Finlands sydligaste fjäll, Iso-Syöte

Bild: Saara Airaksinen.

Strövområdets landskap domineras av Finlands sydligaste fjäll Iso-Syöte (431 m ö h) och det grandominerade Romevaara (369 m ö h). Av områdets skogar är 2/3 nordliga, gamla naturskogar. På skogshöjdernas sluttningar har det bildats speciellt imponerande sluttningsmyrar och blockfält.

Bild: Annu Tuohiluoto

Vegetationen på Iso-Syöte

På strövområdet finns det mångsidiga och värdefulla organismarter. På Iso-Syötes västra sluttning och invid Syöteoja förekommer det torta, majbräken och lappranunkel. På Iso-Syötes krön förekommer det regionalt utrotningshotade ripbäret. Romevaaras och Iso-Syötes krön är även Finlands sydligaste ställen där det växer klynnetåg och fjällummer.

Bild: Saara Airaksinen.

Enligt internationell klassificering värdefulla fågelarter på strövområdet är lappmes, rödstjärt, grå flugsnappare, gluttsnäppa, bergfink och tallbit.

Romesuo

I landskapet som breder ut sig mot väster från Iso-Syötes krön fästs uppmärksamheten på det flarkartade fattigkärret Romesuo, en mosse, som började försumpas för 8000 år sedan till följd av en skogsbrand. Den dåvarande skogsmarkens växtlighet förstördes i skogsbranden, och grundvattnets yta började stiga på området. Det har gjorts en myrundersökning på Romesuo. Forskningsraporten finns till påseende i Syöte naturum.

Strövområdet från Iso-Syöte fjällkrön, Romesuo i mitten. Bild: Jorma Luhta.

Iso-Syöte strövområde

  • Inrättad  1985
  • Areal 11,50 km²