Nyheter

Finländarnas oro för naturens tillstånd har ökat – förlusten av biologisk mångfald identifieras nu som ett hot

Pressmeddelande av miljöministeriet och Finlands miljöcentral 28.6.2022

Finländarna är klart mer oroade över naturens tillstånd i globalt perspektiv än över tillståndet för Finlands natur. Barometern om finländarnas förhållande till naturen kartlägger finländarnas förhållande till naturen, till bevarandet av biologisk mångfald och till hur ansvaret borde fördelas mellan olika aktörer.

Av finländarna är 56 procent oroade eller mycket oroade över naturens tillstånd i Finland och 80 procent oroade eller mycket oroade över naturens tillstånd i världen.


Av finländarna är 56 procent oroade eller mycket oroade över naturens tillstånd i Finland och 80 procent oroade eller mycket oroade över naturens tillstånd i världen. Jämfört med resultaten av enkäten för 2020 har oron för både tillståndet för naturen i världen och tillståndet för Finlands natur ökat. För den globala naturens del har andelen ökat med 9 procentenheter, och för Finlands naturs del med 15 procentenheter.

Medvetenheten om den biologiska mångfalden och förlusten av biologisk mångfald har ökat med 47 procent hos dem som svarade, till exempel tack vare medieinslag som publicerats under de senaste tiderna. Medvetenheten har ökat särskilt bland företagare och personer under 25 år. De flesta (68 procent) är intresserade av frågor som rör naturen och den biologiska mångfalden.

Av dem som svarade upplever 20 procent att deras förhållande till naturen har förändrats under coronapandemin. 92 procent av dem upplever att förhållandet har förändrats positivt. Förhållandet till naturen har ändrats under coronapandemin särskilt hos studeranden, skolbarn och personer under 25 år. Av finländarna anser de flesta (92 procent) att en ren natur är en viktig del av den finländska identiteten.

Förlusten av biologisk mångfald på listan över betydande hot mot naturen

De största hoten mot vår natur ansågs vara föroreningar och miljögifter, klimatförändringar, nedskräpning och förlust av biologisk mångfald. 

De största hoten mot vår natur ansågs vara föroreningar och miljögifter (53 procent av dem som svarade), klimatförändringar (45 procent), nedskräpning (35 procent) och förlust av biologisk mångfald (33 procent). Betydelsen av förlusten av biologisk mångfald har alltså ökat jämfört med den första enkäten, där 25 procent av dem som svarade ansåg att förlusten av biologisk mångfald är ett hot.

Av de största hoten mot vår natur dök föroreningar och miljögifter upp i flera olika svararkategorier. I svaren från personer under 25 år betonades nedskräpning (58 procent) och i svaren från studenter och skolelever betonades klimatförändring (56 procent).

Av svararna anser 86 procent att det är viktigt att minska övergödningen, användningen av bekämpningsmedel och nedskräpningen när det gäller skydd och hållbar användning av biologisk mångfald. De flesta anser att naturen bidrar till människornas välbefinnande och hälsa och att naturens värde inte kan mätas i pengar. Dessutom anser de att man bör ta större hänsyn till naturen i stadsutvecklingen.

Var och en bär ansvar för Finlands natur

De som svarade på enkäten anser att ansvaret för skyddet och en hållbar användning av den biologiska mångfalden i Finland särskilt tillhör varje medborgare. Ansvaret ses också hos statliga och kommunala myndigheter, företag, markägare och politiker. Ansvaret ansågs ligga hos samma aktörer även i enkäten för 2020. Jämfört med enkäten för 2020 har företagens stora eller mycket stora ansvar ökat med 5 procentenheter.

De flesta (89 procent) anser att naturen är viktig eller mycket viktig. Det finns vissa skillnader mellan åldersklasserna i upplevelsen av naturens betydelse. Naturen är viktigast för 45–64-åringar, medan naturens betydelse är minst för studenter och skolelever.

Av svararna agerar 51 procent för att främjar biologisk mångfald. För de flesta betyder det konsumtionsvanor och matvanor som tar hänsyn till naturen. De största källorna till motivation för att agera för biologisk mångfald var naturens betydelse (58 procent) och barn och kommande generationer (48 procent).

Finländarna tillbringar mycket tid i naturen

Sammanlagt 44 procent av svararna rör sig i naturen flera gånger per vecka, medan endast 3 procent inte rör sig i naturen alls. Grönområden och parker i närheten av hemmet är de viktigaste naturområdena för finländarna. Av svararna anser 40 procent att dessa naturområden är de viktigaste. Också i enkäten för 2018 ansåg 40 procent av dem som svarade att dessa naturområden var de viktigaste, medan andelen i enkäten för 2020 sjönk till 32 procent.

Grönområden och parker i närheten av hemmet är viktigast för studerande och skolbarn (56 procent) och ensamboende (50 procent), och minst viktiga för företagare (24 procent).

60 procent av svararna föredrar att lugna ner sig i naturen, och 54 procent procent vill motionera. Att plocka bär och svampar samt ströva omkring i skogarna hör också till de mest populära aktiviteterna i naturen.

Av finländarna rör sig 73 procent på egen gård flera gånger i veckan, och 45 procent rör sig i grönområden och parker i närheten av hemmet flera gånger i veckan. Det är mindre vanligt att röra sig i nationalparker och andra skydds- och strövområden samt i områden i närheten av fritidsbostäder. Bland unga vuxna (under 25 år) har det blivit avsevärt mer vanligt att röra sig i nationalparker och i skydds- och strövområden.

Barometern om finländarnas förhållande till naturen genomfördes för tredje gången

Utredningen beställdes av miljöministeriet och Finlands miljöcentral och genomfördes för tredje gången i våras. Barometern har genomförts tidigare 2020 och 2018. Enkäten genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI, och svarargruppen för enkäten hämtades via CINT-tjänsten.

Av svararna var 64 procent kvinnor. Antalet kvinnor har ökat med 14 procentenheter jämfört med enkäten för 2020. Inga personer över 65 år svarade på årets enkät, medan 14 procent av dem som svarade på enkäten år 2020 var över 65 år.

Ytterligare information