Bedömningen av saimenvikarstammen 2023 har publicerats – vikarstatusen kan nu följas i en ny öppen tjänst
Forststyrelsen publicerade idag sin bedömning av beståndet av saimenvikare 2023. Enligt bedömningen finns det cirka 480 saimenvikare. Vikarbeståndet växer tack vare det långsiktiga skyddsarbetet. Tillväxten är dock långsam och dessutom kan dåliga förhållanden för bobygge under bara ett enskilt år få utvecklingen att vända. Forststyrelsen öppnade i dag också tjänsten Norppatilanne (Vikarstammens status) som gör uppföljningsmaterialet tillgängligt för alla.
Bedömningen av beståndet avspeglar situationen i januari året i fråga, då stammen är som minst. De kutar som fötts samma vår och överlevt ingår i följande års bedömning. Tack vare skyddsåtgärderna har antalet saimenvikare fördubblats på drygt 20 år.
Numera kan vikare påträffas överallt i Saimen. Det finns dock skillnader mellan vattenområdena: beståndet har ökat i en stor del av Saimen. Däremot har beståndet till exempel i Haukivesi och Joutenvesi förblivit oförändrat eller minskat något under de senaste åren. Situationen i olika områden visas i tjänsten Norppatilanne (metsa.fi, på finska).
Fiskebegränsningar den viktigaste orsaken till att vikarbeståndet ökar – hjälpdrivor behövs
"Tack vare de utvidgade områdena med fiskebegränsningar klarar sig fler kutar än tidigare fram till fortplantningsåldern, vilket lett till att nativiteten och beståndet har ökat sedan 2015. Fisknät orsakar emellertid dödlighet och den farligaste tidpunkten för saimenvikarna är juli, när förbudet mot nätfiske har upphört", konstaterar Miina Auttila, specialsakkunnig inom naturskydd vid Forststyrelsen.
Vikarstammen växer långsamt enbart av den anledningen att individerna kommer upp i fortplantningsåldern sent och i allmänhet bara föder en unge. Dåliga förhållanden för bobygge redan under ett enskilt år kan få tillväxten att vända. Till exempel vintern 2020 var exceptionellt mild och snöfattig, vilket ledde till att det inte uppkom drivor för vikarna att bygga bon i. Det gick inte heller att göra hjälpdrivor i någon större utsträckning. Därför avled fler än var tredje kut redan före avvänjningen och beståndstillväxten stannade upp.
På grund av de milda och dåligt förutsägbara vintrarna har förhållandena för bobygge tryggats sedan 2014 genom att man skottat ihop hjälpdrivor. "Redan över 300 kutar har fötts i hjälpdrivor som samlats ihop under ledning av Forststyrelsen. Hjälpdrivor ger skydd också under sämre snövintrar", berättar specialsakkunnig inom naturskydd Riikka Alakoski vid Forststyrelsen.
Tjänsten Norppatilanne har öppnats på nätet
Öppenheten i och tillgången till det material som produceras av Forststyrelsen har förbättrats i och med att uppföljningen av beståndet av saimenvikare nu publiceras i ett översiktligt format. I tjänsten Norppatilanne (metsa.fi, på finska) finns bedömningar av vikarbeståndet och antalet födda och avlidna vikare. Antalet individer, nativiteten, dödligheten och dödsorsakerna presenteras avgränsade efter område och tidsperiod. Fördelningen av dödsorsakerna visas också både för hela Saimen och varje enskilt beståndsuppföljningsområde. Det finns uppgifter från hela beståndsuppföljningens historia.
Skyddet av saimenvikaren förutsätter omfattande samarbete
"Vintrar när saimenvikare har svårt att bygga bon kommer sannolikt att bli vanligare, och därför måste det långsiktiga skyddsarbetet och den gemensamma insatsen för att bevara saimenvikaren fortsätta", betonar Auttila.
Genom samarbete mellan olika organisationer utvecklas till exempel flytande konstgjorda bon för saimenvikare med tanke på snöfria och isfria vintrar. I uppföljningen av beståndet utnyttjas redan nu uppgifter om individer som identifierats utifrån pälsmönstret och områdena med fiskebegränsningar utvidgas allteftersom vikarbeståndet sprids.
Skyddet av saimenvikaren grundar sig på ett brett samarbete. I boinventeringar och skyddsåtgärder som samordnas av Forststyrelsen deltar varje år hundratals lokala frivilliga som gör det möjligt att genomföra omfattande åtgärder. Dessutom gör Östra Finlands universitet och WWF Finland betydande insatser för skyddsarbetet och utvecklingen av metoderna. Projektet Vår saimenvikare LIFE tar fram metoder för uppföljning och skydd av beståndet i ett allt varmare klimat.