Bild: Saara Airaksinen.

Finlands sydligaste fjäll Iso-Syöte

I sluttningen syns en liten sten, vars yta täcks av en ljusgrön lav. Intill stenen står en tvinvuxen tall, fastän miljön är karg och kan på vintrarna ha ett snötäcke på halvannan meter. Efter bara några steg har man en fantastisk vy framför sig.

Fjället Iso-Syöte förhärskar hela landskapet i Syöte. Det är Finlands sydligaste fjäll och höjer sig 431 meter över havet. I tiden var berget en ensam ö mitt i det stora post-glaciala havet. Från fjällets topp har man en otroligt vacker utsikt åt alla väderstreck: i norr syns nationalparken, i söder det skogsklädda berget Romevaara. Fjälltoppen är lätt att nå från Hotell Iso-Syötes gård.

Bild: Annu Tuohiluoto

Vacker fjällväxlighet

Iso-Syöte klassas som ett fjäll, eftersom det växer ripbär uppe på dess krön. Under höstens färgprakt blir ripbärets blad vackert röda, och speciellt klara höstmorgnar efter en frostnatt lönar det sig absolut att klättra upp på fjället. De mogna bären är korpsvarta och påminner om kråkbär. Liksom kråkbären är ripbären mycket milda i smaken och inte giftiga.
Om man kliver upp på Romevaara är det bäst att ha kikare och fågelbok med sig. Uppe på berget kan man se exempelvis en lappmes, som påminner om talltitan, eller en rödstjärt, som har en röd-orange stjärt. Bergfinken går lätt att känna igen till och med på långt avstånd på det arttypiska surrande lätet.

Bild: Saara Airaksinen.

Romesuo, myr i naturtillstånd

När man blickar ner västerut från toppen av Iso-Syöte märker man genast den flarkrika fattigmyren Romesuo, som började försumpas för över 8000 år sedan till följd av en skogsbrand. Den dåvarande skogsväxtligheten förstördes i branden, och grundvattennivån började stiga. Nuförtiden ingår Romesuo i ett viktigt nätverk av myrar som håller tillbaka de rikliga smältvattnen på våren och dämpar översvämningar i övriga Österbotten. Har du hittat tranbär på Romesuos kanter?


Du hittar mer information om naturen i Syöte på sidan Natur på Syöte nationalparks webbsidor.

Iso-Syöte strövområde

  • Inrättad  1985
  • Areal 11,50 km²