Nyheter

Undersökningar avslöjar kustbyggandets och muddringens hårda inverkan på Östersjöns natur

I år har Forststyrelsens karterare samlat in uppgifter om de kanske mest artrika livsmiljöerna längs Östersjökusten – kustlagunerna. Bland de trettio platser som undersöktes fanns många laguner som drabbats hårt av muddring och strandnära byggande. Invasiva arter hittades på många platser längs kusten. Å andra fick karterarna också paddla runt med SUP-bräda i vikar i naturtillstånd och hitta ovanliga arter.  

Viken, i bakgrunden kan du se en stor bro, vägar och byggnader.

Förra sommaren undersökte karterare från projektet LIFE-IP Biodiversea som leds av Forststyrelsen trettio grunda vikar längs nästan hela den finska kusten från Fredrikshamn till Karleby. Karterarna undersökte lagunernas växtlighet och samlade in information om hotade arter. Samtidigt undersöktes platsernas naturtillstånd och eventuellt behov av restaurering.   

Många av de undersökta platserna hade skadats av mänsklig verksamhet. Till exempel hade vissa platser delvis torkat ut under försommarens låga vattennivåer eftersom deras mynningar hade muddrats för djupt, medan andra hade påverkats av näringsbelastning från utdikning av avrinningsområdet.   
Men det fanns också en del spektakulära områden i naturtillstånd där det inte fanns någon tidigare kunskap om deras status och arter, samt observationer av hotade arter som uddnate (Potamogeton friesii) och mellanhästsvans (Hippuris lanceolata). 

Intressanta, men inte så trevliga, nya observationer gjordes längs kusten av invasiva arter som amerikansk trågmussla (Rangia cuneata), vårtsärv (Ceratophyllum submersum) och vattenpest (Elodea canadensis).  

Undersökningsplatserna nåddes, något ovanligt, mestadels med skåpbil eftersom de flesta platserna låg i närheten av vägar. Man använde sig oftast av SUP-bräda för att ta sig runt i lagunerna, och information om arter och naturens tillstånd samlades in med hjälp av vattenkikare, växtprovtagning med en Luther-räfsa, snorkling och dykning.

Uppifrån sett en surfbräda i vattnet, på vilken lantmätaren tittar på havsbotten.

Nästan utan undantag har människor ansett att kartläggnings- och skyddsarbetet i Östersjön är viktigt och positivt, säger naturskyddsexpert Jaakko Haapamäki från Forststyrelsens naturtjänster.  

– Under sommaren mötte man nästan dagligen nyfikna ortsbor som kom för att förundras över de orangeklädda karterarna som kröp runt i viken eller den vita skåpbilen som verkade något misstänkt. Nästan utan undantag var mottagandet dock bra då folk fick veta vad karterarna gjorde och många till exempel lät dem använda sin egen strand för att lasta av sin kartläggningsutrustning, säger Jaakko Haapamäki, som har gjort undersökningar längs hela Finlands kust. 

Restaurering är mycket mer än igensättning av skogsdiken och naturvårdsbränningar: det kan också handla om att återställa undervattensmiljöer till deras naturliga tillstånd  

Grunda och skyddade kustvikar som har separerats från havet på grund av landhöjning, dvs. flador och glon, är ofta viktiga lekplatser för fisk och skyddshamnar för hotade arter, men deras tillstånd försämras av bland annat strandnära byggande och muddring. Till följd av detta har antalet naturliga flador och glon minskat och de klassificeras som en hotad naturtyp i Finland.  

Under de senaste två vårarna har Naturresursinstitutet kartlagt tiotals flador och glon längs den finska kusten och undersökt möjligheten att genomföra restaureringsåtgärder för att stödja den naturliga reproduktionen av fisk. En del av de laguner som kartlagts kommer att restaureras under de kommande åren som en del av projektet LIFE-IP Biodiversea Sommarens undersökningar utfördes på i förväg utvalda potentiella restaureringsplatser och de insamlade uppgifterna kommer att användas både för att välja ut de slutliga restaureringsplatserna och för att övervaka effekterna av restaureringarna. 

Restaurering kan ske genom att återställa muddrade trösklar, avlägsna vandringshinder som begränsar fiskvandring eller förbättra vattenkvaliteten genom åtgärder på avrinningsområdet, till exempel genom att lägga igen diken. Förutom Forststyrelsens naturtjänster utförs restaureringsarbetet av Naturresursinstitutet.   

Projektet Biodiversea har som målsättning att återställa totalt 30 Natura 2000-naturtyper, 20 livsmiljöer för nyckelarter och 20–30 livsmiljöer för fiskar. Under det åttaåriga projektet kommer olika restaureringsmetoder att testas och ny information om deras effektivitet att genereras genom att följa upp områdena efter restaureringen. 

Mer information