Naturen i Enare

Bild: Kirsi Ukkonen

I Enare strövområde går den nordliga naturens skönhet rakt in i besökarnas hjärtan. Området domineras av Enare träsk, som är den klaraste och renaste av Finlands stora sjöar.

Så här värnar vi om naturen

Enare – ett ödehav på Europas topp

Bild: Pasi Nivasalo

Det ställvis t.o.m. 100 m djupa Enare träsk är en av Finlands största sjöar. Förutom de vida fjärdarna har Enare träsk hela 3318 holmar. Enare bassäng uppkom då jordskorpan sjönk för 70 miljoner år sedan. Enare träsks stränder är steniga och branta, men ställvis förekommer det även skyddade vikar och sandstränder. Även sjöns särskilt långa och smala sund är sprickor i jordskorpan.

Enare träskets skärgård. Bild: Hannu Vallas

Trots att Enare träsk är kargt och har sparsamt med organismer, har det dock rikligt med laxfiskar. Enare träsk mynnar ut i Ishavet via Paatsjoki, och reglering av vattenhöjden för elproduktion påverkar sjöns naturliga tillstånd. Ryssland och Norge inledde regleringen år 1948. Vattenhöjdens variationsbredd är maximalt två meter. Regleringen stör fiskarnas lek och vattenfåglarnas häckning.

Enare träsks vatten är naturligt fiskrika.

I Enare träsk lever i naturtillstånd 10 fiskarter: sik, öring, röding, harr, aborre, gädda, lake, storspigg, småspigg och elritsa. Kanadaröding, siklöja och insjö-öring är inplanterade arter.Sjöns häckande fåglar representerar arter typiska för karga sjöar. På sjönpåträffas även arter från Norra Ishavet, så som storskarv. Ur resenärenssynpunkt är Enare träsk en behaglig utflyktsmiljö speciellt på sommaren,eftersom knotten och myggen trivs sämre på sjöns blåsiga holmar än påfastlandet.

Enare strövområdes furuskogar erbjuder en karg och stenig livsmiljö.I skogarna kan man träffa på tjäder, dalripa, tallbit eller stenfalk.Vid sjöarna häckar krickan, storlom, gräsand och småskrake.

Harr. Bild: Petteri Polojärvi.

Enares sik. Bild: Matti Mela

Ukonjärvi. Bild: Kimmo Kuure

Juutua - älvarnas älv

Juutuaområdet karakteriseras av Juutuanjoki, Otsamotunturi och Juutuanvaaras skogsområden med sina småsjöar. Till Juutuanvaaras skogar och sjöar leder flera friluftsleder från Enare kyrkoby och Enare - Kittilä-vägen. I området idkas ställvis skogsbruk, men ställvis domineras landskapet av orörda skogar och klara sjöar.

Enaresamernas egen hemälv, Juutuanjoki, samlar sitt vatten från ett vitt fjällområde. Menesjokis, Lemmenjokis, Vaskojokis och Kaamasjokis vatten rinner via den till Enare träsk och därifrån via Paatsjoki till Norra Ishavet. Juutuas Ritakoski och Haapakoski är kända paradis för flugfiskare. Jäniskoski åter har rykte om sig att ingen har klarat forsen med båt utan att stjälpa. Vandraren kan bekanta sig med naturstigen, som går längs Juutua älv, med dess historier och stämningar om denna Älvarnas älv och om Juutuas berömda öring.

Juutus Ritakoski och i bakgrunden Otsamotunturi. Bild: Martti Rikkonen

Otsamotunturi (418 m) höjer sig vid Juutuanjoki och dominerar landskapet även sett från Enare träsk. Forna tiders heliga Otsamotunturi erbjuder den nutida människan de bästa utsikterna åt alla vädersträck. Därifrån kan man beundra sjöarnas skönhet och Juutuas forsar. På Otsamos krön finns en gammal brandväktarstuga som renoverats till en dagsstuga. Som dagsutflyktsmål är Otsamo utan förbehåll en av de finaste på Enareområdet.

På Enare strövområde är även Tuulispää ett landskapsmål, med utsikt över Enare träsks vida fjärd. Tuulispää har på den förkristliga tiden varit en helig plats för enaresamerna, där man har hedrat Tuulimies, Vindmannen, vindarnas herre. Bakom Tuulispää finns Tuulijärvi, som är ett utmärkt fiskeställe för röding. Från Tuulijärvi har vandraren möjlighet att fortsätta sin vandring mot Hammastunturi.

Strömstare. Bild: Markus Varesvuo

Under vintern lockar Juutuanjokis isfria ställen strömstaren dit, och på sommaren erbjuder dess ställvis frodiga stränder häckningsplatser åt en fågelfauna, som för Enares förhållanden är mycket rik. Förutom de ovannämnda kan man där se bläsand, salskrake, fjällvråk och fiskgjuse. På Juutuas lummiga stränder trivs även älgen.

Lappmes. Bild: Vastavalo / Jorma Lehti

Myössäjärvi - urfurornas landskap

Bild: Tuija Kangasniemi

Vid Myössäjärvi, som är belägen mellan Ivalo och Enare, växer Fennoskandiens äldsta furor. Myössäjärvi är också känd för sina massiva steniga landskap och för Björnidestenen. Björnidestenen, som vittrats ihålig, har lockat turister genom tiderna, och platsen har blivit ett turistattraktion. Sjöarna i Myössäjärvitrakten är populära bland rekreationsfiskare.

Lundar är sällsynta i norr

Bild: Saara Tynys

Jordmånenskarghet och klimatets stränghet vid det ödemarkslika Enare träsk sätter sinaspår i växtligheten. Strandskogarna består av vindpinade tall- och björkdungar,och fältlagret domineras av torktåligt ris, så som getpors, kråkbär, lingon ochodon.

Juutuas stenigatallskogar erbjuder sparsamt med goda växtplatser för växter. Ställvis kan vandraren dock bli överraskad av att påträffa en särskiltfrodig plats. T.ex. vid Juutuanjokis stränder kan man påträffa lappviva,kärrspira eller kung Karls spira. Asplunden framträder ur omgivningen somspeciellt bördig. Där växer bl.a. hässlebrodd, åkerbär och björkpyrola.

Otsamotunturis krön höjer sig ovanförskogsgränsen. Då man närmar sig skogsgränsen övergår tallskogen tillfjällbjörkskogar och slutligen till kalfjäll. Otsamotunturis specialitet ärryssvedel. På fjällets krön växer även andra fjällväxter. Till dessakalfjällsväxter hör krypljung, fjällgröna, lappljung, dvärgvide och ripbär.

Bild: Kirsi Ukkonen

Enare strövområde

  • Areal 1215 km²