Utinaturen.fi - Första sidan
Forststyrelsen

Naturen i Saari folkpark 

Bild: Elina NystedtSaari folkpark ligger på det landskapsmässigt och geologiskt värdefulla åsområdet Kaukolanharju på Tavastlands sjöplatå.

Arvet från istiden

Efter den senaste istiden för ca 10 000 år sedan, då inlandsisen drog sig tillbaka i nordvästlig riktning, uppstod de för området karakteristiska höga åsarna. Åsarna bildades i sprickor i inlandsisen där isälvarnas avsatte sand. Kaukolanharju är den högsta åsen på området, med högsta punkten 97 meter över havet. Kaukolanharju är en smal, längsgående ås med branta sluttningar och den sträcker sig över Tavastlands sjöplatå från Loppis till Humppila.

Det finns ett stort antal dödisgropar på området. De uppstod så att isblock som lossnat ur istäcket blev begravna under jordmaterial och senare när isblocken smalt rasade jordlagren ner i gropen. Klarvattensjön Suujärvi har uppstått i en dödisgrop, i likhet med många av de elva tjärnarna i naturtillstånd på åsområdet.

Ås- och naturskydd

Det finns imponerande åslandskap i Saari folkpark. Bild: Pinja PirttiläNästan hela Kaukolanharjuområdet är privatägt åsskyddsområde. Denna åsmiljö utgör en väsentlig del av den finländska naturen och är också ett viktigt grundvattenområde. Många åsar hotas i dag av grustäkt och byggande, somliga åsområden rentav av att grundvattnet förorenas. Av dessa orsaker har en del av Finlands åsar utsetts till naturskyddsområden.

Syftet med naturskyddsområdena är att bevara landskapet med växter och djur till kommande generationer. Skogen på åsområdet sköts parkmässigt, utom i Peukalonlahti där det finns en 200 år gammal urskog.

Växtligheten

Området består huvudsakligen av karg, talldominerad barrskog, men på området finns det också lundar och en gammal urskog. Lövträd såsom ek, björk och klibbal växer främst på stränderna.

Undervegetationsbältena på åssluttningarna varierar enligt höjden. Arter som trivs på fuktiga växtplatser, t.ex. bergsslok, vårärt, blåsippa och vitsippa, har erövrat åsarnas nedre sluttningar. När man tar sig högre upp dominerar blåbärsriset och ännu högre upp växer det lingonris. Högst upp övergår också lingonmarkerna i karga ljungmarker. På åsen Raanpäänharjus svagt sluttande, nordsluttning är skogen ställvis lundartad.

Det är stor skillnad på växtligheten mellan skuggiga och solexponerade sluttningar. På ena sidan av åsen trivs åsväxter som kräver sol och värme och på andra sidan växer skuggtåliga arter.

Senaste uppdatering 2013-02-14
Forststyrelsen, PB 94 (Fernissagatan 4), 01301 Vanda, Växel 0205 64 100