossa, 4 km

Vid perioder med låg vattenföring är det omöjligt att forcera Iikoskiforsen. Även under perioder då vattenföringen är högre lönar det sig att gå i land för att rekognosera forsen på grund av de många stenarna vid ytan. Hela forsen Iikoski är ett cirka en halv kilometer lång fors som består av tre delar. Forsen slutar i Huosiusjärvi och vid dess strand finns Iikoski och Huosiusjärvi hyresstugor.

Kanotleden fortsätter som en sjöpaddling över Huosiusjärvi (1,5 kilometer). Man kan avsluta kanotturen vid sjösättningsplatsen före Huosivirta eller fortsätta turen via Huosivirta (I) till Kenttäjärvi och vidare därifrån via Mykränsalmi till Papinpetäjä, som är ett näs mellan Hossanjärvi och Keihäslampi. Från Huosivirta är det ca 2 kilometer till Papinpetäjä.  

Etappen Julma-Ölkky - Somer - Hossa, 16 km  

Julma-Ölkky - Somer - Hossa -leden är en ganska lätt, labyrintisk sjöpaddling som livas upp av några små forsar och sund. Man kan ta med historiska element på kanotturen genom att göra ett besök till hällmålningarna vid Värikallio. Den bästa tiden för paddling är i början av sommaren, under regniga somrar även senare. Under perioder med låg vattenföring rekommenderas Lihapyörres parkeringsplats, varifrån man tågar kanoten till sjön Laukkujärvi; rännan är i allmänhet mycket torr efter högsommaren.

Själva Julma-Ölkky är en storslagen över 3 kilometer lång sprickdalssjö. Man kan börja kanotturen genom att paddla till ändan av Ölkky varvid kanotturen blir ca 6 kilometer längre. På sommaren görs även avgiftsbelagda båttransporter på Ölkky.

Flygfoto av en hängbro som går över en flod.

Julma-Ölkky - Ala-Ölkky - Värikallio - Ala-Ölkky, 4 km

Då man startar från sjösättningsplatsen vid Julma-Ölkky paddlar man ett par kilometer söderut längs Ala-Ölkky. På det ställe där Ala-Ölkky förgrenar sig finns ett skärmskydd med samma namn. Då man paddlar till Värikallio fortsätter man en halv kilometer motströms längs vattendraget till höger om skärmskyddet. Vid landstigningsplatsen på västra stranden av Somerjärvis drar man kanoten längs flottningsrännan till Somerjärvi, dit det är ca 500 m. Till Värikallio går en led via kokskjulet. Då man paddlar tillbaka kan man vid perioder med hög vattenföring ränna nerför den smala och fartfyllda fåran till Ala-Ölkky. Om man gör ett besök till Värikallio blir turen 2 kilometer längre.

Ala-Ölkky - Somer - Suottavirta, 7 km

Från Ala-Ölkky fortsätter kanotleden längs Somerjoki som en älvpaddling där det finns forsar i klass I. Efter att ha paddlat drygt 2 km breddas älven till sjön Lihapyörre och före den finns ett skärmskydd med samma namn. I södra delen av Lihapyörre finns en sjösättningsplats. Älvpaddlingen mellan Lihapyörre och Laukkujärvi är slingrande och fartfylld vid perioder med hög vattenföring. Den en kilometer långa sträckan är vid perioder med låg vattenföring forsklass I och klass II vid perioder med hög vattenföring. I slutet av sträckan bör man under perioder med låg vattenföring vara beredd på att tåga kanoten eller att dra den över land.

Somerjoki flyter samman med Laukkujärvi och i dess södra del finns Laukkujärvi ödestuga. Kanotleden passerar ödestugan och fortsätter via Laukkusalmi (I) till Talasjärvi. På norra sidan av Talassalmi finns sevärdheter som gamla ängar och en lada. Efter Talassalmi kommer man till Puukkojärvi på vars östra strand det finns ett skärmskydd och en ödestugaEfter Puukkosalmi (gångbro) som följer Puukkojärvi tar man till höger och kommer till Suottavirta (I).

Suottavirta - Hossa, 5 km

I södra ändan av Saarihoilua efter Suottavirta finns en sjösättningsplats. Från Saarihoiluas östra ända börjar Louhikoski (I) som går via Hakolampi till Hakokoski (I). Efter Hakokoski finns Hakokoski skärmskydd. Efter skärmskyddet är det sjöpaddling längs den långa och smala Syvä-Hoilua och i södra ändan av den finns forsen Torkonluikea (I) och en eldplats.

Man kan avsluta sin paddlingstur vid sjösättningsplatsen på västra stranden av Huosiusjärvi eller fortsätta turen genom att forcera Huosivirta (I) och paddla via Kenttäjärvi och Mykränsalmi till Papinpetäjänäset mellan Hossanjärvi och Keihäslampi. Etappens totala längd är 16 km och man kan räkna med att det tar 14 timmar att paddla hela etappen.  

Etappen Peranka - Hossa, 37 km

Perankajoki är en mångsidig kanotled som bjuder på smala åar och öppnare sjöar. Landskapet varierar längs leden: det består av ung skog, ängar, frodiga blandskogar och i synnerhet för nationalparken typiska torra tallmoar.

Kanotleden kan forceras under hela sommaren. Under torrare perioder kan man ofta få bottenkänningar och det finns mycket vassa stenar i synnerhet i början av leden. Forststyrelsen rekommenderar att du inte ränner nerför Lounatkoski vid gångbron (II+, t.o.m. III). Före den farliga sträckan finns ett varningsmärke på den vänstra stranden och efter det börjar ett kanotlyft på ca 50 m. 

Två personer paddlar tillsammans i en kanot på en lugn sjö. I bakgrunden syns skog.

Etappens forsar och strömdrag samt forsklass:

  • Niskakoski I
  • Harrikoski I
  • Vääräkoski I
  • Telakoski I
  • Karjalankoski I
  • Särkikoski I
  • Multikoski I
  • Laukkukoski II+ ! (vid perioder med låg vattenföring kan den nedre delen av forsen inte forceras och man måste göra ett kanotlyft)
  • Kuusikoski I
  • Sujaus I
  • Hevonperseenkoski I
  • Pitkäkoski II
  • Saukkovirta I
  • Peurokoski I
  • Tuirankoski I
  • Nimettömänkoski I-, II-
  • Joukovirta I
  • Tolosenvirta I
  • Lounatkoski II+ !!
  • Lounatkoski gångbro II+ -III

Peranka - Iso-Kukkuri, 15 km

Början av leden är slingrande med många forsar. Längs den 6 kilometer långa sträckan mellan Peranka och riksväg 5 finns sju forsar i klass I samt ställen med sel och strömdrag. Vid bron på riksväg 5 finns en sjösättningsplats. Från bron, efter en dryg kilometers paddling kommer man till den fartfyllda och steniga forsen Laukkukoski (II+!). Det går inte att forcera den nedre delen av Laukkukoski vid perioder med låg vattenföring, varvid man bör förbereda sig på ett kanotlyft. Efter Laukkukoski finns två forsar i klass I längs en kort sträcka. Leden fortsätter drygt två kilometer som en lugn älvpaddling och kommer därefter till Hevonperseenmutka där det finns ett skärmskydd med samma namn.

Efter skärmskyddet kommer Hevonperseenkoski (I) och efter två krokar Pitkäkoski (II) där man på flera ställen vid perioder med låg vattenföring kan få bottenkänning. Efter det följer en 1,5 kilometer lång älvpaddling utan forsar och därefter Saukkovirta (I). I övre delen av Saukkovirta finns ett bäverbo och man bör förbereda sig för att eventuellt passera en bäverdamm. Under den kilometer som följer Saukkovirta finns några ströma ställen, varefter den totalt 15 km långa Perankajoki flyter samman med Iso-Kukkuri. Därefter följer en sjöpaddling där det finns strömdrag och forsar mellan de olika sjöarna.

Iso-Kukkuri - Lavajärvi, 5 km

Iso-Kukkuri är en ungefär tre kilometer lång sjö som i början är sammanhängande och förgrenar sig halvvägs. Leden fortsätter längs det vattendrag som fortsätter norr om näset och i slutet av det finns Kukkuri ödestuga. Vid stugan finns Peurokoski (I) och under gångbron över forsen finns vattenreglerare. På väg till stugan lönar det sig att ta i land på högra sidan före vattenreglerarna. Då man ränner nerför forsen bör man akta sig för att driva på tvären in i vattenreglerarna.

Efter Iso-Kukkuri följer Pikku-Kukkuri som är en kilometer lång liten sjö med två holmar. På näset mellan Pikku-Kukkuri och Lavajärvi finns Tuirankoski (I). Lavajärvi är en cirka tre kilometer lång sjö och ungefär i mitten av den, på norra stranden, ligger Lavajärvi ödestuga.

Lavajärvi - Iso-Nimetön, 2 km

Nimettömänkosket -forsarna (I-II-) mellan Lavajärvi och Iso-Nimetön kan forceras eller passeras via ett kanotlyft. Forsarna börjar i södra delen av Lavajärvi före näset Syrjäharju. Den tredje dvs. den sista forsen är svårast att forcera. Vid perioder med låg vattenföring är det säkrast att paddla längs Lavajärvi till Iso-Syväjärvi och göra ett kanotlyft till Iso-Nimetön.

På näset mellan Lavajärvi och Iso-Syväjärvi finns Syrjäsalmi skärmskydd och efter Nimettömänkosket-forsarna finns en eldplats på den vänstra sidan. Efter den första av Nimettömänkosket-forsarna finns en sjösättningsplats.

Iso-Nimetön - Lounajajärvi, 7 km

Iso-Nimetön är en ett par kilometer lång smal sjö som följs av den knappt en kilometer långa sjön Pikku-Nimetön. På Pikku-Nimetöns södra strand finns en sjösättningsplats. I slutändan av sjön finns Joukovirta skärmskydd. I närheten av skärmskyddet finns gamla fångstgropar.

Efter Joukovirta fortsätter kanotleden som en lugn sjöled via Joukojärvi, Virtajärvi och Pahkulampi till Lounaja. På västra sidan om Virtajärvi finns Honkavaara gamla renstängsel. Från västra stranden av Virtasalmi leder en stig till stängslet. På den nordöstra stranden av Lounaja finns eldplats och i norra delen av Lounaja på näset Lipposensalmi finns Lipposensalmi skärmskydd. Från Lipposensalmi kan man om man så vill fortsätta norrut till Pitkä-Hoilua eller via Kokalmus, Ala- och Keski-Valkeinen till Iso-Valkeinen där det finns sjösättningsplatser. På näset mellan Ala-Valkeinen och Keski-Valkeinen finns Ala-Valkeinen ödestuga och dit är det ca 3,5 km från Lipposensalmi.

Lounajajärvi - Lounatkoski, 4 km

Längre västerut smalnar Lounajajärvi av till Iso-Tolosenvirta och på dess strand finns Tolosenvirta hyresstuga. Efter en lång sjöpaddling kommer den första forsen - Tolosenvirta (I). Kanotleden fortsätter genom att följa den norra stranden av Tolosenlampi. På det smala stället finns även en sjösättningsplats. Holmen före Lounatkoski kan passeras antingen på norra eller på södra sidan. Dessa huvudfåror flyter samman i selet före gångbron och det mest svårforcerade vattenfallet. På den vänstra stranden finns en varningsskylt från vilket kanotlyftet börjar. Det rekommenderas att man inte forcerar forsen vid gångbron!

Kanotlyftet går förbi Lounatkoski hyresstuga och Lounatkoski kvarn. Man kan avsluta paddlingsturen vid Lounatkoski kanotlyft varvid sträckans totala längd uppgår till 33 km. Man får räkna med 2 dygn att paddla hela sträckan.

Lounatkoski - Hossa, 4 km

Kanotturen fortsätter som en älvpaddling ut i sjön Jatkonjärvi. På västra stranden av Jatkonjärvi finns ett tältningsområde och på näset före Kenttäjärvi finns hyresstugorna Jatkonsalmen Pääpirtti och Teräväpää. Man kan fortsätta längs sjöpaddlingen genom Kenttäjärvi och Mykränsalmi till näset Papinpetäjä på den nordöstra stranden av fjärden Nurmiselkä i sjön Hossajärvi, där det finns en landstigningsplats. Kanotleden fortsätter söderut som Hossa - Juntusranta

Nödnummer 112

Om du råkar ut för en nödsituation under resan, t.ex. om du går vilse, skadas eller upptäcker en terrängbrand, ring 112. Läs mer om nödsituationer.

112 Suomi -appens logo.

Ladda ner appen 112 Finland (112.fi) till din telefon. När du ringer ett nödsamtal via 112 Finland-applikationen får larmcentralen automatiskt information om var du befinner dig.