Hetta - Pallas -ledens svårighetsgrad

19.6.2019
Obs! Det finns bakterier i brunn av Hannukuru. Vatten måste kokas före användning.
Tappuri ödestugan. Bild: Heikki Sulander / Rinkkaputki.com.

Hetta - Pallas -leden är tämligen väl markerad och det finns flera rastplatser längs den. Leden lämpar sig således också för dem som inte ännu är vana med friluftsliv. Man bör ändå behärska grunderna för friluftsliv. Dessutom bör man komma ihåg att vädret plötsligt kan slå om på fjällområdet och att hjälpen inte finns nära till hands om det skulle råka inträffa en olycka. Leden lämpar sig inte för rörelsehindrade.

Det är bra att planera färden på förhand genom att skaffa friluftskartan Pallas - Ylläs där leden är markerad. Oberoende av hur bra ledmarkeringen än är, bör man alltid ta med friluftskartan på vandringen!

Terräng

Leden går genom varierande terräng: terrängen är delvis lättframkomlig, men ställvis finns det också branta motlut och nedförsbackar, såsom vid Pyhäkero och Lumikero. Leden är ställvis stenig, men även de steniga sträckorna har blivit rätt så lättframkomliga.

På de blötaste partierna finns det spångar som underlättar vandringen. Man behöver inte heller vada eftersom det finns broar över älvarna. Lokala företagare (www.tosilappi.fi, på finska) erbjuder service så att man kan ta sig till andra sidan av Ounasjärvi i norra ändan av leden.

Tidsåtgång för vandringen

Med ryggsäck på ryggen vandrar man beroende på kondition och erfarenhet ungefär 3 km i timmen. Väderförhållandena inverkar dock på ledens svårighetsgrad och på vandringshastigheten. Bl.a. vid dimma kan sikten från ett ledmärke till följande vara svag. Också vinden som blåser på fjällen kan göra vandringen krävande. Det kan vara bra att reservera 3 - 4 dagar för att vandra hela leden.

Vinterbruk

Man kan också åka skidor längs sommarleden, men det är bäst att oerfarna skidåkare håller sig till de preparerade skidspåren, som går över mera låglänta marker.