Nyheter

Den akut hotade fjällräven har lyckats med fortplantingen i Finland

Man har väntat på ungar i mer än 25 år. Resultaten av det långsiktiga arbetet börjar synas.

Vid kontrollen av fjällrävens lyor skedde denna sommar en länge väntad vändning, när man observerade att fjällräven fått ungar i fjällområdet i Enontekis. På basis av kontrollen som gjordes på plats hade fjällrävsparet fått tre ungar.

Fjällrävens ungar springer i den öppna fjällterrängen.

Det är första gången på över 25 år som fjällräven lyckas fortplanta sig i Finland. Den föregående bekräftade förökningen skedde i Utsjoki år 1996. På Forststyrelsens och WWF:s utfodringsstationer för fjällräv har man under de senaste åren gjort fler observationer än tidigare, så man har kunnat vänta på fortplantningen.

"Resultaten av det långsiktiga skyddsarbetet som utförts i tjugo år börjar nu synas. Det här är inget mål, men vi har kommit vidare", gläder sig överinspektör Tuomo Ollila vid Forststyrelsens Naturtjänster. Forststyrelsen ansvarar för skyddet av fjällräven i Finland.

Fjällräven är akut hotad i Finland. I början av 2000-talet nådde hela det nordiska fjällrävsbeståndet ett bottenläge och omfattade bara cirka 100 vuxna individer. För närvarande finns det uppskattningsvis cirka 450 vuxna fjällrävar i Norge, Sverige och Finland. I Finland rör sig årligen uppskattningsvis 10–20 fjällrävar och antalet observationer har ökat under de senaste åren.

"Det är unikt att en art som försvunnit ur Finlands artbestånd som återvänder efter flera årtionden. Å andra sidan är det också överraskande att den återvänder i dessa tider, när klimatförändringen i de nordliga områdena framskrider till och med snabbare än vad man trott. Den globala uppvärmningen och följderna av den är det största hotet mot fjällräven på lång sikt", säger WWF:s programdirektör Petteri Tolvanen.

Kontinuiteten hos skyddet av fjällräven måste tryggas

Tolvanen bedömer att två faktorer har påverkat framgången hos fortplantningen och ökningen av fjällrävsbeståndet avsevärt i Norden överlag. En naturlig orsak är att cykliska växlingar av smågnagarnas population återvänt till fjällområdena.

"De tidigare ganska regelbundna sorkcyklerna försvann nästan helt från våra fjällområden av en okänd orsak efter mitten av 1980-talet, men de återvände åtminstone tillsvidare från och med år 2007. Lämlar och sorkar är nyckelarter i fjällområdet och även fjällrävens huvudsakliga föda", berättar Tolvanen.

En annan orsak är det samnordiska uppföljnings- och skyddsarbetet för fjällräven som pågått i tiotals år. I Finland ansvarar Forststyrelsen för skyddet och uppföljningen av fjällräven. År 2020 tillsatte WWF Finland på nytt en fjällrävsarbetsgrupp som stöd för detta arbete.

De viktigaste skyddsåtgärderna för fjällräven är tilläggsutfodring och rävjakt i fjällområdena. Forststyrelsen och WWF har fört nästan 30 utfodringsautomater som fylls med hundfoder till fjällrävens förekomstområden och i närheten av gamla lyor. Automaterna är byggda så att de inte kan användas av rävar.

Med extra utfodring stödjer man framför allt att de födda ungarna överlever den första vintern och hjälper vuxna fjällrävar att hålla sig kvar på de bästa reviren under svaga sorkår. Dessutom avlägsnar Forststyrelsen rävar som spridit sig allt högre upp i fjällområdet, eftersom de är större än fjällrävarna. Dessutom kämpar de om samma föda med sin arktiska kusin och använder samma lyor.

"Kontinuiteten hos dessa skyddsåtgärder måste tryggas. Det är ett villkor för fjällrävsbeståndets återhämtning i Finland", säger Ollila.

Eftersom fjällräven rör sig över landgränserna utförs skyddsarbetet i nära samarbete med Sverige och Norge. I Norge har skyddsprojektet för fjällräven släppt ut naturfjällrävars ungar som fötts i fångenskap i naturen. Under de senaste åren har fjällrävarna även släppts ut nära den finska gränsen. Än så länge vet man inte om hanen eller honan som förökat sig i Finland härstammar från denna grupp. Man kan få information om deras ursprung från insamlade DNA-prover som analyseras senare.

Fjällrävsfamiljen som har lyckats med förökningen lär hålla sig nära sin lya ännu under en tid. Föräldrarna hjälper ännu sina ungar att få näring, men i september börjar avkomlingarna redan gå sin egen väg.

Mer information

  • Skyddsarbetet för fjällräven:
    • Forststyrelsens Naturtjänster deltar i det nordiska arbetet för att skydda fjällrävar tillsammans med aktörer i Sverige och Norge. Samarbetet har stötts till exempel med Interreg-projekten Felles Fjellrev Nord. Med hjälp av samarbete har uppföljnings- och skyddsmetoderna och rapporteringen förenhetligats och informationsutbytet om fjällrävarnas rörelser är smidigt. I Finland samarbetar Forststyrelsen intensivt med WWF.
    • WWF Finland är en del av ett omfattande internationellt WWF-nätverk med kontor i cirka 50 länder och verksamhet i över hundra länder. Vi bygger en framtid där människor och naturen lever i balans.