Naturen i Pinkjärvi är mångsidig, men det omfattande skogsbruket har
lämnat sina spår i områdets trädbestånd och landskap. Skogarna är till
största delen rätt välskötta i skogsbrukligt avseende och jämngamla, och till
följd av den aktiva skogsvården finns det knappt om död ved. På området finns
också rätt mycket kvistrika tallbestånd som är planterade på näringsrik mark.
I många skogsfigurer har man utfört beståndsvårdande och föryngringsavverkningar.
Största delen av området är skogsmark, antingen
mineraljordar eller torvmark. Många trädbevuxna myrar har dikats för
skogsbrukets ändamål och de har senare restaurerats genom att trädbeståndet
avlägsnats och dikena täppts till. Förutom skogsområdena finns i Pinkjärvi också
mera öppna myrar, av vilka den största enskilda helheten är Pahasuo högmosse.
Pahasuo är ett mycket intensivt utdikat område. I Pinkjärvi-området finns också
småvatten; Ylistenjärvet, Riihijärvi och Pinkjärvi med sanka stränder.
Torvmarkerna i området har till största delen använts
för skogsbruk och de har i tiden dikats ut för att öka trädbeståndets
tillväxt. Största delen av torvmarkerna är grankärr, till någon del
även tallmyrar, särskilt runt de tjärnar som håller på
att försumpas.
Målet är att återställa området i naturtillstånd genom restaurering
Omfattande restaureringsarbeten har genomförts i Pinkjärvi. Syftet med dessa
åtgärder är att förbättra naturtillståndet så att området efter
restaureringsarbetena funktionellt motsvarar ett område i naturtillstånd. De
restaureringsarbeten som utförts omfattar produktion av död ved, upphuggning av
små gläntor och bränder på mineraljordar
Dikade
områden har restaurerats genom att diken dämts upp och täppts till. På detta
sätt har man försökt återställa förhållandena hos av naturen fuktiga
livsmiljöer. På Pinkjärvi-området finns en hel del restaurerade
grankärr- och tallmyrfigurer. På de restaurerade
objekten har vattennivån stigit i varierande mån; i en del områden har markens
fuktighet ökat endast något medan andra områden har blivit helt täckta av
vatten. I samband med restaureringen av de dikade områdena har det också
ställvis uppkommit betydande mängder död ved när trän, särskilt granar har dött
till följd av att vattennivån stigit.
Insekter och tickor
På området finns rätt få insektsarter. Detta förklaras
med skogens ensidiga struktur. Den art som det finns mest av är randig vedborre.
I området påträffas också några insektsarter som är beroende av bränder och som
sällan förekommer utanför områden där det brunnit, bl.a. brandpraktbagge,
barkskinnbagge, plattnosbagge och Anthicus ater.
Punktbaggen som påträffats i området är en hotad art.
Det
finns ett stort antal tickarter, bland dem också sådana som är
indikatorarter för gammal skog, t.ex. granticka och vedticka. Man har inte påträffat några
hotade urskogsarter i Pinkjärvi. På Pinkjärvi-området finns exceptionellt rikliga förekomster
av den sällsynta lacktickan.
Fåglar
I samband med fågelinventeringar i Pinkjärvi har
man märkt att restaureringsåtgärderna lett till förändringar i artbeståndet och i antalet
individer. Beståndet av gärdsmyg, som trivs i snåriga områden, liksom skogssnäppan,
som trivs vid skogstjärnar och våtmarker, har ökat. Av tretåig hackspett,
som tidigare häckade sporadiskt på området finns det nu två till fyra häckande par. Stående
döda granbestånd erbjuder den tretåiga hackspetten rikligt med föda. Den i hela
landet sårbara mindre hackspetten antas också ha ökat något. Dessutom ökar den
relativa andelen hålbyggare långsamt.
Utöver ovan nämnda
arter kan man i Pinkjärvi påträffa bl.a. grönbenan,
slagugglan, pärlugglan, tjädern och spillkråkan. Andra betydande fågelarter i
Pinkjärvi är varfågeln, videsparven, gråspetten, sparvugglan, kattugglan, lärkfalken, bivråken
och fiskgjusen.
Växter
Hotade växtarter som förekommer i
Pinkjärvi-området är brudsporre och skogsknipprot. Beträffande dessa arter pågår normal
uppföljning av hotade växtarter. Andra betydande växtarter är bl.a.
vattenaloe, jättestarr och bandnate.