Den gamla skogen susar

Naturen i området domineras av sjöar och gamla skogar. Tallskogarna i Hiltuskangas och Kukonsärkkä har uppkommit med naturlig föryngring efter en kraftig skogsbrand. Spåren av elden syns som brandlyror på gammeltallarnas och på de omkullfallna trädens stammar. De ståtliga gammelträden har också fått färg av ljusgröna lavtussar som vajar för vinden. De bördiga sluttningarna och strandskogarna består av granbestånd där det växer en och annan björk och uppe på bergen växer det främst tallar. Om somrarna kantas leden på många ställen av ett sprakande klargrönt mosstäcke och här och där hörs bäckarna porla.

Kalmoniemi åsen är förtrollande vacker. Bild: Markku Tano

På området har man även här och där idkat ekonomiskogsbruk. Det berättas att man en vinter lagrade stora mängder flottimmer på sjön Pölkkylampis is i väntan på vårens flottning. På våren blev flödet i utloppsbäcken inte tillräckligt och flottningen misslyckades och timret blev kvar i sjön. Med tiden drog stockarna i sig vatten och sjönk till bottnen där de ligger än i dag.

Raviner och åsar

En djup kanjon och storslagna sandåsar ger terrängen skiftande höjdförhållanden. Området hör till de skogbevuxna höjderna i Kareliderna och den högsta punkten ligger 200 meter över havet. Den mäktiga kanjonen Uuronrotko i områdets västra del är nästan fyra kilometer lång, smal och på sina ställen brant och har möjligen uppstått till följd av att kontinentalsocklarna har rört sig. På kanjonens botten finns en myr och små tjärnar.

Bild: Maarit SimiläLandskapet har även danats av den senaste istiden. Till följd av smältvattenflödena från inlandsisen har det på området bildats åsar i riktningen nordväst-sydost. Nedre delen av kanjonen övergår i öst i en smal ås som är drygt två kilometer lång. På åsen finns det flera dödisgropar som är fördjupningar eller gropar i terrängen. Groparna har bildats av att stora isblock som under istiden varit inbäddade i marken senare smalt bort.

Åsens östra del skjuter in i Mujejärvi som Kalmoniemi udde varifrån man har en fantastisk utsikt över sjön. Den ståtligaste av åsarna är Kukonsärkkä på östra sidan av sjön Mujejärvi. Den smala sandåsen med sina branta sluttningar vidgar i öster ut sig till Hiltuskangas, en mo där det även finns många dödisgropar.

Skygga invånare i skogarna

I de obebodda trakterna i Mujejärvi rör sig björn, varg och järv. Av dessa är bara vargen flockdjur. Alla dessa stora rovdjur har vidsträckta revir där de rör sig främst nattetid. Eftersom de är skygga undviker de människan in i det sista. De stora rovdjuren jagar bland annat älgar och skogsvildrenar som också påträffas inom Mujejärviområdet.