Svedjeland och strandängar på 1600-talet

Man får en god bild av öarna i Haukivesi för fyrahundra år sedan utgående från Johan Habermans jordrevningslängd från 1620-talet. Det här dokumentet är ett gammalt jordregister som utarbetades med tanke på beskattningen. Det innehåller också data om de odlingsmarker som byarna och byborna i Rantasalmi ägde men också om de svedjor och ängar som låg på längre avstånd från gårdarna.

Johan Habermans jordrevningslängd berättar en hel del om användningen av öarna i Haukivesi. Enligt den här förteckningen fanns det svedjor på många öar inom det nuvarande nationalparksområdet. På holmarna fanns det också rikligt med naturängar, som man samlade hö från. En del svedjeland och ängar var i enskilda bönders besittning, andra utnyttjades samfällt av flera svedjare. Dessa bildade s.k. svedjebolag. Bland annat i nationalparkens nordvästra hörn, på öarna Huusalo, Lehtikiukas och Vuorikiukas, fanns det svedjor som ägdes av svedjebolag på över tio män. Svedjorna på holmarna i Haukivesi var mindre än vad som var vanligt på den tiden, högst två tunnland (ca en hektar).

Folk från byarna i Haukivesis omgivning utnyttjade öarna för svedjebruk och strandängarna på öarna för slåtter. Öar i nationalparkens centrala och sydöstra delar användes framför allt av bybor från Vaahersalo och Putkisalo (Kaitasaari, Laattaansaari, Hevossalo, Lamposaari, Pirttisaari, Pöllänsaari, Tuunaansaari (Iso-Tuunaa?), Linnansaari, Laivosaari, Issakka, Iso-Kontio, Jänissaari, Käärmeluoto, eventuellt också Itä-Honkanen eller Päivä-Honkanen).

Öarna i den nordvästra delen av parken utnyttjades däremot av bönder från byarna Rantasalmi, Heinävesi, Kerisalo, Kotkatlahti, Voisalmi och Jurvala. Dessa byar hade svedjeland och ängar åtminstone på följande öar: Huusalo, Vuorikiukas, Lehtikiukas, Huuhinsaari, Horkansaari, Kytösaari, Kusiaisluoto, Honka- och Lehti-Pellavi, Jänissaari, Ketvelsaari, (eventuellt också Suuri- eller Pieni-Pöljä och Paavalinsaari).

Haukivesis holmar som tillflyktsort på 1700-talet

Det berättas att Rantasalmibor lär ha flytt undan ryska trupper till holmarna i Haukivesi den 22 juni 1788, i början av det krig som Gustav III startade mot Ryssland år 1788. Ryssarna kom aldrig till området och byborna lär ha återvänt till sina hem på fastlandet redan till midsommaren.

Käl

  • Kumpulainen, Jouni: Linnansaaren kansallispuiston historiaselvitys, Forststyrelsen, 2006.