Sompiojärvi - Terävä-Nattanens eldplats, 6 km

Då man startar från Sompiojärvi är början av leden ställvis mycket stenig. Det lönar sig att ha stadiga vandringskängor på sig, och i början av sommaren och under regniga perioder gummistövlar. Till en början går leden i gammal skog vid foten av Nattanenfjällen och är rätt stenig. I synnerhet dalen mellan Seinätunturi och Terävä-Nattanen består av blockmark och i början av sommaren finns där ofta snö kvar.

Terävä-Nattanen. Bild: Kimmo Kuure

Förutom trästolpar finns det också flera gamla stenrösen som markerar leden under de första 6 km av leden. De här gamla stenrösena bör lämnas orörda (Fornminneslagen). Den steniga stigen för småningom till ledens första rastställe, Terävä-Nattanens eldplats. Man kan ta vatten till kaffepannan från den bäcken Kulmakko-oja, som leden korsar något före eldplatsen.

Terävä-Nattanens eldplats - Terävä-Nattanens topp, ca 1 km

Den steniga leden fortsätter då man från eldplatsen söker sig upp till Terävä-Nattanens topp. Sträckan upp till Terävä-Nattanen är den enda ordentliga stigningen längs leden. Den en kilometer långa leden går till 544 meters höjd och den är i sin helhet mycket stenig. Terävä-Nattanens krön är ett enda blockhav. Från krönet har man en fantastisk utsikt, som verkligen är mödan värd!

Uppe på Terävä-Nattanen har man en öppen vy över hela det omgivande landskapet. Härifrån ser man Nattanenfjällens fem övriga fjäll; Pyhä-Nattanen, Seinätunturi, Serrikainen, Lupukainen och Suku-Nattanen. Längre bort i norr, nordost och öst syns det stora fjällområde som ingår i Urho Kekkonens nationalpark. I söder syns den legendariska sjön Sompiojärvi och bakom den Lokka vattenmagasin. Längre bort i sydväst glittrar Porttipahta vattenmagasin. Fjällområdena omges av täta skogar av altaigran. Uppifrån sett ser de nordliga aapamyrsområdena ut som strimmor som slingrar mellan fjällen och skogarna. När man är som mest koncentrerad på att beundra de vackra vyerna kan det hända ett man nästan staplar på en fjällripa, som trivs här på det trädlösa kalfjället. Från Terävä-Nattanens topp går man samma väg tillbaka till eldplatsen.

Bild: Kimmo Kuure

Terävä-Nattanens eldplats - Kaptukaislampis skärmskydd, 9 km

Vid norra gränsen av Sompio naturreservat skapar de stora granarna med långa grenar och det tjocka mosstäcket en säregen stämning. Över ån Nattushaara går en bro. På våren kan just det här stället av leden vara översvämmat.

Det lönar sig att övernatta under vandringen, och ungefär halvvägs längs Ruijaleden finns Kaptukaislampis skärmskydd, i vars närhet man kan övernatta i tält. Denna skärmskydd ligger i Urho Kekkonens nationalpark på den lilla, vildmarkslika Kaptukaislampis strand. Dricksvatten kan man ta ur bäcken Kaptukaisoja, som ligger på ett par hundra meters avstånd från eldplatsen och där en bro leder över bäcken.

Kaptukaislampis skärmskydd - Kiilopää-vägen, 13 km

Från Kaptukaislampis skärmskydd fortsätter leden i torr skogsterräng. Ungefär fem kilometer efter Kaptukaislampi korsar leden en väg som för till Kopsusjärvi. Intill vägen Kopusjärventie, 600 meter västerut från Ruijaleden, finns ett skärmskydd där man kan ta en vilopaus eller övernatta. Resten av etappen går i lättframkomlig terräng. Leden för genom fjällbjörkskog och moskog till Kiilopää-vägen. På tallar vid denna etapp finns det bläckor, som för länge sedan huggits i stammarna för att markera den forna färdleden.

Kiilopää-vägen - Laanila, 6 km

Efter Kiilopää-vägen går sista etappen av leden till Laanila i tallskog men kantas av Kiilopääs fjäll på östra sidan. Från Laanila går en förbindelseled till markerade leder på Saariselkä - Kiilopääområdet.