Granbeståndet i Tsarmi utgör ödemarksområdets kärna. Detta granbestånd är Finlands nordligaste enhetliga granskog. Granbestånden försörjer granskogens fåglar. Där brakar tjädrar och visslar järpar. Skogarna vid fjällets fot är även tallbitens, bändelkorsnäbbens, den tretåiga hackspettens och spillkråkans hem.

September. Bild: Martti Rikkonen

Kalfjällen höjer sig över granskogarna. Åsarna och de små älvarna leder vandraren genom granskogarna till fjällens fot. Då man bestiger fjällen får man lätt ett begrepp om de olika vegetationsbälten, varav det högsta är det trädlosa kalfjället. Fjällbjörksbältet är svagt utvecklat eller saknas helt, här bildar granen trädgränsen. Fjällens krön erbjuder hisnande utsikter över Saariselkä, Hammastunturi och österut mot Hiipinä.

Pahakuru erbjuder två olika växtlokaler för växterna. På norra väggen av ravinen som går i öst-västlig riktning framkallar solen ett varmt mikroklimat, medan sydsluttningen vetter mot norr dit solens värmande strålar inte når. Den sydliga väggen är kall och fuktig som växtunderlag, och där överlever endast den nordliga floran. Korpen häckar på den sydliga väggens skuggiga utsprång.

Tsarmitunturi ödemarksområde utgör en spillra av den orörda nordliga skogen mitt bland ekonomiskogarna. Som sådant är det ett värdefullt skyddsobjekt och ett minne av de tidigare vida ödemarksskogarna.