Skogssamernas tid

Miekojärviområdet första bosättning bestod av skogssamer. De fångade bl.a. vildren på området, och det finns fortfarande fånstgropar för vildren i närheten av Kaaraneskoski. Namnet "kaaranes" kommer sannolikt från det samiska ordet för korp, "karanas". Tack vare vildrensfångsten levde korparna loppan i närheten av fångstgroparna.

I Kiviniemi, i norra ändan av Miekojärvi, har det troligen funnits en sejte, en samisk kultplats. Man har gjort fynd av gamla stenföremål på området. I Miekojärvis södra ända har det funnits bosättning redan i förhistorisk tid.

Stadigvarande bosättning bredde ut sig

Samer koloniserade Tengeli älvs stränder från Torne älvhållet från 1500-talet framåt. Före den stadigvarande bosättningen fungerade Miekojärvitrakten som jakt- och fiskeområde för de som bodde utmed Torne älv. Man vet att det har fiskats i Miekojärvi sedan början av 1500-talet. Kenttälahti på Vaarasaari har använts som fiskefält redan i århundraden. De första nybyggargårdarna anlades i Miekojärvitrakten på 1730- och 1740-talen. En väg till Pessalompolo från Ylitorniohållet byggdes i slutet av 1920-talet och mellan Sirkkakoski och Pello på 1930-talet. Före det färdades man sjövägen eller längs gamla färdrutter.

Två hängkrokar är fästa på stockväggen med järnspikar.

Kaaranes masugn

Brukspatron Olof Ekström från Svantein i Torne älvdal lät 1804 - 1805 bygga Kaaranes masugn vid forsen Kaaraneskoski mellan Miekojärvi och Vietonen. Masugnen byggdes av naturstenar och utan murbruk. Den var en ca fyra meter hög och åtta meter bred fyrkantig konstruktion. Tanken var att man skulle utnyttja sjömalm från Miekojärvi och Vietonen samt Karhunjupukka malmfyndighet genom att smälta ner dem till tackjärn och transportera det till Kengis bruk i Sverige för att valsas. Masugnen fick redan sommaren 1806 en spricka som inte gick att reparera, så man slutade använda masugnen. Dess ruiner, omringade av vatten, är synliga ännu i dag.