Ule träsk strövområdes historia

En vit fjäril vilar på en svart trädstam.

Det berättas om Manamansalos födelse, att en ond ande som i tiderna bodde på Kivesvaara blev arg då kristendomen anlände. I ilskorna skrapade han åt sig en handfull jord invid Kivesvaara och slängde den i Ule träsk, och av denne ondes handfull blev Manamansalo till. Där han tog jorden ligger Kivesjärvi, och där det i Kivesjärvi finns öar finns det på Manamansalo tjärnar.

Tjär

Tjärroddarnas tid på 1800-talet var på Ule träsk en storhetstid. Finland och Kajanaland levererade då tjära till hela världen som skydd för träbåtar och tak. Tjäran transporterades från Kajanalands utmarker till Uleåborgs hamn med roddbåtar. Vid korsningen av Ule träsk kunde man även använda segel, men på vägen lurade såväl stormar som sjörövare. Finlands sista sjörövare kördes bort från Ule träsk först på 1860-talet.

Strövområdet, strandskyddet och Natura

Ule träsk strövområde grundades 30.12.1993 efter statsrådets beslut. Enligt friluftslagen kan ett strövområde grundas på statens marker, som har en avsevärd betydelse för friluftslivet. På sådana områden bör såväl skogsbruket, jakt och fiske som övrigt bruk av land- och vattenområden ordnas så att friluftsverksamhetens behov blir tillräckligt beaktade.

Ule träsk strövområde förverkligar även det riksomfattande strandskyddsprogrammet på Niskanselkäs största öar och Manamansalo.

Till naturskyddsområdesnätverket Natura 2000 hör två objekt på Niskanselkä: Ule träsks öar och strandområden (Honkinen- och Kuosto-Kaarresalo-områdena samt Ykspistosområdet och på Rakolanniemi Enonlahtiområdet) samt Ule träsks fågelskär (Purjekari sydväst om Kaarresalo).