Kvarken ruttbeskrivningar

13.2.2019
Trapporna i utsiktstornet Saltkaret i Svedjehamn är väldigt isiga och för besökarnas säkerhet är tornet stängt tillsvidare.

Ledernas startpunkter

Bodvattnet runt (4 km:s rundslinga)

Patikointi Vaativa pyörätuolireitti Tulentekopaikka Kuivakäymälä Inva-käymälä Luontotorni Lintujen tarkkailu Pysäköintialue

Under bar mark tidåtgång 1,5 timmar, inget vinterunderhåll.  
 

Lätt för nybörjare, familjer och grupper. Från Svedjehamns parkeringsplats till utsiktstornet (ca 800 m) och till Bodback gamla hamnen (ca 1,3 km) kan man både med rullstolar och barnvagnar ta sig fram.

Från den gamla fiskehamnen i Bodback startade ännu för ca 100 år sedan de farliga resorna med postroddbåtar över den steniga Kvarken till Umeå. Förutom post transporterades också statens tjänstemän. Nu förenar bara en liten bäck denna hamn till havet! Kom och se hur landhöjningen ändrar landskapet i Kvarkens världsarv!

 

Bodvattnet runt. Bild: Tuija Warén

Startpunkt
Svedjehamns parkeringsområde. Koordinaater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 21.5687' lon: 21° 18.0069' ETRS-TM35FIN N: 70412731 E: 3215180

Service
Bord med bänkar, eldplats, komposttoalett även för rörelsehindrade, utsiktstorn, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor. Ta med det ved du behöver från vedförrådet bredvid utsiktstornet.

Saltkaret-utkikstorn.Bild: Fabiola de Graaf.

Sevärdheter
Gå längs landhöjningsstränder, passera avsnörda havsvikar och vandra genom björkskogar som används som betesmark. Längs leden finns Björköbys före detta fiskehamn Bodback som numera fungerar som museiområde med båtbodar och -platser. På sommaren betar höglandskor på strandängarna.  Längs leden finns utsiktstornet Saltkaret med fantastisk utsikt.

 

Bodback: Bild:Tuija Warén

Ledbeskrivning
Ledmarkering: blå målfärg, skyltning

Spången är delvis i dåligt skick. Av den anledningen rekommenderas gummistövlar eller motsvarande skor.

Avsnittet mellan Svedjehamn och Bodback passar även för rörelsehindrade med assistent.

Bodvattnet runt karta (julkaisut.metsa.fi)  

 

Sommarö naturstig (1,5 km:s eller 2,4 km:s rundslingor och en längre led som är 7 km i en riktning)

Patikointi Luontopolkuun tutustuminen Tulentekopaikka Kuivakäymälä Laavu Pysäköintialue

Under bar mark tidåtgång 1-2 timmar, inget vinterunderhåll.  

Lätt för nybörjare, familjer och grupper. På området finns även grusvägar som är lämpliga för barnvagnar.

Kom och njuta av världsarvets vyer med hela familjen.

Sommarös naturstig. Bild:Tuija Warén

Startpunkt
Parkeringsområdet på gårdsplanen till Sommarös vaktstuga.
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 09.8081' lon: 21° 18.2846' ETRS-TM35FIN N: 7019468 E: 3213471

Service
Två eldplatser med skärmskydd,bord och bänkar, torrtoalett vid stranden. I ändan av båda stigarna finns en terrängtavla med kartor och längs stigen finns fem naturstigstavlor. Alla tavlor finns på finska, svenska och engelska. Vid parkeringsplatsen finns Sommarös vaktstuga som kan hyras.

Sevärdheter
Under åren 1940–2000 fungerade området som försvarsmaktens depåområde och kustartillerifort. Försvarsmakten lämnade ett väg- och stignätverk på området och där finns även grunder till rivna byggnader, kanonplattformar och projektilkällare. Som minne av kustartilleriets fort har man rest ett minnesmärke. De byggnader som finns kvar är en bostadsbyggnad samt en vaktstuga med uthus. Längs den längre leden finns en geologiskt intressant jättegryta och ett kulturlandskap med stenrösen som är typiskt för skärgården.

Ledbeskrivning
Ledmarkering: orange målfärg (2,4 km) och blå målfärg (7 km), skyltning

 

Sommarös naturstig. Bild: Tuija Warén.

Stigen går runt Ängesholms potten och fortsätter ner till havsstranden. Du kan också välja en längre led som går till Södra Vallgrunds badstrand i Sommarösund. Den kortare leden lämpar sig väl för barnfamiljer, men inte med barnvagn.

Vid Ängelsholms potten har sångsvan häckat. Bild. Tuija Warén.

Karta över Sommaröområdet. (julkaisut.metsa.fi)

Risö rutt (4,9, km)

Patikointi Tulentekopaikka Kuivakäymälä Luontotorni Lintujen tarkkailu Pysäköintialue

 

Under bar mark, tidåtgång 1-2 timmar, inget vinterunderhåll. 

Lätt för nybörjare, familjer och grupper. Leden spångad till fågeltornet.

Från vassen flyger en fågel upp. Hann du se den? Nå, ingen fara om du inte hann, eftersom ta en titt uppåt; gåsplog flyger precis ovanför!

Utsikt från Risös fågeltorn. Bild: Tuija Warén.

Startpunkt 
Parkeringsområdet i ändan av Skyttevägen.
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 03.7663' lon: 21° 41.9537'ETRS-TM35FIN N: 7003634 E: 232305

Service 
Eldplats och torrtoalett. OBS! Ingen vedförsörjning. Ta med egen ved ifall ni vill göra upp eld. På parkeringsområdet finns en karta över området.

Sevärdheter 
Från Rövargrundets fågeltorn öppnar sig en fin utsikt över Södra stadsfjärden med utmärkta möjligheter att se fåglar som vistas i området. Även vid Toby ås mynning finns en lägre fågelskådningsplattform. Under vår- och höstflytten används området som rast- och födoplats av hundratals gäss, svanar, vadare och tusentals sjöfåglar. 

Ledbeskrivning
Ledmarkering: Skyltning

Naturstigen består av en lättframkomlig sandväg längs vilken man också kan cykla. 

Den stig som viker av mot fågeltornet kan vara fuktig speciellt vid regn och under högt vattenstånd kan spångarna delvis vara täckta av vatten. 

 

Kikabergets naturstig (0,8 km fram och tillbaka)

Luontopolkuun tutustuminen Nähtävyydet ja näköalat

 

Under bar mark tidåtgång 1 timme, inget vinterunderhåll.

Lätt för nybörjare, familjer och grupper; att stiga till berget lite mer krävande. 

Sitt ner för en stund för att lugna ner dig och låt ögonen vila på havslandskap. Hoppas du tog med dig lite småtugg?

 

Kikanbergets naturstig. Bild: Tuija Warén

Startpunkt
Caféet intill Klobbskats hamn.
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 18.2621' lon: 21° 05.5286' ETRS-TM35FIN N: 7033144 E: 204185

Service
Terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor, spångar, trappor, bänk.

Sevärdheter
Landhöjningssträndernas geologi, vegetation och djur, utsiktsplats uppe på berget, hyddbottnar, båtplatser och stenhögar för nättorkningsställningar.

Ledbeskrivning
Ledmarkering: Skyltning

Öjens naturstig (4,5 rundslinga)

Patikointi Luontopolkuun tutustuminen Tulentekopaikka Kuivakäymälä Pysäköintialue

Under bar mark, tidåtgång 2,5 timmae, inget vinterunderhåll.

Lätt för nybörjare, familjer och grupper.

Kan du höra små knackljud? Det är ju tretåig hackspett som letar efter småkryp ur det murkna trädet. Om du är alldeles stilla, kan du följa denna gammelskogsfågeln i nära håll!

 

Öjens naturstig. Bild:Tuija Warén.

 

Startpunkt
Parkeringsområdet längs vägen från Vasa till Sundom. 
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 04.1704' lon: 21° 34.4469' ETRS-TM35FIN N: 7007846  E: 3226122

Service
Bord med bänkar, eldplats, vedförråd, kompostoalett, spångar, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor.

Ledbeskrivning
Ledmarkering: Skyltning

Läs mer om Öjens naturstig

Björkö - Panike vandringsled på fastlandet (7 km fram och tillbaka)

Patikointi Vaativa pyörätuolireitti Tulentekopaikka Keittokatos Kuivakäymälä Inva-käymälä Luontotorni Lintujen tarkkailu Pysäköintialue

Under bar mark tidåtgång 1-2 timmar, inget vinterunderhåll.

Leden är lätt att vandra, med det finns trappor för att  ta sig över fårstängslen och leden är delvis stening.

Leden tar dig till hjärtat av Kvarkens världsarvsområde.

 

Björkö-Panike-vandringsled. Bild: Tuija Waren.

 

Startpunkt:
Svedjehamns parkeringsområde.

Service
Bord med bänkar, två eldplatser, grilltak, komposttoalett (även för rörelsehindrade), två bryggor, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor. Ta den vedmängd du behöver från vedförrådet vid utsiktstornet till den närmaste rastplatsen. Vid Långgrunds rastplats finns egen vedförsörjning.

Sevärdheter
Gå längs landhöjningsstränder, passera avsnörda havsvikar, ta dig över sund och vandra genom björkskogar som används som betesmark. I början av leden finns ett 23 meter högt utsiktstorn, Saltkaret, varifrån en fantastisk utsikt öppnar sig över Kvarkens världsarv.

Björkö-Panike led. Bild: Tuija Warén.

Ledbeskrivning
Ledmarkering: skyltning 

Längs leden finns ett fårstängsel som man måste ta sig över.

Spången i Björkö- Panikes är delvis i dåligt skick. Av den anledningen rekommenderas gummistövlar eller motsvarande skor.

Svedjehamns parkeringsplats - Långgrundets brygga, 3,4 km

Leden börjar med en sandväg från den gamla fiskehamnen i Svedjehamn. På vägen förekommer biltrafik till de privata båtplatserna och bryggorna speciellt sommartid, vägen är stängd för allmän biltrafik. Vandringsleden viker så småningom in på en stig som är ojämn och stenig. I början av stigen, ca 800 m från parkeringsplatsen, finns det ståtliga utsiktstornet, Saltkaret, som stod klart år 2010. Därifrån har man en vacker utsikt över Kvarkens världsarvsområde. Till det 25 meter höga tornets utsiktsterass leder breda trappor. Trapporna kan vara hala under regn och vintertid. Till den lägre avsatsen kan man ta sig även med rullstol och barnvagn. Bredvid tornet finns en torrtoalett.

 

Utsikt från Saltakaret. Bild: Tuija Warén

 

Till det 23 meter höga tornets utsiktsterass leder breda trappor. Trapporna kan vara hala under regn och vintertid. Till den lägre avsatsen kan man ta sig även med rullstol och barnvagn.

 

Saltkaret-torn.Bild: Tuija Warén.

 

Bredvid tornet finns en torrtoalett. Ungefär 80 meter framåt från utsiktstornet finns Saltkarets eldplats. Bredvid torrtoaletten vid tornet finns det ett vedlager och därifrån kan man ta den mängd ved man behöver.

Efter tornet tar en liten bro vandrarna över ett dike. Diket förenar Bodvattnets glosjö med havet och på vårarna simmar tusentals gäddor, abborrar och mörtar upp i Bodvattnets sötvatten för att leka. De lekande fiskarna drar till sig måsar och ibland även havsörnar. Om man sitter stilla intill bäcken kan man få följa med föreställningen. Björköby fiskargille har fredat lekbäcken, Bodvattnet-sjön och havsvattenområdet för att trygga fiskarnas förökning.

 

Det finns flera flador längs naturstigen. Bild: Tuija Warén.

 

De runda moränkullarna och moränlagunerna som påminner om tvättbrädor, de sk De Geer-moränerna (www.kvarken.fi), ger området ett unikt utseende. Längs vandringsleden finns också gott om olika våtmarker: flador, glosjöar (www.kvarken.fi), dammar och kärr. De blötaste ställena har spångats men tyvärr en del av spångarna är i dåligt skick. Vid Långgrundets rastplats finns trappor för att man skall kunna ta sig över fårstängslet. På Långgrundsudden betar fåren helt fritt och traditionsenligt från juni till oktober. Bakom kokskjulet finns det vedförråd. På udden, nära rastplatsen,  finns Långgrundets brygga, där vandringen kan fortsättas till Stora Segelsören med båten som beställs på förhand. Båtresan i den skyddade inre skärgården till Stora Segelsören räcker ca 10 minuter.

Kokskjulet vid Långgrynnans rastplats. Bild: Tuija Warén.

 

Övrigt att beakta

  • Terrängen är stenig och ojämn på sina platser, stödjande vandringsskor eller gummistövlar rekommenderas.  En del av ledens spångar är i dåligt skick. Stövlar eller högskaftade vandringsskor rekommenderas. 
  • Allemansrätten är i kraft på området. Följ de utmärkta stigarna för att undvika onödigt slitage på terrängen.
  • Det är tillåtet att plocka bär och svampar. Det är förbjudet att skada marken och berggrunden.
  • Förutom de vägar som är ämnade för motorfordonstrafik är det förbjudet att köra med motorfordon på Björkö-Panike-vandringsled.
  • Hundar måste hållas kopplade. Hundar som springer lösa kan skrämma andra vandrare, djur i naturen och betande boskap.
  • Bodvattnet, dammen, kanalen och Svartbådavattnet som omger dessa är fredat från fiske 1.3-31.5 så att fiskarna kan leka i fred och förökas. Dessutom är dammen, kanalen och omgivningen inom en 100 meters radie fredat från allt fiske året om.

Säkerhet

  • På höstarna jagas det älg i närheten av Björkö-Panike-vandringsleden, då rekommenderas det att man klär sig i ljusa färger då man rör sig i området. Färggrann huvudbonad är speciellt viktigt att komma ihåg.
  • Stenar, broar, trappor och spångar kan vara hala då det är minusgrader ute eller under och efter regn.
  • Mellan midsommar och nyår förekommer ganska mycket mygg i skärgården, det lönar sig därför att för säkerhets skull ha tillgång till täta kläder och myggstift eller -spray.
  • Om du råkar ut för en nödsituation under din utfärd, t.ex. går vilse, skadar dig eller upptäcker en skogsbrand, gör en nödanmälan till nummer 112.  Information ifall av en nödsituation från Friluftslivets ABC. 
  • Det lönar sig också att ta en första hjälpen-förpackning med sig.
  • Friluftslivets ABC:

Göra upp eld

Det är tillåtet att göra upp eld på ändamålsenliga platser. Då varning för skogsbrand utfärdats är det endast tillåtet att göra upp eld i kokskjul och på eldplatser där det finns fast rökkanal. På eldplatserna får man inte göra upp eld då varning för skogsbrand har utfärdats

 

Skräpfritt friluftsliv

Övrig service

  • Båtfärder över sunden kan beställas av båtföretagare.
  • Guidade turer kan beställas av guiderna.
  • I Svedjehamns fiskehamn finns ett sommarcafé i gamla Salteriet.

Björkö-Panike vandringsled

Björkö-Panike vandringsled karta. (julkaisut.metsa.fi)

 

Västerö vandringsled (4,6/6/14 km)

Patikointi Tulentekopaikka Kuivakäymälä Pysäköintialue

 

Under bar mark tidåtgång 3-5 timmar, inget vinterunderhåll.

Normal led.

Utsikterna längs naturstigen lönar sig att beundra med kikaren; långt borta skymtar Mickelsörarna.

 

Västerös naturstig. Bild:Tuija Warén

 

Startpunkter: 
Söderskatavägens och Equityvägens parkeringsområden i Västerö.

Service: 
Eldplatser och rastplatser, torrtoaletter, två raststugor. Eldstäder i rastsugorna får inte användas. Eldplatser får användas men ta egen ved med. Det finns ingen vedförsörjning på området. Vid parkeringsområden finns en karta över området och kartor finns även längs stigen. Terrängtavlornas texter finns på finska, svenska och engelska.

Raststuga vid Södeskata. Bild: Tuija Warén.

Raststuga vid Söderksatans rastplats. Bild: Tuija Warén.

Sevärdheter: 
Minnesmärke över vapenfartyget Equity, Ryssberget, gammal landhöjningsskog, havsvikar, flador och havsstränder.

Equity minnesmärket. Bild Tuija Warén.

Bakom tallskogen syns Mickelsörarna. Bild. Tuija Warén.

Ledbeskrivning
Ledmarkering: skyltning

Naturstigar som endast är tillgängliga med båt

 

Mickelsörarnas naturstig (1/1,5  km rundslinga)

Patikointi Luontopolkuun tutustuminen  Tulentekopaikka Kuivakäymälä Laavu

Under bar mark tidåtgång 1,5 timmar, inget vinterunderhåll.

Normal led, men delvis stenig.

Det förflutna kommer till nuet. Hur skulle det vara att sova i Mickelsörarnas stenhyddor? Vi grillar korv vid lägerelden och tittar på samma stjärnor som hyddbyggaren gjorde för länge sen.

 

Mickelsörarna naturstig. Bild:Tuija Warén.

 

Startpunkt 
Gårdsplanen vid Mickelsörarnas naturstuga på Kummelskäret. 
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 27. 6243 ' lon: 21° 46.3972' ETRS-TM35FIN N: 7047522 E: 239649

Gården på Mickelsörarna, Bild:Tuija Warén.

Service
Skärmskydd, eldplats, komposttoalett, brygga, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor, beställningsbastu, naturstationens torn, inkvartering för grupper på sommaren.

Sevärdheter 
Landhöjningssträndernas geologi, växtlighet och djur, grunder till fiskestugor och båtplatser från 1500-talet, fin utsikt från naturstationens torn.

 Husbotten på Mickelsörarna. Bidl:Tuija Warén.

Ledbeskrivning
Ledmärkning: skyltning
Vid regnväder är de steniga delarna av stigen hala.

Molpehällornas naturstig (1/2/3 km rundslinga)

Patikointi Luontopolkuun tutustuminen TulentekopaikkaKuivakäymälä

 

Under bar mark, tidåtgång 1-1,5 timmar, inget vinterunderhåll.  

Normal led, men delvis stenig och fuktig.

Vad är det för prasslande ljud? Runt dig flyger dussintals sländor med styva, genomskinliga vingar. Du kan utforska dessa vackra insekter när de vilar på stenarna och strån.

 

Molpehällornas naturstig. Bild:Tuija Warén

 

Startpunkt
Gårdsplanen på Molpehällorna. 
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 62° 53. 5349 ' lon: 21° 05.4567' ETRS-TM35FIN N: 6990306 E: 3199951

Service
Eldplats, komposttoalett, brygga, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor.

Sevärdheter 
Landhöjningskustens geologi, växtlighet och djurliv, rekonstruktion av Molpehällornas vippfyr (minnesmärke över Bottniska vikens första båk).

Molpehällornas vippfyr. Bild:Tuija Warén.

Ledbeskrivning
Ledmärkning: skyltning

Vid regnväder är de steniga delarna av stigen hala.

 

Valsörarnas naturstig (3 km i en riktning)

Patikointi Luontopolkuun tutustuminen Tulentekopaikka Kuivakäymälä

Under bar mark tidåtgång 1,5 timmae, inget vinterunderhåll.

Normal led, men ställvis stenig och fuktig.

Långt ut i den yttre skärgården, i mitten av Kvarken, vandrar du längs samma steniga stig som fyrvaktaren gjorde för länge sedan. Ljungheden luktar sött och ovanför dig flyger en havsörn.

Valsörarnas naturstig. Bild: Johan Hagström.

 

Startpunkter 
Bryggorna i öns södra och norra delar.

Bryggan nära f.d. sjöbevakningsstation
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 27. 6243 ' lon: 21° 46.3972' ETRS-TM35FIN N: 7047522 E: 239649

Bryggan i södra delen av ön
Koordinater: Euref-Fin (~ WGS84) lat: 63° 27. 6243 ' lon: 21° 46.3972' ETRS-TM35FIN N: 7047522 E: 239649

Service
komposttoalett, två bryggor, sittplattform, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor.

Sevärdheter
  • Ribbed moräner eller s.sk. rogen moräner 
    • Det material som inlandsisen nötte bort från berget kallas för morän. Då isen drog sig tillbaka för ca 10 000 år sedan bildades moränformationer av olika slag. Landskapet i Kvarkens skärgård domineras av olika moränformationer: De Geer moräner, ribbed moräner och drumliner. Dessa unika moränformationer är tillsammans med landhöjningen anledningen till att Kvarkens skärgård år 2006 upptogs på UNESCO:s världsarvslista. Valsörarna består till största del av grupper av ribbed moräner eller s.k. rogen moräner. Ribbed moräner är en typ av moränbacklandskap, vilka kännetecknas av oregelbundna ryggar i stort sett vinkelrätt mot isens rörelseriktning. Ryggarna går alltså i öst-västlig riktning.
  • Flador
    • Landhöjningen gör att öppna havsvikar utvecklas till s.k. flador, vilka har tröskel i mynningen mot havet. Då landhöjningen framskrider bryts förbindelsen med havet. Följande stadie kallas för glosjö, till en glosjö når havsvattnet endast fram vid högvatten och storm. Större glosjöar förblir öppna sjöar, medan mindre glosjöar småningom växer igen och utvecklas till myrar. Kärringsund är numera förenad med havet med endast en smal bäck och kan alltså klassificeras som en flada. Käringsund har ett mycket rikt fågelliv; svärtorna samlas här i stora flockar, silvertärnorna söker föda och har man riktigt tur kan man få syn på en skräntärna. På våren går fisken, främst gädda och abborre, upp till Käringsund via bäcken för att leka.
  • Stenbro 
    • Ännu i slutet av 1800-talet var Ebbskär och Storskär skilda öar. I samband med byggandet av fyren byggdes den här stenbron för att man skulle kunna transportera material från Ebbskär till Storskär. Numera tar du dig torrskodd mellan öarna även utan bro - detta tack vare landhöjningen!
    • I och med landhöjningen blottas ny mark för vegetationen att erövra. Skog som börjar växa på landhöjningsmark kallas primärskog. Skogen kan indelas i olika zoner; busk-, lövträds- och barrträdszon. De olika zonerna övergår gradvis i varandra. I orörda landhöjningskogar finns ofta en stor mängd murken ved.

Stenbro mellan Ebbskär och Storskär. Bild: Tuija Warén.

  • Sjöbevakningsstation och dess verksamhet
    • Sjöbevakarna började sin verksamhet på Valsörarnas i bastubyggnaden bredvid fyren i början på 1940-talet. I detta utrymme verksammade sjöbevakarna ända till år 1948, då den nya stationen på Ebbskäret blev klar. I närheten av sjöbevakningsstationen byggdes en bastu, ett uthus och ett skjul för hydrokopter, bryggor samt senare även en helikopterplatta. Till huvudbyggnaden fick man el först 1956; en liten 3,5 hp Olympia-motor drog generatorn. Av dessa byggnader står enbart uthuset kvar. Den nuvarande stora stationsbyggnaden är från 1984.  För den här stationens uppvärmning och el stod två Valmet-diesel el-aggregat som producerade el, värme (av avgaserna) och värmde vattendestilleriet som gjorde havsvattnet till rent dricksvatten.
    • Sjöbevakningens viktigaste uppgift under kriget var att övervaka färdseln på havet eftersom det var olagligt att färdas i yttre skärgården på den tiden. På 1940- och 1950-talet sysselsatte smuggling av kaffe, socker, sprit och andra varor från Sverige sjöbevakningen.
    • Valsörarnas station fungerade också som väderobservations station. Sjöbevakarna skickade under flera år väderobservationer var tredje timme till meteorologiska institutet. Därtill gjordes oceanografiska observationer; man tog vattenprover och mätte värmevärden på olika djup under olika årstider.
    • Valsörarnas sjöbevakningsstation bemannades på 1970-talet av 12 män. År 1993 sammanfördes Mickelsörarnas sjöbevakningsstation med Valsörarnas station och bemanningen steg till 18 män. Båtar och annan utrustning hade man enligt följande: 6 olika typer av stora båtar, 2 hydrokoptrar och 6 snöskotrar.
    • På 2000-talet skärdes bemanningen ner till 7 män men Valsörarnas station var fortfarande bemannad året runt. Verksamhetsområdet sträckte sig från Norrskär till Oravais. Stationen avbemannades 2009 och idag bevakas Valsörarnas område från Södra Vallgrunds sjöbevakningsstation för hand. Sjöbevakarnas huvudsakliga uppgift är gränsbevakning, gränskontroll samt ledning och övervakning av sjöräddning.
  • Valsörarnas biologiska station
    • Valsörarnas biologiska station, tidigare Livbärgarstugan, har fungerat som bas för Ostrobothnia Australis r.f:s fågelobservationer i över 40 år. 
    • Finlands Sjöräddningssällskap r.f. köpte år 1904 en stuga från Replot åt sin personal på Valsörarna. Stugan kallades Livbärgarstugan. Livräddningsmanskapet bodde före detta i en barack nära fyren. Livräddningsmanskapet hade redan från år 1903 haft en livräddningsbåten Walsörarna till sitt förfogande. Roddbåten kunde vid en olycka bära upp till 40 man. Efter att Sjöräddningssällskapets verksamhet på Valsörarna upphörde köpte föreningen Ostrobothnia Australis stugan år 1964. Stugan har sedan dess fungerat som föreningens biologiska station och bas för speciellt fågelobservationer. Valsörarnas läge mitt i Kvarken gör området till en ypperlig rastplast för många fåglar som flyttar via Bottniska viken. Vid stationen pågår ringmärkning av pärlugglor, inventering av skärgårdsfåglar och observation av flyttfåglar. Speciellt uppföljningen av fjällvråkarnas och lommarnas flyttning på våren hör till stationens årliga verksamhet. Skärgårdsfågelfaunan som häckar på Valsörarna är mycket mångsidig. 

Ostrobothnia australis r.f.;s stuga. Bild. Tuija Warén.

  • Kulturlandskap
    • Naturen på Valsörarna har formats av både människor och djur. Förr i tiden idkade björköborna skiftesvis gemensamt fårbete och höbärgning på Valsörarna. Innan Storbärgningen var bärgad var Storskär ingärdat och fåren betade endast på Ebbskär. Gemensamma hölador fanns vid Storbärgningen och därifrån kördes höet hem till byn. Om vädret tillät skedde hemkörningen på jultredjedagen. Numera förs varje sommar ett hundratal får ut till Valsörarna.

Får på bete på Valsörarna. Bild:Tuija Warén.

  • Fiskestödjepunkt
    • I Björköby har både fiskevatten och landområden av tradition fördelats utgående från tre skiften: Brådd, Skägg och Galt. Varje skifte var därtill uppdelat i sex notarmar. Allt fiskevatten i Björköby var alltså indelat i sex områden, varav Valsörarna utgjordes av ett. Fiskevattnen bytte årligen innehavare vilket innebar att samma arm nyttjade Valsörarna vart sjätte år. 
    • Varje skifte byggde och underhöll en fiskebastu, därtill byggde och underhöll de sex armarna varsin bastu. De s.k. lagbasturna var alltså totalt nio till antalet. Galt skiftet ägde och underhöll bastun på Valsörarna; Östergårdsbastun. Denna har flyttats flera gånger. Sedan 1978 finns den på Mellangrynnan och ägs av Björkö Fiskelag och underhålls av Björköby Fiskargille r.f. Utöver lagbastur finns även privata fiskebastur. I en och samma bastu kunde upp till sex båtlag (12 personer) vara stationerade. På våren var det sköt- och ryssjefiske som gällde medan det om hösten var nätfiske. Fiskarna låg i fiske hela veckan, de for hem till Björkö först på lördagen och ut till Valsörarna igen på måndagen.

Det finns flera fiskebastur på Valsörarna. Bild: Tuija Warén.

  • Fyren
    • Redan på 1800-talet fanns en båk; Anselm, på Valsörarna. Då sjötrafiken blev att allt livligare och efter att många fartyg hade förlist kom krav på att en fyr skulle uppföras. Fyren konstruerades i Paris av firma Henry Lepaute, samma ingenjörsfirma som senare byggde Eiffeltornet. 
    • Tanken var att fyren skulle placeras på Ebbskär, så nära båtfarleden som möjligt. Arbetet inleddes med byggande av fyrvaktarbostad och uthusbyggnader. Men på Ebbskär fanns ingen stadig grund för fyren och man beslöt i stället att bygga fyren på Storskär. Man blev alltså tvungen att riva byggnaderna samt transportera både byggnader och fyrdelar från Ebbskär till Storskär. Ännu i slutet av 1800-talet var Ebbskär och Storskär skilda öar. I samband med byggandet av fyren byggdes den här stenbron för att man skulle kunna transportera material från Ebbskär till Storskär. Numera tar du dig torrskodd mellan öarna även utan bro - detta tack vare landhöjningen! 
    • Den 36 m höga fyren tändes för första gången 17 november 1886. Fyren automatiserades 1964 och är sedan dess obemannad.

Valsörarnas fyr. Foto: Tuija Warén.

  • Ryssmonumentet
  • I mars 1809, i slutskedet av det finska kriget, marscherade den ryska generalen Barcley de Tolly via Valsörarna över vårisarna till Sverige för att erövra Umeå. Armén bestod av 3700 ryska soldater. Armén lyckades inta Umeå men återvände inom kort tillbaka över isen till Finland. Både på dit- och tillbakavägen dog ett stort antal soldater av hunger och köld. 
  • Generalen rapporterade senare att han hade märkt ut sin färd över isen med sina mäns kroppar. Vid ryssarnas återkomst till Valsörarna restes en stolpe med det ryska gränsmärket på västra sidan av ön för att markera gränsen mellan Sverige och det ryska riket.
  • På Valsörarna tröttnade man så småningom på benresterna av de ihjälfrusna soldaterna och flere gånger samlade man därför ihop kvarlevorna och byggde stenkummel över dem på olika ställen på ön. Det nyaste stenkumlet byggdes 1936 på Ebbskär av "livbärgaren" Emil Nabb, på uppdrag av fru Mary Hahl.

Ledbeskrivning
Ledmärkning: skyltning och vit ruta 

Vid regnväder är de steniga delarna av stigen hala.

Instruktioner för att vistas och färdas på Valsörarna.

Valsörarnas karta (julkaisut.metsa.fi)

Björkö - Panike vandringsleds skärgårdsdel ( 8,4 km i en riktning)

Patikointi Tulentekopaikka Kuivakäymälä Laavu

 

Under bar mark, tidåtgång 1,5 timmar, inget vinterunderhåll.

Normal led, men delvis stening och fuktig.

Lätt bris sveper över ditt ansikte och för samtidigt med sig doften av liljekonvaljer som växer längre bort i björkskogen. Någonstans galar gök.

 

Björkö-Panike vandringsled.Bild: Tuija Warén.

Startpunkt
Parkeringsområdet vid Panike småbåtshamn eller från parkeringsområdet vid Svedjehamn, varifrån man tar sig med båt över vandringsledens skärgårdsdel.

Service
Bord med bänkar, skärmskydd, eldplats, komposttoalett, kanotbrygga, två bryggor, terrängtavlor på finska, svenska och engelska med kartor på parkeringsområdena, i närheten av bryggplatserna samt längs stigarna.

Björkö-Panike ledens rastplats på Slåttskär. Bild: Tuija Warén.

Sevärdheter 
Gå längs landhöjningsstränder, passera avsnörda havsvikar, ta dig över sund och vandra genom björkskogar som används som betesmark.

Ledbeskrivning
Ledmärkning : skyltning 
Längs leden finns en låg bro samt ett fårstängsel som man måste ta sig över. 
Vid regnväder är de steniga delarna av stigen hala. 
Spången i Björkö- Panikes skärgårdsdel är i dåligt skick och kommer att tas bort helt och hållet. Av den anledningen rekommenderas gummistövlar eller motsvarande skor särskilt i skärgårdsdelen.

Långgrundets brygga - Slåttskärets brygga, 700 m 

Båtresan i den skyddade inre skärgården till Stora Segelsören räcker ca 10 minuter.

Stora Segelsören - Rönnskärets brygga, 8,6 km   

Stora Segelsörens del av vandringsleden börjar vid en liten brygga i den norra delen, dit man tar sig med en på förhand beställd båt. De delar av leden som går över strandängarna kan vara under vatten vid kraftigt lågtryck eller vid hård sydlig vind. Gummistövlar eller högskaftade vandringsskor rekommenderas här.

 

Bron mellan Stora Segelsören och Slåttskäret. Bild:Tuija Warén

Mellan Stora Segelsören och Slåttskäret går en ca 10 meter lång bro. Brons höjd över vattenytan är ca 1,5 meter. På Rönnskärets sida har nästan alla blöta delar av leden försetts med spångar. I områdets björkskogar finns gott om döda träd och träd som blåst omkull, vilket gör skogarna till en värdefull miljö för många djur- och växtarter. Även vitryggiga hackspett, som är en utrotningshotad art i Finland, har påträffats i området. Också havsörnar häckar i området och cirklande örnar är ingen ovanlig syn ovanför öarna. I skärgården håller man får i bete från juni till oktober. Längs stigen har man byggt små trappor som skall hjälpa vandrare att ta sig över fårstängslen.

För Björköbys invånare har Slåttskär och Rönnskär varit viktiga fiskeområden, betesmarker och ängar. Av människornas aktiviteter finns fortfarande många spår, t ex gamla lador, delar av stängsel och fiskestugor. Den traditionella boskapsskötseln har också lämnat sina spår i naturen. På de stora öarna finns utbredda glesa björkskogar som har hållits öppna och glesa tack vare betet och gallring. Då man slutade använda öarna som betesmarker tog granen snabbt över området och de ljusa betesmarkerna förändrades till blandskog som så småningom kommer att sluta som djupa granskogar.

Från Stora Segelsörens brygga är det ungefär 3,6 km till Bånikörens rastplats. På rastplatsen finns ett skärmskydd, en eldplats, ett vedlider, ett bord, en bänk, samt en torrtoalett. I vedlidret finns färdigt kluvna vedklabbar. Intill rastplatsen finns ett lågt sjösättningsställe för kanoter. Leden fortsätter till Rönnskärets södra punkt som en 4,7 km lång lättframkomlig led. En del av ledens spångar är i dåligt skick. Stövlar eller högskaftade vandringsskor rekommenderas.

 

Rönnskärets brygga - Panikes brygga och parkeringsplats, 1, 2 km

I Rönnskäret finns en liten båtbrygga där den på förhand beställda båten kan ta i land. Båtfärden från Rönnskäret till Panike räcker i vanliga fall ca 5 - 10 minuter.
Båtfärden kan även bokas tillbaka till Svedjehamns hamn, antingen längs den skyddade rutten i inre skärgården, eller längs den längre rutten som går i yttre skärgården. Båtfärden tillbaka till Svedjehamn längs den inre rutten räcker ca 20 minuter och längs den yttre rutten ca 30 minuter.

 

Björkö-Panike vandringsled

 

Karta över Björkö-Panike vandringsleden (julkaisut.metsa.fi)

 

Kundtjänst

Kundbetjäning i Kvarkens världsarvsområde:
tel. 
050 346 6200
info(at)merenkurkku.fi

Tjänster som erbjuds av samarbetspartner i Kvarken

De företagare som har verksamhet i Kvarkens världsarvsområde bjuder på tjänster såsom guidade utflykter, båtkryssningar, båttransporter, paddlingsutfärder, matservice, konferensutrymmen och inkvartering. 

Parkeringsplatser

Parkeringsplatsen vid Svedjehamns fiskehamn 
Björkövägen 1008, 65870 Björköby 
ej vinterunderhåll

Parkeringsplatsen vid Sommarös vaktstuga 
Sommarövägen, 65930 Södra Vallgrund 
ej exakt adress 
Parkeringsplatsen går att använda också på vintern men det kan förekomma förseningar i plogningen.

Skyttevägens parkeringsplats 
Skyttevägen 65100 Vasa 
ej exakt adress 
ej vinterunderhåll

Parkeringsplatsen vid cafén nära Klobbskat fiskehamn 
Klobbskatsvägen 170, Söderudden 
Parkeringsplatsen går att använda också på vintern men det kan förekomma förseningar i plogningen.

Parkeringsplatsen vid vägen från Vasa till Sundom 
Myrgrundsvägen 160, 65410, Sundom 
Parkeringsplatsen går att använda också på vintern. 

Parkeringsplatserna vid Söderskatavägen och Equityvägen i Västerö 
I ändan av Söderskatavägen, parkeringsplats, ej exakt adress, 66910 Soklot 
ej vinterunderhåll 
Sanduddsvägen, ej exakt adress, 66910 Soklot 
ej vinterunderhåll

Gården vid Mickelsörarnas uthyrningsstuga
Den närmaste hamnen med en parkeringsplats är: 
Köklotvägen 1208, 65760 Iskmo 
ej vinterunderhåll

Gården vid Molpehällornas station  
Den närmaste hamnen med en parkeringsplats är:
Hamnvägen, 66210 Molpe 
ej vinterunderhåll

Bryggan nära f.d. sjöbevakningsstation eller bryggan vid södra delen av Valsörarna 
Björkövägen 1008, 65870 Björköby 
ej vinterunderhåll 
Klobbskatsvägen 170, 65970 Söderudden 
går att använda också på vintern men det kan förekomma förseningar i plogningen.

Parkeringsplats vid Panikesmåbåtshamn eller parkeringsplatsen vid Svedjehamns fiskehamn
Panikevägen 520, 65970 Söderudden
Björkövägen 1008, 65870 Björköby
ej vinterunderhåll

Broschyr över utflyktsmål

Pdf-fil 7,5 Mb (julkaisut.metsa.fi)

Hundar bör vara kopplade! Bild: Seppo Leinonen.

Hundar bör vara kopplade!