Päivääniemi gravfälts historia

Särskilt i Tavastland och Satakunta begravdes de döda ofta i gravhögar under järnåldern. De flesta av gravarna på Päivääniemi gravfält är från 600- och 700-talet efter vår tideräknings början, det vill säga från merovingertiden. I gravarna har man emellertid hittat föremål från så tidigt som 200-talet fram till den historiska tidens början på 1000-talet.

Bild: Henrik Jansson

Många gravar och föremål

På Päivääniemi gravfält har man hittat cirka 130 gravhögar i fem grupper. Det är möjligt att olika hushåll och släkter begravde sina döda i separata områden. De enskilda gravhögarnas diameter varierar mellan tre och elva meter. En del av högarna har en mittsten, runt vilken man har byggt upp själva gravhögen. Mitt i många av gravarna finns numera också en grop. Åtminstone en del av dessa torde vara spår av senare tiders gravplundrare eller nyfikna grävare.  

De flesta av gravarna på Päivääniemi gravfält restes över döda som kremerades och begravdes i egna gravar. Man tror att vissa av gravhögarna är offerhögar. På gravfältet har man hittat intressanta föremål såsom:

  • Vapen: spjutspetsar och en pilspets, en sköldbuckla, ett svärd och fragment av ett svärd, beslag från en svärdsskida och saxsvärd.
  • Föremål förknippade med boende: delar av lerkärl, ett sländhjul och en pincett
  • Föremål förknippade med hästar: ett bett och ett piskskaft.
  • Smycken: en spiralring av brons, en halsring och en herdestavsnål.
  • Spännen: orm-, hästsko-, båg- och kräftspännen samt två likarmade spännen.
  • Björnklor.

Päivääniemi efter järnåldern

Efter järnåldern begravde man inte längre sina döda på Päivääniemi gravfält. Under medeltiden användes Päivääniemi som betes- och hagmark. Alldeles intill gravfältet fanns på 1500-talet en liten by med tre hus, Hietaniemi, som man känner till ännu idag. Byn övergavs så småningom, men i slutet av 1700-talet fick den en ny invånare, då skomakaren i grannbyn byggde sig ett torp på platsen.