Miljövänlig mat

Gör så här

  • Använd säd, rotfrukter och potatis som odlats på friland, eftersom de belastar klimatet mycket mindre än sådana grönsaker som odlats i växthus. Ännu bättre än dessa är vilda bär, svamp, vilt och vild fisk som du fångat själv.

Genom att välja rätt matsäck, kan du minimera dess miljöpåverkan. Bild: Martti Sirola

  • Till friluftsmat kan du skaffa närmat, dvs. sådana livsmedel som är producerade så nära som möjligt eller via direktförsäljning. Gynna naturenligt producerade produkter, dvs. ekoprodukter.
  • Använd säsongprodukter.
  • Livsmedel från växtriket odlade på friland belastar miljön mindre än livsmedel från djurriket.
  • Om du äter fisk, välj hellre vild än odlad fisk.
  • Om du äter kött, kan du minska miljöbelastningen genom att gynna kött av sådana djur, som tar sin föda från markområden som inte duger till odling. Sådana är till exempel får och renar. Ur klimatsynpunkt är kyckling bättre än nötkött, eftersom idisslarnas matsmältning ger upphov till stora mängder metangaser.
  • Undvik frysvaror och grönsaker som odlats i växthus.
  • Minska på uppkomsten av förpackningsavfall genom att köpa livsmedel i lösvikt eller i stora förpackningar.
  • Minska på förhand de avfall som uppkommer under färden, genom att paketera maten i håll- och tvättbara askar och påsar, som du tar med hem tillbaka för återanvändning.
  • Kom ihåg Rättvisemärkta produkter.

Varför?

Det är vanskligt att rangordna friluftsmaten enligt miljöpåverkan. Frågor som hänför sig till produktion och användning är bland andra klimatpåverkan, förbrukning av energi och naturresurser, övergödning och kemikalier. Därtill bör man beakta det sociala ansvaret och djurens välbefinnande.

Produktens största miljöpåverkan kan uppstå när man kör med personbil till stormarknaden för att köpa produkten, då man tillreder en måltid av den och den fryses ner. Även torkning av friluftsmat med en elektrisk torkapparat kan ge en stor miljöpåverkan. Det åtgår ganska mycket naturresurser och energi i produktionskedjans olika skeden, såsom i primärproduktionen, vid frakten, vid produktionen samt i förvaringen. Mat som importerats långa sträckor och med flyg kan belasta klimatet rätt mycket, men å andra sidan kan produkter odlade nära i växthus ge upphov till en ännu större klimatbelastning.

Frukternas och rotfrukternas klimatbelastning

Frukterna och rotfrukterna kan indelas enligt klimatbelastningen i fem grupper. Den största klimatpåverkan har vissa produkter som fraktats med flyg, såsom passionsfrukter eller sparrisar. Till den andra gruppen hör produkter, som under den kalla årstiden odlas i växthus som värms upp med olja. Till den tredje gruppen hör frukter och grönsaker, som odlas i tropiskt klimat och fraktas med båt. Sådana frukter är mango, ananas och banan. Till den fjärde gruppen hör sydeuropeiska apelsiner och äpplen, som fraktas med långtradare till Finland. Till den femte gruppen hör rotfrukter och frukter, som är odlade på friland och utan kemikalier. Sådana är bland andra potatisar, morrötter och jordgubbar.

Förutom att frukterna påverkar klimatet kan de även innehålla rester av bekämpningsmedel. Genom att gynna ekologiskt odlade produkter, dvs. ekoprodukter, kan du försäkra dig om, att produkten har belastat omgivningen så litet som möjligt. Till exempel kväve- och fosforutsläppen i vattendrag är vid eko-odling mindre än vid konventionellt jordbruk. De nämnda utsläppen övergöder vattendragen och som en följd av det har vattnen blivit grumligare, vilket beror på att planktonalgernas tillväxt har ökat. Övergödningen av vattenekosystem kan också leda till uppkomsten av algblomningar, dvs. massförekomster av planktonalger, samt syrebrist under vintern och förändringar i fiskfaunan. Ytterligare slår man inom ekojordbruket bättre än vanligt vakt om naturens biologiska mångfald.

Läs mer

Ekologisk och rättvisemärkt mat

Matens miljöpåverkan