Lentua som hem

Lentuaområdet är ett av de först bebodda områdena i Kuhmo. Nybyggarna kom hit redan på 1600-talet. På holmarna finns lämningar av förhistorisk bosättning.

En person i en båt på sjön en vacker dag. I bakgrunden finns ett böljande skogslandskap.

På strandområdena utanför skyddsområdet finns fortfarande cirka 200 stadigvarande bebodda bostäder. Många före detta boplatser fungerar numera mest som sommarställen. Det finns också fortfarande bosättning på några holmar. Det vackra landskapet i Lentua har lockat mycket fritidsbosättning till området. Fritidsbosättningen är förhållandevis tät speciellt på sjöns västra och södra stränder.

På den tiden då jakt och fiske ännu var ett viktigt sätt att dryga ut brödet med, fiskade man mycket i Lentua och området var viktig jaktmark. Numera är jakt mera en fritidssysselsättning och rekreationsform. Förutom rekreationsfiske bedriver man även yrkesfiske i Lentua.

Lentua i konst

Lentua har inspirerat också konstnärer på många sätt. Akseli Gallen Kallela stannade i områden på väg till Viena-Karelen och skissade här den berömda Aino-triptiken. Landskapen i den centrala delen av bilden är från Lentua. Väinämöinens modell var Uljas Ahtonen (Rimmin Uljaska) från Kuhmo. Båtmodellen för målningen är också från Kuhmo.

Den berömda tredelade tavlan, Aino Triptych.

En central färdrutt

Lentua har varit en viktig färdrutt så länge som människan vistats i området. Under tjärbränningens blomstringstid har otaliga tjärbåtar rännt nerför Lentuankoski-forsen då man transporterade tjärtunnor med roddbåtar till Uleåborg. Senare under de stora skogsavverkningarnas tid flottades virke och därför rensades forsen. Då trafiken och virkestransporten flyttade över till landsvägarna övergick den viktiga färdrutten till rekreationsanvändning.

En båt fullastad med tjärtunnor.

Elproduktion eller skydd?

På 1960-talet blev det aktuellt med en diskussion om Lentuas betydelse för elproduktionen och man planerade också att bygga ut vattenkraft i Lentuankoski. År 1972 avstod man dock från projekten.

Vid samma tider som man planerade vattenkraftverket började man en diskussion om att skydda Lentuaområdet. Föreningen Lentua-seura grundades på initiativ av lokala invånare år 1969 för att skydda Lentua. Föreningens verksamhet fortsätter än idag.

Skummande vatten i den brusande forsen.

Man föreslog också att inrätta en nationalpark i Lentua. Det blev ingen nationalpark, men Lentua naturvårdsskog inrättades redan år 1970. Det egentliga naturskyddsområdet avsattes år 1990 som en del av Vänskapens park. Till skyddsområdet hör 7,05 km² landområde nästan enbart på holmarna samt 43,62 km² vattenområde. Naturskyddsområdets areal uppgår till 65,91 km² då de stränder som hör till strandskyddsprogrammet ansluts till Lentua-området. Man väntar på Miljöministeriets skyddsbeslut.

Andelsbanksgruppen inrättade år 2002 ett privat naturskyddsområde som består av en del av Lentuankoskis västra strand och en liten del av sjön Lentuas strand. Området kompletterar skyddet av Lentuaområdet.

Lentua naturskyddsområde är ett av de objekt som hör till det Life-finansierade projektet Naturskogar och myrar inom Gröna bältet i Koillismaa och Kajanaland. Under projektets gång restaureras skogen i Lentua genom bränning och i området görs en naturstig som berättar om restaureringen.

I skyddsprogrammet för gamla skogar och i strandskyddsprogrammet finns ett förslag om att ansluta områden till Lentua naturskyddsområde, varvid områdets totala areal uppgår till 66,91 km².