De första invånarna

De första tecknen på mänsklig bosättning på det nuvarande Kurjenrahka nationalparks området är några jägares och samlares verktyg som hittades i Saksala i Nousis. Dessutom har man på området hittat ett stenföremål som troligen härstammar från bronsåldern eller den tidiga järnåldern. De förhistoriska föremål som hittats är mejslar och hålyxor.

Permanent bosättning fick området först i mitten av 1700-talet. Enligt legenden skulle de första människorna som permanent bosatte sig i Savojärvitrakten ha varit fogden Johan Bärnstedt och hans hustru Maria som flyttade dit år 1757.

Kuhankuonos gamla gränsröse

Kuhankuono har varit känt som ett viktigt gränsställe redan i 600 år. Man förmodar att gränsstenens namn har skildrat gränsställets former. Enligt en annan uppfattning syftar namnet Kuhankuono på märkesplatsen som vägledde till ödemarksgränserna och ödevägarna.

Vid gränsstenen Kuhankuono kan man göra snabba avstickare till flera kommuner. Bild: Elina Pilke

Den tidigaste uppgiften om Kuhankuono är redan från år 1381, då Masko och Nousis socknars gränsställens lista tog slut där. Stenen fungerar fortfarande som sju kommuners gränsröse. Till stenen sträcker sig Aura, Masko, Virmo, Nousis, Pöytyä, Åbo och Vahto kommuner. Nuförtiden är Kuhankuono en av traktens mest betydande sevärdheter, och man kan bekanta sig med den på Kuhankuono friluftsleds spångar.

Socknens skogar

På medeltiden var de såkallade sockenskogarna en specialitet för jordägoförhållandena i Kuhankuonos omgivande kommuner. Dessa skogar, som ägdes av hela kyrkosocknen tillsammans, låg främst i obygden. Kuhankuonos sockenskogar grundades tydligen efter det att sockengränserna på 1300-talet dragits ända till Kuhankuono. Den första kartan över Kuhankuono, dit sju kommuner sträckte sig, var en karta som kungens skrivare Jaakko Teiti ritade år 1550. Sockenskogarna delades ut till sockenarnas större gårdar i början av 1800-talet.

Fram till nutid

Inom kort efter att sockenskogarna skiftades i början av 1800-talet köpte två adelgårdar upp avlägset belägna skogs- och kärrparceller i Savojärvitrakten. Herrgårdarna blev ändå tvungna att p.g.a. ekonomiska svårigheter sälja områden till staten i mitten av 1800-talet. Så fram till år 1885 hade över 10 000 ha av området blivit kronoland, varav ca en fjärdedel var myrmark.

Områdets skogar hade kalavverkats på 1870 - 80-talen innan områdena såldes åt staten, därför bestod statens skogar i början av 1900-talet i "forststyrelsens kronopark i Yläne" huvudsakligen av ungskog. En del av holmarna som omgav myrarna hade ändå besparats från avverkning.

Man har länge känt till värdet av myrarna och skogarna, som besparats från avverkningar. Statsrådet gjorde ett principbeslut om att grunda en nationalpark på området redan år 1978. Nationalparken grundades dock först 20 år senare, år 1998.

Kurjenrahka nationalpark

  • Inrättad  1998
  • Areal 29 km²

Kurjenrahka nationalparks symbol - tranan

Kurjenrahka nationalparks symbol är tranan