I Raiskio finns det en landstigningsplats och ett sjösättningställe på högra stranden, vid den bro som går över Simojoki. Intill vägen finns det en parkeringsplats. Från Raiskio nedströms domineras landskapet av åkrar, och det uppträder allt mer bebyggelse. Vid denna längsta etapp är forsarna lite mer fartfyllda än i början av älven. Lugnvattenpartierna är däremot som små sjöar, för älven är redan så pass bred.

Simojoki på morgonen. Bild: Matti Vainio

  • 73,7 km: Raiskio startpunkt ligger på norra sidan av Simo - Ranua -vägen vid den bro som går över Simojoki.
  • 74,5 km: Käpälikosket längd 1100 / fallhöjd 3,0 m / klass I (www.melontajasoutuliitto.fi, på finska). Tredelad fors, där man bör väja för stenar.
  • 76,0 km: Iso-Pajukoski 900 / 3,0 m / I. Lätt fors, som man kommer in i på vänstra sidan av fåran. Man bör väja för stenar i forsen.
  • 77,5 km: Pikkupajukoski 800 / 2,4 m / I. Pikkupajukoski är en lätt fors.
  • 79,5 km: Äijäinkoski 500 / 1,0 m / I. Forsen är lätt.
  • 82,3 km: Vid Rovastinaho kommer vägen (nr 9243) på södra sidan av älven ner till stranden. Intill vägen finns en rastplats. Landstigningsplatsen ligger på älvens vänstra strand.
  • 84,0 km: Ruonankoski 300 / 3,2 m / II. Leden följer huvudströmmen. I nedre delen av forsen förekommer vid högvatten höga vågor i valsen. En vals medför att forsen faller brant fall och på samma gång möts man av en motsjö, och vattenmassorna brusar omkring en.
  • 84,5 km: Efter Ruonankoski följer ett lugnvattenparti, som är ca 7 km långt.
  • 91,5 km: Hirvikosket 1200 / 2,5 m / I. Tredelad lätt fors, vars öar passeras på höger sida när man följer huvudströmmen.
  • 96,8 km: Kupusen niitty. På älvens vänstra strand finns Kupusen niitty skärmskydd. Bredvid skärmskyddet ligger på ängen Kupusen niitty, som restaurerades åren 2006 och 2007. Kupusen niitty var en gång i tiden en plöjd och sådd åker, där man odlade korn och hö. Efter kriget fungerade platsen som timmeravlägg, dvs. en plats för förvaring av virke som skulle flottas. Nuförtiden är platsen huvudsakligen torräng, av vilken en del består av hedäng, som är en sällsynt naturtyp i hela landet. Ängen sköts varje år genom slåtter och det slagna materialet samlas bort. Vid skärmskyddet finns det en skylt som berättar om skötseln av kulturbiotoper.

Ängen Kupusen niitty. Bild: Mika Puustinen

  • 97,8 km: Kupusenkoski 300 / 1,4 m / I. Tvådelad fors, där man i den första delen håller sig i mitten av fåran. Man passerar ön som finns i mitten av forsen på högra sidan.
  • 100,0 km: Köngäs 400 / 1,2 m / I. Köngäs är en lätt fors. Det går en landsväg över älven. Man kan ta i land på vänstra stranden direkt efter bron.
  • 101,5 km: Hosionkoski 900 / 3,0 m / I. Forsen består av flera olika delar, som alla är lätt farbara.
  • 104,2 km: Väärä-Näverrys 400 / 1,9 m / I. Forsen är lätt.
  • 105,5 km: Isonäverrys 600 / 3,0 m / I. Forsen är lätt.
  • 107,7 km: Sauna- och Pajunäverrys 1000 / 1,4 m/ I. Forsen är lätt.
  • 108,8 km: Kivinäverrys 250 / 1,0 m / I. Kivinäverrys är en lätt, låg fors.
  • 110,0 km: Vareskoski 300 / 1,5 m / I. Forsen är lätt.
  • 111,6 km: Rautakorva och Haisukoski 500 / 1,6 m / I. En tvådelad, lätt fors.
  • 112,6 km: Iso-Valaja 300 / 1,7 m / II. Forceras i mitten av fåran. I slutet bör man väja för stenar.
  • 113,5 km: Valajankosket 1700 / 2,3 m / I. Fyrdelad fors. I den sista delen passerar man ön på höger sida, men vid högvatten är det möjligt att även passera ön på vänster sida.
  • 117,2 km: Maaninkakoski 700 / 3,0 m / I. Forsen är lätt.
  • 122,0 km: Saarikoski 300 / 1,5 m / I. Tvådelad fors, där öarna passeras på höger sida. Vid högvatten kan man passera öarna på vänster sida.
  • 123,0 km: Mötyskoski 1000 / 2,4 m / I. Forsen är lätt.
  • 126,0 km: Viherikoski 800 / 2,3 m / I. Lätt fors, där man bör väja för stenar. Man ska hålla till höger i forsen.
  • 127,5 km: Ranuavägen (nr 924) går över älven vid Taininiemi. Man kan ta i land genast efter bron på högra stranden, före forsen Iso-Tainikoski.
  • 127,6 km: Iso-Tainikoski 800 / 4,2 m / II. I forsen övre del bör man hålla till i mitten, i nedre delen till höger. Det finns stenar i forsen som man bör väja för.

Forsen Tainikoski. Bild: Matti Vainio

  • 131,0 km: Sankakoski 200 / 1,0 m / I. Sankakoski är en lätt fors.
  • 132,0 km: Ala-Sankakoski 300 / 1,6 m / I. Lätt fors, som man forcerar genom att hålla litet till höger om mittlinjen.
  • 132,7 km: Vid Jokikangas finns det ett skärmskydd på älvens vänstra strand.
  • 133,0 km: Vähä-Tainikoski 400 / 1,8 m / I. Forsen är lätt.
  • 136,0 km: Kalmakoski 500 / 1,3 m / I. I forsen finns en brant krök åt höger. Efter kröken håller man till höger i forsen. Man bör väja för stenar i forsen.
  • 137,3 km: Veitsikoski 1000 / 4,2 m / I. Forsen är lätt.
  • 138,2 km: Simoskansuvanto är ett ca 5 km långt lugnvattenparti.
  • 144,6 km: Alaniemi landstigningsplats och sjösättningställe ligger på vänstra stranden före bron över Simojoki. Naturskyddsområdet Martimoaapa med sina vandringsleder ligger väster om Alaniemi. Från Alaniemi är det ca 3,5 km längs Alaniemi - Sompujärvi -vägen (nr 923) till vandringsleden Hangassalmenahos startpunkt i Martimoaapa.