Nyheter

Den nya bedömningsmetoden avslöjar potentialen och utvecklingsbehoven hos nätverket av marina skyddsområden

Havsnaturskyddsteam vid Forststyrelsens Naturtjänster utredde hur väl skyddsområdena i verkligheten skyddar undervattensarter och -naturtyper. Den nya bedömningsmetoden avslöjade att skyddet av undervattensnaturvärdena kan förbättras genom nya åtgärder och att det är lättare att genomföra åtgärder som främjar skyddet i statens naturskyddsområden, såsom nationalparker, än till exempel i Natura 2000-områden.

Vattenväxter fotograferade under vattnet.
 

Mänsklig verksamhet påverkar Östersjöns natur på flera sätt. Bland annat muddringar, sjötrafik, miljögifter som hamnar i havet och nedskräpning försämrar Östersjöns tillstånd. Man strävar efter att minska människans belastning på havsområdena bland annat i skyddsområden där mänsklig verksamhet som inverkar negativt på naturvärdena styrs och begränsas.

Arterna och naturtyperna i Östersjön skyddas på olika sätt. Till områden hör statens skyddsområden såsom nationalparker samt privata skyddsområden, Natura 2000-områden och skyddsområden som grundar sig på internationella avtal (HELCOM MPA-områden, Ramsar-områden och UNESCO:s världsarvsområde).

Men hur väl skyddas marina arter och naturtyper i verkligheten av de olika skyddsområdena och de åtgärder som vidtas där? Forststyrelsens havsnaturskyddsteam utredde detta i projektet för havsskydd Tila 2 – Merisuojelu som finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden.

I projektet utvecklades en ny metod med hjälp av vilken man kan bedöma hur effektivt skötseln av skyddsområdena är. I metoden klassificerar man skyddsvärdena i det granskade området i tre korgar, beroende på om det finns identifierbara behov av direkta skyddsåtgärder i området och om åtgärderna är möjliga i området. Grunden för indelningen är de naturvärden som ska skyddas, mängden belastning och hot som riktas mot dem samt huruvida belastningen kan minskas eller naturvärdenas tillstånd förbättras genom områdesbaserat skydd.

Klassificering i korgar hjälper till att rikta skyddsåtgärderna bättre än tidigare

Metoden pilottestades i Ekenäs och Hangö skärgård och i Pojovikens Natura 2000-område, som bland annat omfattar havsområdena i Ekenäs skärgårds nationalpark. Klassificering i korgar gjordes för områdets Natura 2000-naturtyper, såsom estuarier, kustens laguner och rev. Dessutom klassificerades naturvärdena i nationalparken och de privata skyddsområdena i sin helhet, eftersom naturvårdslagen skyddar alla naturvärden i dessa områden.

Till exempel lagunerna vid kusten är vidsträckta grunda vikar och flador med många arter, där miljöförhållandena gynnar flera hotade arter och hotade naturtyper, såsom skyddade kransalgsbottnar. Laguner som erbjuder en varm och skyddad miljö, har också en mycket viktig betydelse som lek- och yngelområden för flera fiskarter. Lagunerna hotas särskilt av strandmuddring och avlägsnande av undervattenströsklar i flador. Tröskeln minskar vattenutbytet i fladan, vilket gör att vattnet hålls varmare och fladan som ett skyddat lekområde och växtplats för fiskyngel.

Genom klassificeringen i korgar utredde man att 65 procent av lagunernas areal i pilotområdet kan genomföras med effektiva skyddsåtgärder, såsom restaurering av trösklar för avlägsnade flador. Metoden ger en möjlighet att effektivisera skyddet av havsnaturen i hela pilotområdet.

“Nu har vi ett verktyg för att analysera hela nätverket av skyddsområden. Arbetet fortsätter inom projektet Biodiversea, där man har för avsikt att göra upp en restaureringsplan som omfattar hela nätverket av marina skyddsområden i Finland”, berättar Anu Riihimäki, naturskyddschef för Forststyrelsens havsteam.

Vid verkställandet av biodiversitetsstrategin bör de nuvarande bristerna i de marina skyddsområdena beaktas

Klassificeringen i korgar avslöjade att skyddet av Östersjöns arter och naturtyper är effektivast i statens skyddsområden, där hela området inklusive alla arter och naturtyper omfattas av skyddet. I Natura 2000-områdena skyddas endast Natura 2000-naturtyper. Över hälften av pilotområdet hamnade utanför klassificeringen, eftersom det inte hör till någon marin Natura-naturtyp eller ett naturskyddsområde.

“Pilotprojektet avslöjade också hur över hälften av arealen i de marina Natura 2000-områdena helt faller utanför det direkta skyddet. I praktiken är dessa områden oskyddade även om de nominellt ligger i ett skyddsområde”, säger Riihimäki.

Som bäst funderar man på hur Finland ska främja att målen i EU:s strategi för biologisk mångfald förverkligas på nationell nivå. Åtagandena ska ges till EU före utgången av detta år. Utvärderingen av effektiviteten hos skötseln av de marina skyddsområdena fungerar som hjälp bland annat när biodiversitetsstrategin verkställs och nätverket av skyddsområden planeras. Med hjälp av den kan man också effektivisera förvaltningen av befintliga skyddsområden och identifiera nya åtgärder i skyddsområdena som förbättrar tillståndet hos arterna och naturtyperna.  

Mer information