På vandring i Norge - Säkerhet 

Allmänt om väderförhållanden

Uppe på kalfjället kan vädret förändras snabbt och radikalt både på sommaren och på vintern. En vindstilla, solig, varm sommardag kan på ett ögonblick övergå till storm, störtregn eller rentav snöfall eller tät dimma. Störtregnet kan få vattnet att stiga i en liten bäck till knähöjd djup så att den blir en våldsam fors.

Fjordstrand, söderut från Tromsö. Bild: Ari Karhilahti

Snölaviner

Ställvis kan det finnas en lömsk lavinfara, som man bör ta i beaktande även på sommaren. Ta reda på lavinfaran med hjälp av lavinprognoserna för området. Det lönar sig att fråga personalen på fjällstugorna om de lokala förhållandena. Information om snölaviner kan man få av människor med lokalkännedom och från inkvarteringar som finns i närheten.

Läs mer om laviner

Dimma, snöfall och glaciärsprickor

En rasande snöstorm kan ge upphov till en farlig situation, om du inte har möjlighet att få skydd till exempel i en stuga. Du kan också få skydd genom att gräva ner dig i snön, men inte ens det är alltid möjligt.

Tät dimma i fjällen. Bild: Tage Lampén

På vintern kan du gå vilse i tät dimma även om du följer en markerad sommarled, eftersom en del av de markerade kan vara under snön. Om du på vintern färdas på kalfjället utanför lederna och en snöstorm eller tät dimma plötsligt överraskar, kan det vara mycket svårt att lokalisera dig, då allting är bara vitt och du inte kan urskilja terrängformerna. Då är det mycket stor risk att gå vilse, ifall du inte har med dig en gps-navigator, som visar den exakta positionen.

På glaciärer kan det uppstå speciellt farliga situationer i tät dimma eller i snöfall, då eventuella glaciärsprickor inte syns. Om du har för avsikt att röra sig på glaciär, bör du ha glaciärkunskap och -utrustning. I Norge arrangeras glaciärvandringskurser, där du kan lära dig hur du säkert rör dig på glaciärer. 

Mobiltelefonens hörbarhet

På fjällområdena har man sällan hörbarhet med mobiltelefon, och telefonen får inte vara den enda säkerhetsutrustningen. I Norge används tre nödnummer och ett läkarjournummer:

  • Brandkår 110
  • Polis 112
  • Ambulans 113
  • Läkarjour (nationell) 116117

Färdmeddelande

Ett färdmeddelande kan rädda ditt liv. Det är all orsak att lämna ett färdmeddelande åtminstone till de anhöriga. I meddelandet bör ingå namnen på deltagarna i er grupp, datum då färden börjar, vilken rutt ni följer, planerad återkomst samt er utrustning. Efter avslutad färd är det all orsak att ge besked åt den som tog emot färdmeddelandet att ni kommit tillbaka. Ni bör också meddela om det blir stora ändringar i rutten eller om färden varar längre än beräknat. Det är bra att skriva följande etappmål i stugornas gästbok.

Utrustning

Till den norska friluftskulturen hör att man går med lätt packning, utan att ändå ge kall på säkerhetsutrustningen, för man övernattar i stugorna och använder den service där finns. Med hjälp av den lätta packningen kan de norska vandrarna snabbt komma till en stuga och få skydd.

När du vandrar i Norge klarar du dig i stort sett med samma utrustning som i Finland. I norska fjällen klarar du dig bättre med vandringskängor och damasker än med gummistövlar. Vandringsstav(ar) och vadarskor är oumbärliga, då du vadar i glaciärbäckarnas starkt forsande, gråaktiga vatten. Du bör på förhand ta stav(ar) med sig, för på kalfjället går det inte att få stavar.

I fjällen är det nödvändigt att på vinterfärden ha med en hållbar snöspade för att vid behov kunna gräva en nödbivack. En god säkerhetsutrustningsdetalj är även en vindsäck. Vindsäcken bör vara så stor att en liten grupp kan krypa in i den i hård storm.

På kalfjället är det i allmänhet bärande skare, varför det inte lönar sig att ta med breda och långa skogsskidor. Lämpligare är stålkantade turskidor som är försedda med bindningar som lämpar sig för stadiga läderkängor. Kängorna stöder vristerna betydligt bättre än gummistövlar. Det har man stor nytta av speciellt i sluttningar. Stighudar är till stor hjälp i långa branta motlut, i synnerhet då du färdas med pulka. Du kan ha nytta av dem även i branta nedförsbackar. På plant underlag är det bäst att ta bort dem, för skidorna glider nästan lika dåligt som på sandpapper.

Läs mer om förhållandena i Norge