Naturen i Polcirkelns strövområde

Vaattunkivaara, Könkäänvaara, Sortovaara

Till strövområdet hör det många delområden som är ödemarkslika och naturtillstånd, där man kan bekanta sig med de nordbottniska skogarnas typiska organismarter. Sådana fina naturobjekt finns bl.a. i Vianaapa, Könkäänsaari, Vaattunkivaara, Könkäänvaara samt norr om E75-vägen på det mångfasetterade Sortovaaraområdet. Man kan bekanta sig med många naturobjekt längs naturstigarna.

Värdefulla naturmål

Raudanjokis ståtligaste forsar Vaattunkiköngäs och Vikaköngäs är lättillgängliga, populära sevärdheter. De till sin växtlighet och fågelfauna rika Könkäänsaaret lämpar sig som utflyktsmål för hela familjen, och även rörelsehindrade har tagits i beaktande i planeringen av dem.

Från Könkäänsaaret kan man fortsätta längs Könkääts stig som går längs den natursköna Raudanjoki eller bekanta sig med bergen Sorto-, Vaattunki- och Könkäänvaara. Tallskogarna på deras krön är redan hundratals år gamla. Till de mest exotiska målen kan man räkna Kuluskairas nästan trädlösa aapamyrar, som lär vara den del av området som allra längst varit i naturligt tillstånd. Myrområdets ödsliga tjärnar samt Raudanjoki och Olkkajärvi är fascinerande rekreationsfiskemål. 

Djur

Renen, älgen, räven, haren och ekorren är de vanligaste däggdjuren, men man kan även se en skymt av mård, hermelin, mink och utter. För största delen av däggdjuren är bergens mångfasetterade krön- och sluttningsskogar viktiga habitat, men minken och uttern håller sig nära vattendragen.

Svanarnas rastplats

Invid Raudanjoki och Vianaapa finns det många områden som är värdefulla till sitt fågelbestånd, och där såväl art- som individmängden är stor. Könkäänsaari t.ex. är ett utmärkt fågelobjekt, vars mångsidiga natur erbjuder lämpliga habitat åt flera fågelarter.

Vianaapas trädlösa delar är populära bland bl.a. tranor, sädgäss, brushanar och flera arters vadare. På Vaattunkilampi rastar sångsvanarna ofta på sina flyttfärder.

De gamla skogarnas arter

En stor del av barrskogens fåglar hör till den gamla skogens s.k. indikatorarter. Till dessa hör bl.a. spillkråkan, tretåig - och större hackspett, lavskrika och lappuggla. Talltitan, som påträffas i hela Finland är mycket talrik i Vaattunkivaaras och Könkäänvaaras krönskogar och även den sällsynta lappmesen kan komma och hälsa på vandraren.

Växter

Växtgeografiskt hör området till den del av det nordborealiska bältet som kallas för Nordbotten. Områdets karakteristiska drag är granens mängd även på karga momarker samt vida aapamyrar, vars mittpartier är oöverkomligt blöta. Aapamyrarna är kantade med tallmyrar, som somliga år ger goda hjortron- och tranbärskördar.

Små lundar

Växtligheten är huvudsakligen karg, men ställvis finner man frodiga punkter. Raudanjokis kraftiga översvämningar har fött småskaliga lundar, där det växer även krävande arter. Strutbräken, tibast, trolldruva och svarta vinbär hör till lundarnas och grankärrlundarnas krävande basväxtlighet, men med god tur kan man även se en skymt av de sällsynta skogsfrun. Med lundväxtligheten kan man bekanta sig bl.a. på Könkäänsaarets naturstig.

Våra skogs- och myrbär är vanliga på området. Hjortron finns det på tallmyrarna som kantar aapamyrarna och tranbären gläder den som rör sig på området på senhösten.

Flera arter tickor

På sensommarens utfärder lönar det sig också att bekanta sig med områdets svamparter, som påträffas som mångsidigast på Könkäänsaaret. I skogarnas ödsligare delar kan man på lågorna finna flera arter av gamla skogars tickor såsom lappticka, granticka och brandticka.