Övriga vindskydd

Vindskydd modell erätoveri

Erätoveri vindskydd. Ritning: Kirsti Pusa

Vindskyddet är en kvadratisk duk (3 x 3 m) försedd med flera fäststag. Vindskyddet är mycket lätt och kanske den mest användbara uppfinningen för två personers övernattning. Den formar sig nästan till hurudana vindskyddskonstruktioner som helst. Om man dessutom har vindskydd av annat slag eller tält med sig, kan man av vindskyddet bygga ett utmärkt köks- eller regntak. I nödsituationer fungerar duken som nödsignal eller skydd för en skadad person under transport i terrängen.

Vindskyddsduken kan även formas till ett 3–4 personers vindskydd:

  • Surra ihop tre slanor till en trefot med 2,5 meter långa ben.
  • Fäst dukens tre hörn i nedre ändan av var sin spira, bred sedan ut trefoten så att dukens fåll spänns ut.
  • Knyt sedan fäststagen längs åsen nerifrån uppåt så att det bildas en pyramid.
  • Det lösa fjärde hörnet viks nedåt, surras längs med kanten, vid vikningen fästs fliken i åsslanan så att den hålls uppe.
  • Nedre kanten fästs vid markslanor som fungerar som tyngder, framför öppningen kilas en grov slana in som tröskelträ.

Kåta. Ritning: Kirsti PusaKåta av tältduk  

En kåta av tältduk är en traditionell konstruktion för övernattning. Bygg en kåta så här:

  • Tillverka först en trefot.
  • Lägg två stödslanor mellan varje ben i trefoten.
  • Använd en lång slana för att manövrera duken på plats.

Fasta kåtor

Det finns fasta kåtor i Lappland. En del är avsedda huvudsakligen för dagsbruk, såsom de på Pallas-Yllästunturi.

Fasta kåtor avsedda sig för övernattning finns exempelvis i Urho Kekkonen nationalpark. De fasta kåtorna i nationalparken är byggda av trä.

Begreppen vindskydd och kåta har något annan innebörd i norra Lappland än i södra Lappland och övriga Finland. Kåtorna och vindskydden i norra Lappland var ursprungligen samernas boningar och liknade varandra men deras stödkonstruktioner var olika. Kåtorna var avsedda för mer stadigvarande boende, medan skärmskydden användes av nomader för kortare vistelser.

Först senare utvecklades skärmskydden av finska fångstmän och skogshuggare till halvöppna konstruktioner, där man hade eld framför öppningen. Dessa användes i barrskogarna. Av detta halvöppna vindskydd växte småningom fram de vindskydd som friluftsfolk använder i dag. På sameområdet har man alltid bränt fjällbjörk i vindskydden, som alltså var slutna. Ordet "loue" var ursprungligen benämningen på den duk som används i vindskydden, och till ett vindskydd behövs i allmänhet två sådana dukar.  

Loue vindskydd

Loue vindskydd. Ritning: Kirsti Pusa Loue vindskydd är en halverad kåta. Det är lätt och tar liten plats och är lätt att resa. Vindskyddet reses med hjälp av en slana eller fästes i en trädgren. En eller två personer får plats i vindskyddet, men den erbjuder inte lika bra skydd mot regn och blåst som ett vanligt vindskydd. Man kan köpa vindskyddet som färdigsytt, men man kan också själv sy ett vindskydd av lämplig syntetduk.

Vindskyddet är varmt, eftersom man sover med sidan mot elden. Skyddet reses så att det blåser från sidan för att minimera olägenheter av röken.

Läs mera om skydd och bivacker