Olika zoner på den höga åsholmen
Gråmyrorna en specialitet
En tromb härjade på Jouhteninen

Jouhteninen är en ca 2,7 km lång och 800 m bred holme, som är beläget på fjärden Höytiäinen norr om staden Joensuu. Jouhteninen (svanen) har fått sitt namn efter sin profil, som sedd från sydväst påminner om en svan som har sträckt ut halsen längs vattenytan. Holmen har en terasslik form. Högst upp ligger Jouhteninens, och hela Höytiäinens landmärke, åsen Sirnitsanharju, som höjer sig ca 60 meter ovanför sjöns yta. Man kan tydligt urskilja holmens forntida strand, som ligger 20 meter ovanför det nuvarande vattenbrynet. Lägst ner finns strandzonen, som består av karg, tidigare sjöbotten (s.k. tillandningsmark) som blottlades vid sänkningen av Höytiäinen i slutet av 1800-talet. På holmen kan man alltså se både "ny" och "gammal" mark. Senare inverkade också en tromb starkt på landskapet.

I förgrunden tillandningsmark och i sluttningen träd fällda av en tromb. Bild: Marko Haapalehto

Bild: Maarit Similä.

Jouhteninens Natura 2000 -område ingår i både åsskyddsprogrammet och till stor del också i strandskyddsprogrammet. Den här åsholmens mångsidiga växtlighet består av såväl torra tallskogar som fuktiga granskogar och frodiga lundar. En specialitet för Jouhteninens växtlighet är skogslindarna, som sannolikt är en relikt från en tidsperiod med varmt klimat för 5 000 - 7 000 år sedan. På Jouhteninen växer också vitblommig ljung.

Olika zoner på den höga åsholmen

Åsholmen Jouhteninen är ett nationellt värdefullt åslandskap, som ingår i Stängselåsen (Salpausselkä). Den stora åsformationen har förmodligen bildats i en spricka i den smältande inlandsisen i slutet av istiden. Holmen med sina åsar är ett viktigt grundvattenområde. Skogarna på åsarna varierar från friska moskogar till torra tallmoar med lingon och ljung.

Skogen på Sirnitsanharju har bevarats nästan i naturtillstånd. De höga, gamla furorna svajar i vinden på de branta sluttningarna och på marken ligger murkna träd. I sänkor och dödisgropar i åsarna växer högväxande blåbärsris och ormbunkar. Man kan också få syn på sjöfåglar på de skuggiga tjärnarna.

Vy från Jouhteninen över strandzonen och Höytiäinen. Bild: Marko Haapalehto

Trädbeståndet på den relativt unga strandzonen (s.k. tillandningen) nedanför den forntida stranden skiljer sig tydligt från de gamla skogarna på holmen. På tillandningen förekommer sparsamt med träd och på sandfälten växer huvudsakligen tvinvuxna tallar. De små granbestånden med inslag av asp har förökat sig på ett speciellt sätt, nämligen med hjälp av grenskott.

De särpräglade tillandningarnas växtlighet är ännu i ett tidigt utvecklingsskede och förändras ständigt till följd av naturkrafternas inverkan på stranden. På strandzonen i holmens södra ända finns sandfält samt strandbrinkar, som har bildats genom erosion. Blockfälten på tillandningarna på holmens norra och västra strand täcks av olika sorts lavar. Tillandningarnas renlavsmattor framträder i vitt på långt avstånd.

Gråmyrorna en specialitet

Gråmyran är den vanligaste invånaren på Jouhteninen. Arten bildar stora samhällen, och sandfälten på tillandningarna är ypperliga habitat för den. Gråmyrsförekomsten på Jouhteninen är den största i Finland. Arten är sannolikt en relikt från en tidsperiod med varmt och torrt klimat för 5 000 - 7 000 år sedan.

Gråmyrsförekomsten på Jouhteninen är den största i Finland. Bild: Matti Pihlatie

Man känner bäst igen gråmyran på den gråludna bakkroppen. Artens bohål år också egenartade. På marken finns runt bohålen ca 15 cm breda sandringar, vars höjd varierar från några få centimeter till 15 centimeter. Myrorna gör dessa kratrar för att hålla ytvegetationen borta.

En tromb härjade på Jouhteninen

En tromb drog över Jouhteninen i augusti 2004. Mest skada vållade den i södra delen av ön, där det uppstod en 25 hektar stor lucka i skogen. En massa träd föll omkull, cirka 5 000 m³. Den hårda blåsten slungade en torrtoalett från en av rastplatserna till stranden av holmen mitt emot på en kilometers avstånd. Stormbyn for fram i Kontiolahti som en 500 meter bred front från Kunnasniemi på Höytiäinens västra strand över sjön ända fram till Latvavaara. Skadeområdet var ungefär 10 kilometer långt. Den största vindhastigheten i Höytiäinentrakten var 50 - 60 meter i sekunden.

Bild: Maarit Similä.

Fem år efter tromben

Bild: Maarit Similä.

Åtta år efter tromben

Bild: Maarit Similä.

Jouhteninen sommaren 2019

De kullfallna träden dvs. lågorna lämnades avsiktligt kvar på marken, för man hade redan innan tromben slog till planerat att restaurera området. Syftet med restaureringen var bl.a. att på konstgjort väg orsaka stormskador, men naturen hann alltså före. Skadeområdet på holmen utgör nu ett idealiskt naturlaboratorium för forskarna, där de kan följa med stormens inverkan på naturen och artsammansättningen. Skadeområdet på Jouhteninen är unikt, för det finns ytterst få stormskadade skogar som lämnats i naturtillstånd i vårt land. Enligt undersökningarna sommaren 2006 har skadeinsekter inte spridit sig från trombområdet till de friska skogarna på Jouhteninen. Detta beror på holmens isolerade läge på fjärden i Höytiäinen och på frånvaron av skadeinsektshonor.