Nyheter

Fältbefästningar från första världskriget har hittats i Risöområdet

Vid årets kulturarvsinventeringar gjordes en oväntad upptäckt: fältbefästningar som ryska armén låtit bygga upptäcktes nära Gamla hamnen i Vasa. 

I skogen bland träden finns en stenfästning som är täckt av mossa och övrig växtlighet.

När Forststyrelsens naturtjänster genomförde årets kulturarvsinventeringar i Vasa gjordes en ny upptäckt. Inventerare Juha Hirvilammi steg bokstavligen rakt in i en antik fältbefästning i samband med undersökningar av ett gammalt kronotorp. 

Syftet med inventeringarna var att ta reda på mer om platsen kring kronotorpet, som härstammar från 1600-talet, och att söka efter eventuella andra tidiga spår av mänsklig verksamhet i området. Vid inventeringarna råkade Hirvilammi av en slump kliva ner i en dikesliknande fördjupning. 

”Så småningom gick det upp för mig att jag stod mitt i en fältbefästning. I diket växte ganska kraftiga träd, minst 60–70 år gamla. En bit från diket fanns en gren som stack upp ur en grop. Kanten på gropen var förstärkt med stensättningar”, berättar Hirvilammi. 

I skogen bland stenblocken finns ett skyddat ställe. Stenarna är täckta under växtligheten.Det visade sig att den aktuella kullen och den intilliggande bergsryggen båda var befästa, och man hittade befästningslinjer och skyttegropar där. Befästningarna härstammar från första världskriget: Ryska armén var rädd för att tyskarna skulle invadera S:t Petersburg via Finland, och Finska vikens kust var därför kraftigt befäst från 1915 och framåt. Därefter började ryssarna befästa sannolika landstigningsplatser vid Bottniska vikens kust. 

Eftersom projektet var hemligt och de ryska officerarna tog alla kartor med sig när de lämnade landet 1917, hade finnarna en ganska vag bild av befästningsarbetenas fulla omfattning.

”Vid undersökningar av befästa områden har man fått förlita sig på protokoll över tvångsinlösning av markområden. Risös befästningar gjordes dock på statlig mark, så någon expropriation behövdes inte. Det finns alltså inga skriftliga dokument som berör dem i de finska arkiven”, säger Hirvilammi. 

Syftet med kulturarvsundersökningar är att kartlägga och samla in information om kulturhistoriska platser. Kartläggningsinformationen används för att planera skyddsåtgärder och en hållbar användning av områdena.