Klippväggarna i Louhenjoki
ravin sträcker sig ställvis upptill 20 meter över älvens yta. I Portinkoski
smalnar älven och blir cirka 2 meter bred och den omges av 3-4 meter höga
lodräta berg. I närheten av forsen finns många stora stenhällar med former som
sätter fart på fantasin.
Det berättas många historier om Pirunkirkko. Det sägs att en tidigare
kyrkoherde i Puolanka gett platsen namnet Pirunkirkko (djävulskyrkan) efter ett
stenblock som liknar en predikstol. Enligt en annan berättelse skulle en
timmerkarl ha hoppat i ”predikstolen” under ett skogshygge för att berätta
historier, då någon konstaterat att mannen svär som fan i kyrkan.
Skogsavverkningar började göras redan i slutet av 1800-talet i Puolanka. Mest
skogsarbete utfördes i området i början av 1900-talet. Det sista stora
skogshygget utfördes under åren 1957-1958. I närheten av Porttikoski kan man på
en sträcka på cirka 150 meter se lämningar av gamla flottningsanordningar såsom
olika gropar, murliknande stenkonstruktioner och stockar. Älvstranden var
stenbelagd för att det skulle vara lättare att röra sig där vid stockflottning.
Stockarna hör till en gammal flottningsränna med vilken timmer flottades förbi
forsen.