Matti Mustas stuga

Bild: Mia Vuomajoki

Matti Mustas stugas läge i Finland.Norra Lappland
Enare (www.inari.fi)
Lemmenjoki nationalpark


Matti Mustas gård hör till de värdefulla kulturlandskapsobjekten i Lemmenjoki nationalpark. Stugan på gården är från början av 1900-talet och den används i dag som ödestuga.

Matti Mustas stuga ligger i närheten av Lemmenjoki nationalparks sydöstra gräns, på Ylimmäinen Lankojärvis sydvästra strand. Matti Mustas gård bestod av en torr äng, där träd och buskar hade röjts och som hölls öppen tack vare bete, slåtter och trampande. Den lilla stugan byggdes åren 1903 -1905 och Matti Musta bodde i den med sin familj året om fram till år 1917. I gården ingick då också en bod och en ladugård, men de har försvunnit under årens lopp. Senare använde familjen Musta stugan som fiskestuga.

Matti Mustas gård införlivades med Lemmenjoki nationalpark år 1981. Forststyrelsen rustade upp stugan till en ödestuga år 1994. Renoveringen gjordes enligt de anvisningar som Matti Mustas son gav, för att man ville bevara stugans ursprungliga utseende. Gårdsplanen har slåttrats sedan år 1997, och i kanterna av den har man röjt björkar och buskar för att bevara gårdsplanen öppen. Att besökare rör sig på gården hjälper till att hålla gårdsplanen öppen.

Öppetider

  • Matti Mustas stuga är alltid öppen, precis som Forststyrelsen övriga ödestugor. Man kan avgiftsfritt bekanta sig med stugan.
    • Det finns ingen personal vid gården.

Kontaktuppgifter

Kommunikationer och kartor

Med bil

  • Man kommer närmast Matti Mustas gård längs Enare - Angeli -vägen (nr 9553). Cirka 24 km från Enare viker en skogsbilväg som heter Paadarskaidi av mot sjön Paatari, och från denna väg fortsätter man ca 3 km till fots till gården. Sträckan är inte markerad i terrängen.

Karta över Matti Mustas stuga © Forststyrelsen 2014

Med allmänna kommunikationer

  • Det går inga allmänna kommunikationer till Matti Mustas gård.

Elektroniska kartor

Service

  • På Matti Mustas gård finns det ingen guide, så besökare får bekanta sig med objektet på egen hand.
  • Matti Mustas stuga är en ödestuga, där vandrare kan övernatta i.
  • På gårdsplanen finns det en eldplats, en vedbod och en torrtoalett.
  • I sjön Ylimmäinen Lankojärvi kan man fiska med Lemmenjoki nationalparks fritids fisketillstånd nr 1562. Tillstånden kan köpas från Forststyrelsens webbutik (www.eraluvat.fi, på finska). 

Legenden om Matti Musta

Matti Musta (1873 - 1951), som också kallades Valpun-Matti och Ingan Matti, var uppvuxen i Menesjoensuu. Det är ca 8 km fågelvägen från Matti Mustas födelseplats till hans egen gård.

Familjen Musta hade förutom renar också som bäst två kor. Det var ett hårt arbete att hitta foder åt korna i en så karg natur. Man slog sjöfräken åt korna på ställen långt borta från gården. Slåttret forslades till gården på vintern med hjälp av renar. Matti försökte också torrlägga en närliggande myrtjärn till äng genom att dika den. Matti var känd för att vara en trägen och outtröttlig man, vilket framgår av Frans Veskoniemis berättelse nedan.

Matti på vargjakt

I Enaretrakten rörde sig i början av 1900-talet fler vargar än i dag, och man jagade vargar som antastade renhjordar. Matti och Hentin-Paavali var i fjällen och vallade renar. Snötäcket var mjukt och tjockt och vargarna strök omkring i närheten. Då männen upptäckte spåren efter två vargar, beslöt de att jaga dem på skidor. Matti hade en mynningsladdare och åkte först.

Det såg ut som om vargarna tänkte söka sig upp på fjället och Matti fick bråttom att hinna före dem. Han hade för avsikt att möta vargarna och få dem att vända tillbaka i sina egna spår. Bössan började kännas för tung, så Matti lämnade den efter sig bredvid spåret. Hentin-Paavali, som åkte efter Matti, lämnade också en del av sin packning på samma ställe som Matti. Men sedan kom Paavali på tanken att kanske Matti önskade att han skulle bära också Mattis saker. Så han vände om och plockade upp sakerna: en ryggsäck, en ytterrock - och den där bössan.

Kölden tilltog. När Matti nådde vargarna, vände de inte alls om utan fortsatte upp mot fjället. Men vargarna var trötta. Med sin samiska kniv kapade Matti två kraftiga käppar av fjällbjörk och anföll vargarna. Varghannen tog till flykten, men honan lyckades Matti slå ner. Han begravde vargen i snön, för att den inte skulle frysa till - han visste ju inte när han hade möjlighet att komma tillbaka och flå den.

Matti åkte tillbaka i sina egna spår och förmodade att han skulle stöta på sin vän Paavali vilken minut som helst. Men Paavali hördes inte av och Matti åkte till närmaste hus för att övernatta. Hentin-Paavali såg spåren efter Matti att denna hade varit uppe på fjället och kommit tillbaka ned, och då återvände han också. Följande morgon åkte männen iväg för att hämta vargen. De hittade vargen, som hade återfått medvetandet men var i dåligt skick. Och så upprepades samma händelseförlopp som föregående dag: männen kastade bössorna ifrån sig och satte i väg på skidor efter vargen. På tumanhand var männen dock starkare än vargen och fick sitt vargskinn.

Denna sidas webbadress är www.utinaturen.fi/mattimustasstuga.