Färdas längs rutten

Dela upp färdvägen i etapper

Då du orienterar är det bra att dela upp färdvägen i flera etapper där varje etappmål är en tydlig hållpunkt i terrängen. Då du går i kompasskurs lönar det sig att ta ut kurs mot etappmålet i stället för direkt mot slutmålet. Sådana etappmål kan t.ex. vara en bergstopp, en stig- eller dikesförgrening eller ett skärmskydd. När du når etappmålet tar du ut riktning mot nästa etappmål.

En skicklig kartläsare kan färdas från etappmålet till följande enbart genom att läsa kartan, om det längs sträckan på kartan och i terrängen finns tillräckligt tydliga hållpunkter. En mindre erfaren kartläsare bör emellanåt ta kompassen till hjälp för att kolla upp att han fortfarande går i rätt riktning.

Vägval

Ofta är den rakaste sträckan mellan start och mål inte det snabbaste vägvalet. Genom att på förhand planera vägvalet, kan du spara både tid och energi. Då du gör ditt vägval beaktar du terrängformationerna, framkomligheten och vedertagna färdrutter.

Genom att runda svårforcerade täta skogspartier och blöta kärrmarker samt stora backar blir sträckan längre, men vandringshastigheten kan vara betydligt större. Å andra sidan lönar det sig ofta att kliva upp på bergskrönet för att beundra utsikten därifrån. Nybörjaren gör klokt i att göra sina vägval med stöd av terrängens ledstänger t.ex.stigar och vägar, ellinjer, diken och liknande markanta hållpunkter. En erfaren fjällräv vet också att inte välja alltför långa sträckor längs vägar, då fötterna lätt blir ömma vid vandring på det hårda underlaget.

Bild: Kirsi UkkonenVägvalet påverkas också av andra typer av ledstänger i terrängen. Om det egna etappmålet - hållpunkten - befinner sig i närheten av ett lätt igenkännligt ställe, såsom ett vattendrag, en stig eller en väg kan du använda det för att bli "uppfångad" och ledas in mot det önskade målet. Kärrkanter, åsryggar och dalar kan fungera som otydligare ledstänger.

Vägvalet påverkas dels av orienteringens svårighetsgrad dels av egna preferenser. Då du färdas på fjällområden kan du välja din rutt över kalfjället och få njuta av den vackra utsikten. Vid stark blåst får du skydd nere i dalgångarna samtidigt som naturen växlar från fjällbjörksdungar till kärrmark. Tillgång till vatten och möjligheterna att göra upp eld, intressanta sevärdheter och liknande faktorer, såsom ett fint bärställe kan påverka vårt vägval.

Kompassgång

Att gå i uttagen kompasskurs innebär inte att du jämt och ständigt kollar kompassen. Du kan välja ut ett riktmärke i terrängen i kompassriktningen, dit du strävar till. Riktmärket bör vara ett tydligt identifierbart ställe i terrängen. När du når detta riktmärke väljer du sedan det följande riktmärke osv. Kolla riktningen med jämna mellanrum på kompassen. Terränghinder (träd, stenar och liknande) passeras turvis på höger och på vänster sida eller så väljer du ett riktmärke bakom hindret. Då du går i kompasskurs bör du även följa med på kartan och i terrängen hur färden fortskrider.

Då du går i kompasskurs finns det alltid en risk att du inte hålls i kursen. Riktningen kan gå alltför mycket åt vänster eller höger. Detta är allt skäl att beakta då du gör sitt vägval. Om du strävar att med kompasskurs komma rakt på t.ex. en stigförgrening finns risken att du hamnar litet på sidan om. För att förhindra detta kan du med avsikt ta kompasskurs litet vänster om stigförgreningen. Då du kommer till stigen vet du att du bör gå åt höger längs stigen för att komma till stigförgreningen d.v.s. stigen fungerar som ledstång. Då du färdas i terrängen kan en åsrygg eller en sjöstrand fungera som uppfångare, som leder till det önskade etappmålet.

Hållpunkter

Välj på förhand säkra hållpunkter längs rutten där du lätt på kartan kan kontrollera hur långt du har kommit. Sådana hållpunkter är t.ex. vägkorsningar, en stig eller en bäck eller en fjälltopp. Dessa hållpunkter hjälper dig också att lättare lokalisera dig, ifall du av någon orsak kommer bort från den planerade rutten.

Uppskatta tillryggalagd sträcka

Vid friluftsliv används ofta klockan som hjälp för att bedöma den tillryggalagda vägen. Genom att följa med din vandringshastighet d.v.s. den tid det tar för dig att färdas en kilometer i olika terrängtyper kan du med stöd av tidsåtgången uppskatta hur lång sträcka du har tillryggalagt.

På korta sträckor kan du räkna stegpar eller använda dig av en stegräknare för att ta bestämma den tillryggalagda sträckan. Du får reda på dina egna stegpar genom att räkna hur många stegpar du tar på en 100 meters sträcka. Kom ihåg att antalet stegpar varierar och är beroende av terrängtyp och vandringshastighet.

Läs mer